Ett sådant system skulle gynna föreningens medlemsföretag, men skulle också vara utmärkt för beställarna, det vill säga de energiföretag som handlar upp fjärrvärmeentreprenader.
Medlemsföretagen hos Föreningen Fjärrvärmeentreprenörerna har ett brett kunnande. Kompetensområdena varierar något mellan företagen, men det gemensamma är att de lägger distributionsledningar för fjärrvärme och fjärrkyla. Ledningarna går i kulvert eller på rörbryggor ovan mark. Den fysiska gränsen för åtagandena är i allmänhet vid ventil i undercentral. Fjärrvärmemontörerna utför också arbeten i tryckstegrings- och pumpstationer.
Ett återkommande moment vid läggning av fjärrvärmerör är mantelrörsskarvning. I samband med denna är det vanligt att larmsystem för fuktövervakning installeras. Detta görs av fjärrvärmeentreprenören eller av ett annat företag.
Ett arbete som kräver högt säkerhetstänkande och skicklighet är att ansluta rör eller montera utrustning på transportledning eller tryckkärl, medan de är satta under tryck. Exempelvis kan en ventil monteras med hjälp av så kallad anborrning. Arbetet utförs bara av vissa entreprenörer eller av personal på energiföretag.
Höga krav
Kraven på kunskap och hantverkskicklighet är höga mot bakgrund av fysiska data på transporterat media. Fjärrvärmevattnet har systemtryck upp till 16 bar och temperatur upp till 120 grader C. Dessa höga värden kan gälla primärnätet. Sekundärnätet kan ha tryck ner mot 2 bar och temperatur ner till 60-70 grader C, exempelvis för matning av radiatorer ute hos brukare.
– Det är mycket viktigt att entreprenörerna behärskar alla de regelverk som gäller arbetets utförande, material och utrustning, påpekar Roger Reynberg, som är ordförande i Föreningen Fjärrvärmeentreprenörerna.
Arbetsmiljöverket – tidigare kallat Arbetarskyddsstyrelsen – har gett ut flera regelverk som berör tryckbärande rörledningar och utrustning. Ett av dem är ’Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om tryckbärande anordningar’ (utgivna 1999). Förenklat kan sägas att fjärrvärmeledningar är undantagna från dessa föreskrifter, där ledningarna finns utomhus. Men så snart de förekommer innanför en vägg gäller de, exempelvis inne i en undercentral eller inne på en industri eller energianläggning.
Riskklasser
Där fjärrvärmeledningarna finns utomhus – under eller ovan mark – berörs de i huvudsak av ’Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar’ (utgivna 2005). I föreskrifterna delas rörledningar in i riskklasserna G och K. Vilken klass rörledningen ska räknas till, beror på kombinationen av det högsta tillåtna trycket, rörets dimension och typen av media (media när det gäller fjärrvärme är givetvis alltid vatten) enligt diagram i en bilaga (bilaga 2) till förordningen. Klass med krav G måste uppfylla de grundläggande säkerhetskrav som beskrivs i en bilaga (bilaga 1) till förordningen. Klass med krav K är strängare och innebär dessutom att kontroll ska göras av ett kontrollorgan. I sin tur definieras kraven på kontrollorganet också i nämnda föreskrifter.
Både konsulter som projekterar fjärrvärme och entreprenörer måste vara väl insatta i regelverken. Det finns ytterligare regelverk från Arbetsmiljöverket som handlar om arbetsmiljö och säkerhet. Många fjärrvärmearbeten utförs på gator och vägar, då måste man känna till regler om säkerhet vid arbeten på väg.
Eftersom en stor del av fjärrvärmeentreprenörernas insatser utgörs av svetsarbeten är också regelverk om svetsning viktiga, i synnerhet den standard som heter ’Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material’. Det bästa är om entreprenören certifierar sig gentemot dessa kvalitetskrav. Alternativet är att ett ’anmält organ’ övervakar arbetet, men det är en mindre smidig lösning.
Dessutom ska fjärrvärmeentreprenören vara förtrogen med internationella standarder, framförallt de harmoniserade standarderna angående tryckkärl respektive industriella rörledningar.
Fjärrvärmeentreprenörens personal måste också vara utbildad av leverantörerna för just de produkter och material som används.
Branschkrav
Samtliga entreprenörer ska också vara förtrogna med beställarsidans krav. Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme har under långt tid tillämpat sina så kallade Läggningsanvisningar. De berör arbetets utförande och specificerar också krav på material och utrustning. Svensk Fjärrvärme har också regler för mantelskarvning och organisationen utfärdar godkännande av företag.
Vid de flesta entreprenader måste i praktiken anvisningarna från Svensk Fjärrvärme följas. Dessutom har ofta den specifika beställaren sina egna krav. De större aktörerna bland energiföretagen har noggrant utarbetade rutiner. För de mindre kan kravställande och upphandling däremot vålla problem.
– I förfrågningsunderlag förekommer ibland helt omotiverade och felformulerade krav på entreprenörerna, och som tyder på att beställaren inte alls behärskar regelverken, säger Roger Reynberg. Små beställare skulle ha nytta av att kunna anlita auktoriserade entreprenörer. Då skulle man få garanti för att kunskapen i alla fall fanns hos utföraren. Beställaren skulle vid upphandlingen kräva att företaget är auktoriserat, kort och gott, utan att känna sig tvingad att formulera egna detaljerade krav.
