Ett system för auktorisation av entreprenörerna skulle höja deras status, samtidigt som beställaren – det vill säga energiföretaget – skulle vara säker på att anlita endast företag som kan sin sak.
Branschföreningen Fjärrvärmeentreprenörerna försöker ta fram ett system för auktorisation. Medlemsföretagen har var och en lite skilda verksamheter och kompetenser, men gemensamt är att de lägger distributionsledningar för fjärrvärme och fjärrkyla. Ledningarna läggs i kulvertar eller på rörbryggor. Som yrkesbenämning på hantverkarna används ”fjärrvärmemontör” – ett ord som föreningen försöker få acceptans för. Ett vanligt moment som ingår i arbetena är mantelrörsskarvning. Fjärrvärmemontörer arbetar också med pump- och tryckstegringsstationer.
Höga krav
Fjärrvärmeentreprenörer behöver omfattande kunskaper om regelverken. Det finns exempelvis EU-direktiv om tryckbärande utrustning. Direktiven är implementerade i svenska regelverk. Arbetsmiljöverket – som tidigare kallades Arbetarskyddsstyrelsen – har gett ut flera regelverk om rörledningar och utrustning. Ett är ”Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om tryckbärande anordningar” – utgivna 1999-2008. Ett annat är ”Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar” – utgivna 2005. En rad ytterligare regelverk finns om bl.a. arbetsmiljö. Stor del av fjärrvärmemontörernas arbete består av svetsarbeten och de berörs av en standard som heter ”Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material”.
– Det är mycket viktigt att entreprenörerna behärskar alla de regelverk som gäller utförande, material och utrustning, påpekar Roger Reynberg, ordförande i Föreningen Fjärrvärmeentreprenörerna.
Ytterligare krav
Företagen som utför fjärrvärmearbeten måste också behärska just de material och produkter som används. I många fall har också beställaren av fjärrvärmeentreprenaden sina egna krav. Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme har sina ”Läggningsanvisningar” och regler för mantelskarvning. Entreprenörerna måste i de flesta fall följa dessa. De stora energiföretagen har bra rutiner för att hantera sina generella och ibland även specifika krav. Däremot kan krav från de mindre orsaka problem.
– I förfrågningsunderlag förekommer ibland helt omotiverade och felformulerade krav på entreprenörerna, och som tyder på att beställaren inte alls behärskar regelverken, säger Roger Reynberg. Små beställare skulle ha nytta av att kunna anlita auktoriserade entreprenörer. Då skulle man få garanti för att kunskapen i alla fall finns hos utföraren. Beställaren skulle vid upphandlingen kräva att företaget är auktoriserat, kort och gott, utan att känna sig tvingad att formulera egna detaljerade krav.
Tillvägagångssätt
Auktorisationen skulle kunna gå till så att företaget – fjärrvärmeentreprenören – i ett första skede får en förteckning på de regelverk som gäller. Med hjälp av checklistor med mera, kontrolleras sedan företagets kunskaper i terminologi och regelverk. En prövning måste också göras av de hantverksmässiga färdigheterna. Ett så kallat ’anmält organ’ eller annan tredje part kan sedan utfärda ett bevis på auktorisationen.
Av Kjell-Arne Larsson