Fortum kompletterar nu sitt fjärrvärmenät för att fler ska värma sin fastighet miljövänligt. Arbetet med att dra fram fjärrvärme är dock mycket krävande. Den känsliga stadsmiljön med höga kulturhistoriska värden och arkeologiska lämningar gör att man måste gå mycket varsamt fram.
Idag levererar Fortum fjärrvärme i mindre delar av Gamla Stan. Partiet från slottet i norr och några kvarter söderut till Börshuset, försörjs från det centrala nätet, alltså norrifrån. Skeppsbron i öster försörjs via en kulvert som kommer från södra nätet och gå via Slussen. Flertalet fastigheter på Riddarholmen försörjs också från södra nätet, men då från Söder Mälarstrand.
Större delen av husbestånden i Gamla Stan värms upp med olje-, gas- eller elpannor. Några använder direktverkande el.
– Vi arbetar för att pannorna och elvärmen ska kunna avvecklas. De flesta anläggningar ägs av fastighetsägarna, men även vi har några närvärmepannor, berättar Mikael Ohlsson, projektledare från Projektering & Entreprenad på Fortum Värme.
– Vårt mål är att så stor del som möjligt av Gamla Stan ska kunna använda fjärrvärme, men vägen dit är lång, fortsätter Mikael Ohlsson. Det är ett mycket krävande arbete att lägga distributionsledningar och installera i fastigheterna. Miljön är känslig med gamla hus som har mycket höga kulturvärden. Planeringsarbetet är väldigt omfattande, bland annat i och med kontakterna med trafikkontor, stadsmuseum och länsstyrelse. Sedan är antalet fastighetsägare stort.
Att täcka in hela Gamla Stan kommer att ta många år. Det beslutade projektet, som pågår nu, gäller ett mindre parti i västra delarna. Man kopplar på den ledning som idag försörjer Riddarholmen. Det är en DN 200-ledning (innerdiameter cirka 200 mm, ytterdiameter manteln 355 mm). Via en befintlig tunnel, cirka 10-27 meter under 0-nivån, leds fjärrvärmen från Söder Mälarstrand till Gamla Stan. Ledningarna går sedan i ett lodrätt stigschakt upp till gatukulvert. För närvarande lägger man kulvert i norra delen av Lilla Nygatan och installerar fjärrvärme i närliggande kvarter samt två kvarter lite längre söderut.
Kapacitet och tryck i ledningen som försörjer Riddarholmen, och som nu också ska försörja delar av Gamla Stan, räcker till väl, både för det projekt som genomförs nu och för de delar av Gamla Stan som återstår. Projektet motsvarar ett värmeunderlag på ca 2 MW.
Nätets konstruktionstryck är normalt 16 bar vid 0-nivå. Differenstrycket (skillnad mellan tryck i fram- och returledning) ute hos brukaren garanteras till 1,5 bar. Någon tryckhöjnings- eller trycksänkningsstation behövs inte för fjärrvärmen till Gamla Stan. Tryckdifferensgivare installeras, liksom givetvis temperaturgivare och flödesmätare hos respektive brukare.
Tekniken som installeras är traditionell, men rörinstallationerna i tunnlarna är dock relativt komplicerade. Konstruktionen utförs med stort fokus på säkerhet både avseende montage och fortsatt drift och underhåll. För att ledningarna ska kunna ta upp termiska rörelser används i det här projektet bland annat länk-arms-kompensatorer. Det är en av flera möjliga tekniker. Hos Fortum finns lång erfarenhet av att bygga distributionsledningar i tunnlar. I de aktuella tunnlarna är vibrationsmätning installerad, mot bakgrund av de sprängningar som kommer att ske när Citybanan byggs genom Riddarfjärden.
Kulturminnen
Inför arbetena i gatorna har Fortum kontakt med trafikkontoret samt med stadsmuseet, som sedan bevakar arbetet. Det är nämligen möjligt att stöta på arkeologiska lämningar. En omständighet som försvårar planeringen av arbetet är också att grävning i gatorna inte får förekomma under sommarmånaderna eller jultid. För den del av gatan som berörs nu, måste man hinna klart under september-november.
