Branschen är i ett mycket dynamiskt skede, där bland annat energieffektivisering, bränslepriser och krav från myndigheter, kan påverka medlemsföretagen i stor utsträckning de närmaste åren.
Under dagarna på Elmia genomför Svensk Fjärrvärme en nätverksträff på ämnet ”Energitjänster och effektivisering”. Där möts medlemsföretagen. Dessutom ordnar branschföreningen öppna seminarier som berör bland annat fjärrvärmeteknik respektive energieffektivisering med fokus på byggnader.
– I år får mässan nordiskt perspektiv, med deltagande från våra systerorganisationer i Norge, Danmark, Finland och förhoppningsvis även från Island, berättar Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme.
Marknadens funktion
Ett ämne som deltagarna säkert återkommer till flera gånger är hur fjärrvärmemarknaden fungerar i olika länder. Sverige är kanske unikt i världen med en marknad utan statlig prisreglering. År 1996 släpptes marknaderna för el och fjärrvärme fria, och energiföretagen bedrevs därefter affärsmässigt.
– Men affärsmässigheten i kombination med att fjärrvärme är ett naturligt monopol gjorde att kunderna kom i underläge, säger Ulrika Jardfelt.
De senaste nio åren har fjärrvärmemarknaden i flera omgångar varit föremål för utredningar. Samtidigt har branschen genomfört frivilliga åtgärder för att stärka kundernas ställning. År 2005 infördes Reko – ett system för kvalitetsmärkning och där företagen offentligt ska redovisa data om verksamhet och ekonomi. Idag är 90 av medlemsföretagen Reko-märkta. En kvalitetsnämnd finns dit kunderna kan vända sig om de anser att deras Reko-märkta leverantör inte lever upp till reglerna i Reko. En fjärrvärmelag infördes 2008 som införlivade regler om öppenhet och transparens. Reglerna hade ursprung i Reko. I sin tur skärptes då Reko, vilket gör att de företag som är anslutna når längre än vad lagen kräver.
Ökad insyn
Under flera år utredde Konkurrensverket om Vattenfall i Uppsala och Fortum i Stockholm utnyttjade sin dominerande ställning, men verket lade ner sin utredning. I våras kom en rapport från Energimarknadsinspektionen, med sammanställning av drift- och affärsdata för hela branschen under 2009. Rapporten är en sammanställning av data som samlas in enligt kraven i Fjärrvärmelagen. Det ska göras varje år. Avsikten är att öka kundernas insyn.
– Rapporten bidrar till den öppenhet vi själva arbetat för genom att bland annat införa Reko, säger Ulrika Jardfelt.
Energimarknadsinspektionen visar att det som främst påverkar priserna för fjärrvärme är kostnaderna för bränsle. Rapporten bekräftar också det som Konkurrensverket redan konstaterat, nämligen att det inte är några övervinster i branschen.
Prövning av prisförändringar
Flera kundorganisationer och instanser har krävt eller efterfrågat någon form av prisprövning. Nästa år kommer det frivilliga system som utformats av Svensk Fjärrvärme tillsammans med SABO och Riksbyggen, och som kallas Godkänd Nivå, att börja användas för prövning av prisförändringar. Ett kansli och en styrelse inrättas under hösten. Prisförändringar kommer att förhandsgranskas och kundorganisationerna får inblick i prisbildningsprocessen. ”Godkänd Nivå” planeras vara igång i början av 2012. Privatkunder vänder sig i stället till den nya Energirådgivningsbyrån som 1 januari 2012 ersätter Elrådgivningsbyrån.
Konkurrens i fjärrvärmenäten?
En annan aktuell fråga är möjligheten för tredje part att komma in på befintliga fjärrvärmemarknader. Det kan handla om spillvärme från industrier, eller nya aktörer som vill investera i ytterligare värmeproduktion på orten. Regeringen gav utredare uppdrag att göra förslag på regelverk för tredjepartstillträde. Förslaget kom under våren. Svensk Fjärrvärme lämnar sitt remissvar i november.
– Förslaget är inte komplett och vi kommer att peka på flera punkter där ytterligare utredning behövs. Vi saknar också konsekvensbeskrivningar, påpekar Ulrika Jardfelt.
Tredjepartstillträde väcker också frågor om regionnät, där fjärrvärmenäten byggs ut över långa sträckor, exempelvis in i grannkommuner.
– Vi hoppas det kan bli mer satsningar på regionnät. De kan ge effektivare fjärrvärmesystem, säger Ulrika Jardfelt.
Nya marknader
Sveriges fastighetsbestånd energieffektiviseras. För fjärrvärmeleverantörerna innebär det att värmeunderlaget inte ökar i den takt som motsvarar utbyggnaden av näten. För att säkra intäkterna måste företagen därför komplettera med nya tjänster, exempelvis att delta i effektiviseringsarbetet!
Energiföretagen säljer också allt mer fjärrkyla. Leveransnivån 0,9 TWh 2010 väntas öka till 1,3 TWh 2015. Energiföretagen kommer kanske också att erbjuda mer av heltäckande åtaganden, bland annat att ge kompletta värmeleveranser till industrier. Dessa kan då outsourca all värmeproduktion till ortens energiföretag.
– Vår bransch har visat sig klara snabba förändringar. Tänk bara på omställningen från olja till biobränsle. Vi är mycket förändringsbenägna och kommer att ta oss an också kommande utmaningar, avslutar Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme.
Av Kjell-Arne Larsson