För att nå hamnen har ledningarna sjöförlagts i Inre fjärden. Värmen används i första hand för att värma cisterner som innehåller olja och andra media, men även för att värma fastigheter.
Det tillkommande värmeunderlaget motsvarar i dagsläget en årsleverans på 23 GWh, men kapacitet i ledningen finns för upp till cirka 40 GWh.
Fjärrvärmenätet i Gävle är väl utbyggt i centralorten inklusive stadsdelar som Bomhus i öst och Strömsbro i norr. Även köpcentra har fjärrvärme. Nätet omfattar också samhället Valbo i väst. Hittills har nätet inte byggts ut fram till Gävle hamn. Denna ligger några kilometer från tätorten och sammanhängande tätbebyggelse saknas som skulle gjort en expansion av fjärrvärmenätet ut till hamnen naturlig.
Ovanligt värmebehov
Fram till dags dato har värmebehovet i hamnen lösts lokalt av respektive brukare. I hamnen behövs värme till kontor, förråd, verkstäder och andra lokaler. Värme behövs också för varmhållning av transitledningar och cisterner. I Gävle hamn hanteras och lagras bland annat flygbränsle, eldningsolja (fossilbaserad), tallolja (biobaserad), lut och andra kemikalier. Dessa media måste lagras vid temperaturer på 50-60 grader för att hålla nere viskositeten. Varmhållning behövs också för transitledningar, exempelvis när media lossas från fartyg. Hittills har varje aktör i hamnen, som exempelvis oljebolagen, själva svarat för värmeproduktionen till varmhållningen, vilket inneburit ett stort antal oljeeldade anläggningar.
– Vi har i flera år tänkt erbjuda en lösning som är bättre för miljön, berättar Håkan Rannestig, chef för projekt och entreprenad på Gävle Energi. Sedan togs ett koncept fram som innebar lönsamhet både för oss och aktörerna i hamnen. Först övervägde vi en lokal lösning, med en ny panna ute vid hamnen, men efter att utrett frågor kring bränslehantering, säkerhet och kostnader stod det klart att det var bättre att bygga ut fjärrvärmen dit.
Det gällde bland annat att hitta en lösning för att överföra värmen från framledningsvattnet till de media som ska värmas. I stället för den traditionella värmeöverföringstekniken som var värmeslingor, valde man en lösning med motströmsvärmeväxlare, i vilken fjärrvärmevatten och media möts.
– Det är en bra lösning och den som ger högst effektivitet, fortsätter Håkan Rannestig. Detta är nytt för Gävle Energi, men tillämpas på andra håll i branschen, exempelvis i Göteborgs hamn.
Sjöledning
Hur skulle då nätet förlängas ut till Gävle hamn? Första tanken var att lägga ny kulvert kortaste vägen från tätortens nät i norra delen av stadskärnan, och ut till hamnen. Tryck och kapacitet i nätet skulle dock inte räcka till. Lösningen blev i stället en sjöledning från södra stadsdelarna.
Bottenhavets vatten når kontakt med Gävle via Gävlebukten som närmare staden kallas Yttre fjärden för att till sist övergå i Inre fjärden. Gävle hamn ligger på norra sidan av Inre fjärden. På södra sidan ligger stadsdelarna Brynäs och Kristinelund. Fjärrvärmedistributionen till hamnen löstes på så vis att sjöledning drogs från nämnda stadsdelar, genom Inre fjärden och till hamnen. I de södra stadsdelarna finns nätets ’pulsåder’. Kapacitet och tryck räcker väl. Någon ytterligare pumpstation behövdes inte.
– Att bygga sjöledning är nytt för oss, men tekniken är väl beprövad på många andra håll, berättar Stewe Jönsson, produktansvarig för fjärrvärme.
Sjöledningen består av två fjärrvärmerör DN 350 (innerdiameter ca 350 mm, fram- respektive returledning) och ett rör med kallvatten. Betongblock med 2 meters mellanrum gör att ledningen ligger säkert på plats i bottensedimentet. Systemtrycket i fjärrvärmenätet är 16 bar och differenstrycket (skillnaden mellan fram och retur) är ca 4 bar. Framme i hamnen fortsätter ledningarna i en kort markförlagd kulvert för att sedan bäras på befintliga rörbryggor och via förgreningar till anslutningspunkterna.
Vid varje cistern som är ansluten finns en container som innehåller värmeväxlare, pump, ventiler, givare och styrsystem. Gävle Energi svarar för alla fjärrvärmeledningar och containers med utrustning. Gränssnittet till kunden går vid medialedningen.
– Säkerheten mot olyckor är mycket hög, fortsätter Stewe Jönsson. Den garanteras bland annat genom att varje kund varit med, och då beaktat sina respektive regelverk för säkerhet. Sensorer registrerar flöde, tryck med mera on-line och det finns oljevakt.
– Flödegivarna är alltid dubblerade. Om det blir differens mellan in- och utflöde av fjärrvärmevatten, reagerar styrsystemet och nödstopp sker. Larm går samtidigt till operatör.
I varje container finns lokalt styr- och reglersystem i form av en DUC (datorundercentral). Allt är sedan implementerat i överordnat styrsystem och kan följas både från Gävle Energis kontrollrum i stadsdelen Näringen och från kontrollrummet i kraftvärmeanläggningen Johannes.