– För att klara det beslutade projektet som i stort bara gäller Lilla Nygatan, måste vi fördela arbetet på flera etapper, berättar Mikael Ohlsson. Målet är att bli klara till julen 2011, men om något oförutsett dyker upp kan det dra ut till våren 2012. Projektet kräver omfattande planering bland annat i och med alla tillståndsansökningar som måste göras. Det är också ett stort antal fastighetsägare som måste kontaktas.
Samtliga håltagningar i fastigheterna ska godkännnas av länsstyrelsen innan arbetet påbörjas, detta med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Projektet berör inte de kvarter som har den allra äldsta bebyggelsen. Husen här är som äldst från 1600-talet. I den inre och svåråtkomliga delen av Gamla Stan, som i flygperspektiv ser ut som en triangel, finns byggnader ända från 1300-talet och där kommer arbetet att bli ännu mer krävande.
– Vi ser nu till att bygga ett tillräckligt antal kopplingspunkter och installera så mycket kapacitet att vi klarar att täcka in återstående delar av Gamla Stan, men det kommer att ta mycket lång tid, säger Mikael Ohlsson.
Det finns en rad intressanta aspekter på Fortums projekt. En är att införa ny teknik i mycket gamla stadsdelar. Bland annat ersätts användning av stadsgas och olja för uppvärmning. En annan aspekt är att anpassa Gamla Stan till aktuellt klimatarbete. För den insatsen har projekt fått så kallat KLIMP-bidrag från Naturvårdsverket. KLIMP betyder Klimatinvesteringsstöd och ges till klimatinvesteringar som minskar växthuseffekten.
Beställare, konsulter och utförare i tätt samarbete
Nätutbyggnaden projekteras av FVB. Mark- och byggarbeten utförs sedan av NCC Construction Sverige AB. Företaget har åtagit sig uppdrag inom fjärrvärmebranschen sedan 1984. NCC har ramavtal med AB Fortum samägt med Stockholm Stad, precis som beställaren har ramavtal med alternativa entreprenörer. Det betyder att fasta priser tillämpas, och de omförhandlades senast 2008. För beställaren innebär det ett kostnadseffektivt sätt att anlita entreprenörer. Bygge av distributionsledningar i Gamla Stan eller i annan citymiljö har komplex karaktär och är svåra att förprojektera. Det skulle bli mycket kostsamt för beställaren enbart att ta fram förfrågningsunderlag inför upphandling av total- eller generalentreprenad.
– Bland annat mot bakgrund av många tidigare åtaganden åt Fortum har vi ett tätt samarbete och kommer med tidigt i projekten, säger Henrik Andersson, platschef på NCC. Särskilt den känsliga miljön i Gamla Stan kräver god planering och varsamhet vid genomförandet. Vi svarar för trafiklösningsplaner och delvis för information till hyresgäster och andra berörda.
Fastigheterna och gatumiljön har höga kulturvärden. Under schaktningsarbetet kan arkeologiska fynd påträffas. I gatan finns gas- och el-ledningar, VA, tele och fiber-kabel. Befintliga ritningar kan inte alltid följas. Nivån på installationerna är svår att förutse, så NCC:s personal måste arbeta varsamt och anpassat.
Arbetet börjar med att avlägsna asfalt respektive gatsten. Sedan vidtar maskin- och handschaktning, för att försiktigt komma ner till befintliga ledningar. (Fjärrvärmeledningarna läggs i nivå över befintliga gasledningar.) Sedan läggs fiberduk som materialskiljande lager, på botten krossgrus och schaktslänterna stabiliseras med rasskydd i form av duk och träluckor.
Därefter följer rörentreprenören Stockpipes arbete. Ledningarna läggs på pallar, som medger åtkomst runt om, och svetsas. Givare monteras. Markventiler monteras också, och de är hydrauliskt manövrerade via ett styrdon placerat på närmaste husvägg.
