Häringetorps avfallsanläggning byggs om för att kunna ta emot organiskt avfall så att biogasanläggningen vid avloppsverket Sundet kan producera miljövänligt fordonsbränsle av restprodukterna.
– Vi gör ett systemskifte där vi satsar på att göra bränsle av slam och organiskt avfall som sedan skall omvandlas till biogas som drivmedel till våra stadsbussar. Vi skrämmer nytt liv i den gamla kvarnbyggnaden, som har stått oanvänd sedan 1990-talet, säger Steve Karlsson, projektledare för biogas vid tekniska förvaltningen i Växjö Kommun.
I början av 1970-talet användes kvarnen vid Häringetorps avfallsanläggning för att mala ned allt avfall till mindre volymer så att soporna inte tog så mycket plats i deponin. Men i mitten av 1990-talet slutade man använda kvarnen och byggnaden blev istället ett förråd.
Nu skall avfallsanläggningen byggas om och det enda man behåller är skalet på byggnaden. Den gamla kvarnen kommer däremot att skrotas och ersättas med en ny förbehandlingsanläggning som sorterar matavfall från plast och annat material som inte är av organisk karaktär. Vilken sorts maskin det blir är ännu inte klart eftersom Växjö Kommun just nu befinner sig i en upphandlingsfas.
Grovsortering
– Det blir en form av grovsortering där materialet sönderdelas och plockar ut det som inte skall gå till rötning. Om allt fungerar som det är tänkt skall det komma ut en uppblöt pumpbar fraktion, typ slurry, som sedan transporteras vidare med tankbil till avloppsreningsverket vid Sundet, säger Steve Karlsson.
I dagsläget tar avfallsanläggningen i Häringetorp emot avfall från industri och företag.
Här tippar även sopbilarna av hushållsavfall för omlastning och vidare transport till förbränning. Avfallsanläggningen ligger ca en mil sydväst om Växjö.
På avloppsreningsverket Sundet rötas all avloppsslam som kommer från hela Växjö, men även små mängder matavfall från exempelvis storkök. Dessutom tar man in fett och annat slam från andra reningsverk.
Rötkammaren drar igenom ca 60 000 kubikmeter avfall vilket ger mellan 7000 och 8000 MWh per år.
Fördubbling av biogasproduktion
– Vi räknar med att när den nya anläggningen är byggd kommer vi att fördubbla biogasproduktionen med matavfall och annat avfall, säger Steve Karlsson.
Ombyggnationen av reningsverket kommer att ske successivt. Första steget är förprojekteringen och efter hand som ombyggnationen blir klar kan reningsverket ta emot ännu mer material för biogastillverkning.
– Vi har kapacitet att ta emot en viss mängd matavfall, men inte allt. Det kommer att ta några år innan vi kommer upp i full produktion, säger Steve Karlsson.
Anledningen till att kommunen inte bygger just nu är att de inväntar omprövning av miljötillstånd för hela reningsverket. Ansökan lämnades in hösten 2010 och befinner sig just nu på remissrunda.
– Vi är i processen, men det lär ta ett halvår innan tillståndet är klart, säger Steve Karlsson.
Schaktarbete
Schaktarbetet kring den nya gasreningsanläggningen har påbörjats. Där är upphandlingen av processen redan klar. Gasreningsanläggningen kommer att ligga intill avloppsreningsverket vid Sundet.
– Vi har en liten gasreningsanläggning som mer eller mindre fungerar som en pilotanläggning. Den klarar inte av att producera några större mängder gas. Med den nya kapaciteten kommer vi att kunna leverera biogas som räcker för de 20-25 stadsbussarna som kör inne i Växjö. Vi räknar med att producera ca 15 GWh biogas per år, säger Steve Karlsson.
Stadsbussarna tankar sin gas vid en bussdepå inne i Växjö. Den gas som blir över kommer kommunen att sälja till en privat entreprenör (Hermibil) som tar en tankstation för personbilar på Hammerdalsgatan i Växjö.
Anledningen till att Växjö kommun satsar på biogas är egentligen en gammal dröm om att bli en fossilfri kommun. De var tidiga med att införa biobränsleeldning när det gäller fjärrvärme. Där emot har det varit svårare att hitta ett alternativt bränsle för transportsektorn. Huvudmålet är att ha lokalproducerat bränsle. Nu ser det ut som om den drömmen börjar bli verklighet.
Bränsle av träråvara
– Den stora framtida potentialen är att vi kan börja omvandla träråvara till bränsle. Men det krävs en massa teknik och infrastruktur innan det kan bli verklighet, säger Steve Karlsson.
Första kvartalet 2012 kommer hushållen i Växjö att stegvis få lära sig sortera ut matavfall från andra sopor. Kommunen kommer att gå ut med en offensiv informationskampanj.
– I flerfamiljsområden har vi redan ett väl utbyggt system med återvinningshus. Där kommer vi att ställa ett särskilt kärl för organiskt avfall. I villafastigheter är det lite enklare eftersom hushållen kommer att få två kärl, ett mindre för organiskt avfall, säger Steve Karlsson.
Någon optisk sortering kommer det inte att bli tal om. Istället bygger man på källsorteringen. Hushållen kommer således inte att märka någon större skillnad, annat än att kärlet med matavfall hämtas separat.
– Av erfarenheter från andra kommuner och städer är vi medvetna om att detta är en process där man stegvis får ta varje område varvat med mycket information, säger Steve Karlsson.
Kim Hall