Hittills har man 45 anslutningspunkter fördelade på 17 kunder. Det är bland andra Preem, Shell, OKQ8, Vopak Sweden AB och Gävle Hamn AB. Värmeunderlaget motsvarar en årsleverans på ca 23 GWh.
– Övergången från lokala värmesystem till fjärrvärme i hamnen innebär en årlig besparing på åtminstone 3200 kubikmeter olja, påpekar Stewe Jönsson. Det motsvarar förbrukningen i cirka 700 oljeeldade villor. Sedan finns det ytterligare kunder i hamnen både när det gäller cisterner och fastigheter.
Två vinnare
Idag används alltså fjärrvärme för att värma olja. Det låter kanske lite bakvänt, särskilt jämfört med 1960- och början av 1970-talet då eldningsolja var billig och den fick värma fjärrvärmevattnet. Men idag är det andra tider, sedan miljöarbete och energieffektivisering slagit igenom.
– Vi hittade en smidig och miljömässig lösning på värmebehovet i Gävle hamn, säger Håkan Rannestig. Dessutom tjänar båda ekonomiskt på detta, en win win-situation.
Fjärrvärmesystemet i Gävle hamn tas i full ordinarie drift under hösten. Tack vare projektet ökar värmeunderlaget som nämnts med 23 GWh. Det är ingen svårighet att klara leveranserna. Tillskottet är marginellt jämfört med Gävle Energis produktionskapacitet som är närmare 800 GWh.
– Sedan ska vi tänka på att det görs energieffektivering ute hos våra kunder, påpekar Håkan Rannestig. Det är ett arbete som vi deltar aktivt i genom affärsområdet Energitjänster och även i övrigt. Värmeunderlaget minskar därmed något hos befintliga kunder.
Moderbolaget Gävle Energi investerade under 2009 hela 240 miljoner kronor i materiella tillgångar, där cirka 120 miljoner kronor satsades på fjärrvärmen. Transitledningar är den stora kostnadsposten. Investeringarna i fjärrvärmenät kommer emellertid att bli mindre närmaste åren. Nätet är väl utbyggt i Gävle med omnejd, och senaste tiden har det mest varit fråga om anslutningar av villor. Uppskattningsvis 3000 villor återstår, i rimlig närhet till nätet. Samtidigt pågår en förtätning med tanke på återstående presumtiva kunder inom redan inmutade bebyggelseområden.
För närvarande pågår ett stort investeringsprojekt som Gävle Energi AB deltar i. Företaget har tillsammans med Korsnäs AB bildat företaget Bomhus Energi AB som bygger ett nytt kraftvärmeverk för 1,8 miljarder kronor. Ägarfördelningen är 50/50 och driftstart planeras till 2013.
– Tack vare denna anläggning kan vi hålla en bra prisnivå på fjärrvärmen och upprätthålla mycket hög leveranssäkerhet, säger Håkan Rannestig. Dessutom blir kraftvärmeverket biobränsleeldat. I framtiden kommer vi därmed att ha biobränslebaserad värmeproduktion till 100 procent.
Gävle Energi är också med och investerar i vindkraft inom bolaget Samkraft Vind AB. Två verk byggs nu på Vettåsen vid Sandviken inne i landet, i en park som färdigbyggd kommer att ha mer än 30 MW installerad effekt. Gävle Energi har dessutom beslutat att ersätta det gamla vattenkraftverket i Forsbacka med en helt ny anläggning som ger högre effekt. Detaljplanen för området är klar. Miljöprövning söks nu och ambitionen är att kunna sätta igång projektet inom två år.
Vindkraft- och vattenkraftprojekten innebär att Gävle Energi i framtiden kan sälja mer av klimatneutral el. Tillsammans med kraftvärme och biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion, betyder det att företagets redan tydliga miljöprofil stärks ytterligare.
Projekt Fjärrvärme Gävle hamn
Beställare: Gävle Energi AB, handläggare Stewe Jönsson
Byggherre: Gävle Energi AB, handläggare Håkan Rannestig
Byggherreombud: Inköp Gävleborg
Projektledare: Sweco Systems AB (Gävle), handläggare Anders Kedbrant
Fjärrvärmekonsult: WSP Samhällsbyggnad AB (Gävle)
General- och markentreprenör: Oden Anläggningsentreprenad AB
VS-entreprenörer: AB Bertils Rörteknik och Gävle Rörteam AB
Bolagen
Gävle kommun äger Gävle Stadshus AB som är helägare till Gävle Energi AB. Företagsgruppen består av Gävle Energi AB tillsammans med de helägda dotterbolagen Gävle Energisystem AB, Gävle Kraftvärme AB och AB Sätraåsen. Gävle Energi AB äger 59 % i Bionär Närvärme AB. Gävle Energi AB är delägare i ytterligare bolag.
Gävle Energi AB producerade 2009 hela 790 GWh fjärrvärme. Fjärrvärmeproduktionen var till 96 procent biobaserad. Turbinen i kraftvärmeverket Johannes producerade 118 GWh och vattenkraftverket i Forsbacka 72 GWh. Vindkraften stod för 0,4 GWh. Inom Bionär Närvärme AB producerades 94 GWh.
Företagsgruppens omsättning 2009 var drygt 1 miljard kronor och vinsten (efter finansnetto) 113 mkr. Investeringarna var 240 mkr.
Kjell-Arne Larsson