Riskanalys
Utföraren får aldrig glömma att göra riskanalyser. De utgör ett centralt moment, som beaktas särskilt när ’Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om tryckbärande anordningar’ följs.
Regelverken föreskriver också dokumentation av entreprenörens arbete. När denne definieras som tillverkare av den tryckbärande utrustningen, ska denne upprätta en teknisk dokumentation som visar hur den tryckbärande anordningen konstruerats och tillverkats för att uppfylla de tekniska kraven.
Auktorisation
Föreningen Fjärrvärmeentreprenörerna arbetar nu på att ta fram ett system för auktorisation av entreprenörer som arbetar för energiföretag. Ett system med certifiering är inte önskvärt. Det skulle innebära att varje medarbetare i varje företag måste certifieras. Då är det bättre att hela företaget auktoriseras. Företaget tar sedan ansvar för att medarbetarna får nödvändig utbildning och träning.
Föreningen Fjärrvärmeentreprenörerna har, när detta skrivs, dragit upp de grova riktlinjerna för ett auktorisationssystem och något detaljerat förslag finns ännu inte. Auktorisationen skulle kunna gå till så att företaget i ett första skede får en förteckning på de regelverk som gäller. En prövning av den hantverksmässiga färdigheten görs och ett ’anmält organ’ utfärdar ett kvitto på denna.
Med hjälp av bland annat checklistor kontrolleras sedan företagets kunskaper i terminologi och regelverk. För att utfärda auktorisationen behövs en auktorisationsnämnd. För närvarande finns inget förslag på hur den nämnden ska vara sammansatt. Alternativt skulle Svensk Fjärrvärme eller ett ’anmält organ’ som SP kunna utfärda auktorisationen.
– Vi jobbar nu hårt på att ta fram ett första förslag till system för auktorisation, berättar Roger Reynberg. Man kan tänka sig att företaget som är auktoriserat också ska vara godkänt för mantelrörsskarvning och certifierat för anborrning. Vi vill sedan skärpa kraven när det gäller svetsning av distributionsledningar, att man i samtliga fall följer AFS 2005:2 och då har samma krav på stora och små företag.
– Det fina är att en auktorisation skulle vara bra både för våra medlemsföretag och för beställarna. Särskilt de mindre och medelstora beställarna skulle inte behöva bekymra sig alltför mycket om formuleringar i sitt förfrågningsunderlag. Krav på att entreprenören är auktoriserad skulle räcka långt.
– Vi eftersträvar också att titeln ’fjärrvärmemontör’ bli en erkänd yrkesbenämning. Det motiveras bland annat av att kraven på dem idag är mycket höga. Den nya benämningen borde till exempel användas i de kollektivavtal parterna enas om, avslutar Roger Reynberg, ordförande i Föreningen Fjärrvärmeentreprenörerna.
Föreningen Fjärrvärmeentreprenörerna:
Föreningen har tolv medlemsföretag, som alla utför entreprenader inom byggande av kulvertar för fjärrvärme och fjärrkyla. Föreningen har kansli i Örnsköldsvik. Man deltar i mässor och andra utåtriktade aktiviteter. Medlemsföretagen har stora behov av kvalificerade fjärrvärmemontörer. Föreningen arbetar kontinuerligt med utbildningsfrågor. Man stöder framtagande av kvalificerad utbildning, utveckling av nya tekniska och ekonomiska produktlösningar samt stöder också arbete för nya material som förbättrar arbetsmiljö och yttre miljö.
AB Bertils Rörteknik (Gävle)
Bravida Sverige AB (Luleå)
Industri och Värmemontage Kaj Rodskjer AB (Uppsala)
Källby Rör AB (Örebro)
ORAB i Stockholm AB (Hägersten)
Roslagens Värmemontage AB (Järfälla)
Rörbolaget i Stockholm AB (Bromma)
Rör och Värmesystem i Syd AB (Ängelholm)
Stockpipe AB (Stockholm)
Värmesvets Entreprenad AB (Eslöv)
YIT Sverige AB (Örnsköldsvik, Västerås, Helsingborg)
Fjärrvärmeservice i Örebro AB (Örebro)
Regelverk:
97/23/EG Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 maj 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tryckbärande anordningar. Beslutat 1997. Kallas allmänt PED – Pressure Equipment Directive.
AFS 1999:4 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om tryckbärande anordningar. Beslutade 1999, ändringar införda senast 2008. Föreskrifterna utgör den svenska implementeringen av PED.
AFS 2005:2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar. Beslutade 2005. Inkluderar Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar.
SS-EN ISO 3834 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material. Fastställda 2006.
SS-EN 13445 Harmoniserad standard för ej eldberörda tryckkärl. Harmoniserad med 97/23/EG.
SS-EN 13480 Harmoniserad standard angående industriella rörledningar. Harmoniserad med 97/23/EG.
Anmält organ:
Ett ’anmält organ’ (notified body) är en oberoende organisation som av en myndighet i något av de europeiska länderna, bedömts vara kompetent att bedöma tillverkare enligt kraven i gällande direktiv.
Kjell-Arne Larsson