Dessutom ska användningen av olja i befintliga oljepannor minskas kraftigt. Den nya pannan beräknas kunna tas i drift nästa vinter.
Huvudanläggning för fjärrvärmeproduktionen i Hässleholm är Beleverket som ligger i stadsdelen Läreda i de östra delarna av staden. Verksamheten vid Beleverket inleddes 1984 då två bioeldade bubbelbäddspannor på vardera 6,5 MW togs i drift. Pannorna eldas med flis och spån. Sedan finns en 8 MW bioeldad rosterpanna. Till dessa är en rökgaskylare kopplad som ger 4 MW. Vid anläggningen finns vidare tre oljepannor, en på 6 MW och två på vardera 20 MW. För värmeproduktionen tar man också tillvara spillvärme på 0,5-1,5 MW från Paroc AB. År 2003 byggdes vid Beleverket en samförbränningspanna på 18 MW, inklusive 1,7 MW elproduktion. Samförbränningspannan har sedan dess svarat för baslasten. Som bränsle till den pannan används utsorterat verksamhets- och industriavfall, som är högvärdigt bränsle med låg fukthalt.
I fjärrvärmens huvudnät finns också en 20 MW oljepanna, vid den gamla och ursprungliga fjärrvärmecentralen som byggdes på 70-talet inne i tätorten.
Dessutom finns ett separat nät – en fjärrvärmeö – i Tyringe sydväst om Hässleholm. Där har man två oljepannor på totalt 6 MW och en biopanna på 3 MW.
Fjärrvärmenäten omfattar cirka 2700 anslutningspunkter. Total kulvertlängd är 132 kilometer. Bland kunderna finns 9100 hushåll, 48 industrier och 226 handels- och serviceföretag. Under 2007 levererades 176,3 GWh värme.
FÖRNYELSE
– Bakgrunden till den aktuella investeringen är att vi behöver förnya vår uppsättning av pannor och samtidigt minska på oljeanvändningen, säger Pontus Andersson, produktionschef för Hässleholms Fjärrvärme. Vi är idag tvungna att koppla in oljepannorna redan vid en utomhustemperatur på 3-4 plusgrader, vilket inte är bra. I och med nya pannan ska andelen olja i vårt bränsleunderlag minska från tio procent ner till tre procent.
– Under en mycket kylig morgon i vintras låg vi på max produktion i Beleverket, motsvarande effekten 76,5 MW och då blev distributionspumparna begränsande, berättar Pontus Andersson. Ytterligare kapacitet fanns dock i den oljeeldade centralen som ligger mitt i Hässleholm.
Även i fortsättningen kommer samförbränningspannan att användas för baslasten. Därefter kopplas nya pannan in, sedan 8 megawatts rosterpannan och sist oljapannorna.
Den nya pannan kommer att ha en totaleffekt på 30 MW, därav produceras 7 MW i en rökgaskondenseringsanläggning. Någon turbin för elproduktion blir det inte.
– Anledningen till att vi inte bygger en kraftvärmeanläggning är osäkerhet om lönsamheten. Pannan har kanske för liten nyttjandegrad för att ge god ekonomi och en satsning på kraftvärme skulle vara chansartat. Man vet inte hur bränslepriser och elpriser utvecklas.
NYA BIOPANNAN
Den anläggning som byggs nu är en ganska typisk biopanna, avsedd att eldas enbart med skogsflis. Bränslet levereras färdigt till anläggningen. I bränsleutrustningen ingår tippficka, silo och en travers som lastar bränslet.
Pannan är en konventionell rosterpanna försedd med lutande rörlig roster. Pannan levereras av KMW Energi AB. Bränslet rör sig genom de olika förbränningszonerna, tills bara aska återstår. Denna bottenaska faller ner i ett askstup. Via våttransportör går askan till container.
Ångan som produceras i pannan kyls i en ångkondensor, och energin överförs till fjärrvärmevattnet. Ångpannans effekt är 23 MW. Dessutom utvinns 7 MW i en rökgaskondenseringsanläggning. Fukten i rökgaserna kondenserar och värmen som utvinns överförs via värmeväxlare till inkommande fjärrvärmeretur. Kondensatet innehåller föroreningar från rökgaserna, och måste genomgå särskild rening. Detta innebär att rökgaskondenseringen också fungerar som ett extra rökgas
reningssteg. Rökgaskondenseringsanläggningen inklusive vattenrening levereras av Radscan Intervex AB.
Kondensatet grovrenas först i mikrofilter. Sedan partikelrenas det i ultrafiltermembran. Nästa steg är omvänd osmos – RO Reverse Osmosis. Kondensatet trycks genom ett membran, tack vare det höga trycket motverkas den naturliga osmosen och jonerna stannar på hitsidan, medan resten trycks igenom och på detta sätt avsaltas kondensatet. Rejektet från RO-steget går till en särskild tungmetallrening. Acceptet går vidare för slutlig rening med EDI – Electrodeionization – där jonbytesmembran och elektricitet används för att avjonisera vätskan, med andra ord ta bort lösta salter.