Rören provtrycks och sedan vidtar muffningen (isoleringen monteras och skarvas). Ledningarna lyfts ner från pallarna. Man kringfyller med krossgrus. Då ska ledningarna ha vatten med ca 80 grader C, för att förebygga spänningar i stålet. Överst blir det några decimeter 0,63 sandkross. Slutligen gäller det att lägga tillbaka smågatstenen, som under tiden lagrats på Riddarholmen.
– Stenläggningen kräver hantverksskicklighet, där vi har stor glädje av vår erfarna personal, säger Henrik Andersson. Det var faktiskt NCC som lade stenen senast det var arbeten på Lilla Nygatan och det var 2002. Vi har varit engagerade i många mark- och gatuarbeten i Gamla Stan, även senaste åren.
I aktuellt projekt gör NCC också håltagning i källarväggar och inne i fastigheterna, samt återställande. Även här svarar FVB för projektering och Stockpipe AB för rörmontage. Den del av projektet där NCC inte deltar, är byggarbetena i undervattenstunneln. Däremot finns man med vid förnyelse av gasledningarna. När gatan ändå grävs upp, låter Stockholm Gas AB göra relining i sina upp till 130 år (!) gamla ledningar.
– Våra projekt genomförs alltid i nära och kontinuerligt samarbete med konsulter, sidoentreprenörer och beställare, säger Henrik Andersson.
NCC har länge jobbat med ramavtal även inom gas och VA. En av fördelarna är att NCC kan erbjuda alternativa lösningar inom gas och VA. NCC klarar alla schaktningsfria tekniker. Nya ledningar kan läggas med styrd horisontell långhålsborrning. Befintliga ledningar förnyas med relining, slip-lining, strumpinfodring med glasfiberarmerad polyester, cementbruksisolering och hydraulisk rörspräckning. Gamla nedstigningsbrunnar repareras med permacast-isolering. Beställaren har kanske inte reflekterat över dessa lösningar. När han får veta att schaktning inte behövs, sjunker kostnadskalkylen och lösningarna blir attraktiva.
– Vi är därmed helt kompletta när det gäller markjobb, avslutar Henrik Andersson på NCC.
Fortums Niclas De Lorenzi – om företagets nätutbyggnader:
Projektet i Gamla Stan visar att fjärrvärme går att installera även i stadsdelar med mycket högt kulturvärde. Det är ett speciellt projekt för Fortum, som annars bygger ut sitt nät mest för att försörja nya fastigheter.
– Fortum bygger kontinuerligt ut sitt stomnät och anslutningar till fastigheter. Vi får nya och fler kunder, men totala värmeunderlaget i Storstockholm ökar knappast, säger Niclas De Lorenzi på Fortum Värme. Befolkningen i Storstockholm ökar, men samtidigt görs energibesparingsåtgärder i befintliga fastigheter, och det är ett arbete vi deltar i.
Fortum bygger nytt nät ut till stadsdelen Kvarnholmen. Stomnät byggt nu också till Norra Djurgårdsstaden (f.d. Gasverksområdet). På nordvästra Kungsholmen är stomnätet klart och successivt byggs serviser allteftersom nya fastigheter tillkommer. I Norra Stationsområdet finns stomnät, men kompletteringar görs allteftersom området förtätas. Arbetet där görs i små etapper, uppskattningsvis fram till år 2038.
– Vi förtätar alltså där nät redan finns och expanderar dessutom i ytterområden. Dessutom har vi ett växande behov av förnyelse i befintliga nät. Riskklassning görs som visar sannolikhet för skador och för deras konsekvenser. Det gäller både fjärrvärme och fjärrkyla. Klassningen ligger sedan till grund för våra förnyelseplaner. Vi måste alltså jobba parallellt med nybyggnad och förnyelse, avslutar Niclas De Lorenzi på Fortum Värme, Distribution Projektering och Entreprenad.
Kjell-Arne Larsson