Det renade vattnet från rökgaskondenseringsanläggningen ska användas som spädvatten, vilket är en vanlig tillämpning vid de moderna rökgaskondenseringsanläggningar som levereras av Radscan Intervex. Fördelen blir en pannanläggning som förbrukar väldigt lite färskvatten.
EL-FILTER
Rökgaserna renas genom NOx-rening, i el-filter samt i rökgaskondenseringen som redan nämnts. Kväveoxiderna renas med ett SNCR-system – Selective Non Catalytic Reduction – som levereras av Petro Miljö. Partiklarna i rökgaserna plockas bort i en el-filteranläggning, som levereras av Alstom.
El-filtret utgörs av en kammare med två paket av elektroder som arbetar i serie. Reningstekniken bygger på att partiklarna laddas av laddningselektroder. Partiklarna attraheras sedan till de jordade utfällningselektroderna. Dessa skakas vid en bestämd tidpunkt i reningssekvensen, partiklarna faller ner i askstup och transporteras bort till flygasksilon.
Reningsutrustningen har totalt 640 stycken spiralformade laddningselektroder och 220 stycken utfällningselektroder. Dimensionen på de sistnämnda är 5,5 x 0,75 meter.
Rökgasernas strömningshastighet är ca 15 meter/sek genom flänsen in mot el-filtret. Tack vare kammarens storlek minskar hastigheten till ca 1 meter/sek, vilket är nödvändigt för att partiklarna ska hinna fångas. En tumregel är att 90 procent fångas i första steget och av de kvarvarande fångas 90 procent i andra steget. Dimensionerande stofthalt i ingående flöde är 500 mg/Nm3. Garantivärde för stoft i utgående rökgaser är 20 mg/Nm3.
El-filtret renar rökgaserna från partiklar och eventuella ämnen som är bundna till partiklarna. Den absolut största beståndsdelen i partiklarna utgörs av aska. Gasformiga föroreningar renas ej i el-filtret, de renas genom SNCR-systemet och i rökgaskondenseringen.
El-filteranläggningen försörjs med el, som har spänningen 70.000 volt, från en SIRE-enhet, som likriktar och transformerar strömmen. Den är utvecklad av och levereras också av Alstom.
Nya pannans styrsystem kommer att integreras i det befintliga övergripande HMI-systemet, och pannan ska köras från Beleverkets centrala kontrollrum.
EXPANSIONSPLANER?
– Bebyggelsen i staden förtätas något och inom kommunen diskuteras en del projekt som kan öka bostadsbyggandet, berättar Pontus Andersson. Förtätningen ger ett visst ökat värmeunderlag för nya pannan. Om en kraftig utbyggnad av värmeproduktionen eventuellt kan ske någon gång i framtiden är det också frågan om Beleverket ska byggas ut eller om vi ska satsa på en annan lokalisering. Om staden byggs ut i västra delarna kanske ett bättre alternativ är att placera en ytterligare värmecentral där. Man får då väga kostnaderna för en sådan mot kostnaderna att förstärka nätet från Bele till de västra stadsdelarna.
Ett närliggande projekt är däremot att förstärka fjärrvärmecentralen i Tyringe, där det idag finns en biopanna på 3 MW och två oljepannor på totalt 6 MW. Även där vill man ersätta olja med biobränsle. En reinvestering i Tyringe ligger dock utanför de 220 miljoner kronor som nu investeras i det aktuella projektet.
Fotnot: Hässleholm Fjärrvärme AB har slagits ihop med Hässleholms Renhållare AB och heter idag Hässleholm Miljö AB. Detta ger fördelar och samordningsvinster. Bland annat kan samma företag som samlar in avfallsbränsle energiåtervinna detta i egen anläggning. Avfallsbränslet har hittills, förutom från Hässleholm, kommit från Östra Göinge, Kristianstad, Västblekinge Miljö och Ronneby.
FAKTA:
Biobränsleeldad rosterpanna i Hässleholm
Effekt: 23 MW samt 7 MW i rökgaskondensering
Effekt i tillfört bränsle: 25,5 MW
Bränsle: skogsflis
Fukthalt: 35-55 procent
Energivärde i bränsle: 18,6-19,7 MJ/kg torrsubstans
Byggherre: Hässleholm Miljö AB
Projektledare: Pontus Andersson, Hässleholm Miljö AB
Konsult: Stefan Roslund Semix Consult HB
Totalentreprenör: KMW Energi AB
Konsulter som KMW anlitar: Rörkraft, ÅF, Parse
Leverantör, bränslehantering, dagficka: KMW Energi AB
Leverantör, bränslehantering, bränslekran: KoneCranes
Leverantör, kväveoxidrening (SNCR): Petro Miljö
Leverantör, rening, elfilter: Alstom
Leverantör, styrsystem: Siemens, Radius Uniview
Övriga viktiga leverantörer som KMW anlitar: EIAB, Radscan, Sefako, Ekströms värmetekniska, Dantherm, ClydeBergemann, RAMAB
Bygg- och markentreprenör: Skanska
Kostnad: 220 miljoner kronor, varav pannan 193 miljoner.