Man planerar att göra motsvarande åtgärder på Forsmark 1 nästa år, 2010. Nu väntar man bara på att
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, skall ge kärnkraftverket tillstånd att få lov att köra på högre effekt.
- Vi har tidigare tillstånd enligt Miljöbalken, men måste ha tillstånd av SSM att få köra på högre effekt. Det räknar vi med att få 2011, säger Claes-Inge Andersson, informationschef på Forsmark.
Ett tillstånd skulle innebära tolv procent effekthöjning på Forsmark 1 respektive Forsmark 2.
- Eleffekten idag är på nästan 1000 MW på Forsmark 1 respektive Forsmark 2. Efter tillståndet ligger effekthöjningen på 1100 MW, säger Claes-Inge Andersson.
Ansökan om effekthöjningstillstånd lämnades in till SSM i november 2009, som har lovat att behandla ärendet under 2010.
- Vår uppskattning är att vi inte kan köra vid den högre effekten förrän 2011, säger Claes-
Inge Andersson.
Enligt nuvarande plan kommer effekthöjning på Forsmark 3 att genomföras 2014. Det skulle innebära en höjning med 170 MW från nuvarande nivå som är ca 1200 MW.
Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift är att övervaka verksamhet vid kärnkraftverk liksom vid all övrig kärnteknisk verksamhet i Sverige. Myndigheten kontrollerar och ställer krav på dem som utövar kärnteknisk verksamhet så att säkerhets- och strålskyddsbestämmelser efterlevs.
Utvinna mer el
En effekthöjning innebär att man genom att öka effekten i reaktorn eller göra elproduktionen effektivare och därmed kan utvinna mer elektrisk kraft. Effekthöjningar genomfördes på de flesta svenska reaktorer redan under 1980- och 90-talen i storleksordningen 5-10 procent. Samhällets behov av mer el i kombination med regeringens förbudet att bygga nya kärnkraftverk har gjort att de flesta svenska kärnkraftverken planerar och genomför nya effekthöjningar. SSMs granskning av sådana ärenden är en process som sträcker sig över flera år. Men det är ytterst regeringen som beslutar om tillstånd.
Kärnkraftverk som planerar att höja den termiska effekten, d v s den effekt som alstras i reaktorn, måste först ansöka om regeringens tillstånd. Även om ansökan ställs till regeringen skickas den till SSM som inledningsvis gör en första säkerhetsbedömning. Med bakgrund av
bedömningen tar SSM sedan fram ett yttrande som skickas till regeringen. Säger regeringen ja till ansökan går kärnkraftverket vidare med de fördjupade utredningar och analyser som krävs. SSM granskar dessa underlaget successivt innan anläggningen tas i provdrift respektive rutinmässig drift vid den högre effekten. Hittills har åtta ansökningar om effekthöjningar lämnats in under 2000-talet till SSM och regeringen har hittills beslutat om tillstånd att höja effekten i tre reaktorer, Ringhals 1 och 3 samt Oskarshamn 3. Forsmarks kärnkraftverk har ansökt om regeringens tillstånd att höja effekten i samtliga reaktorer, Forsmark 1-3, men regeringen har ännu inte tagit ställning till dessa.
Oskarshamn 2 och Ringhals 4 skickade in sina ansökningar om effekthöjning hösten 2007. En första säkerhetsbedömning av dessa pågår för närvarande inom SSM.
Miljöbalken
Efter att i september 2005 lämnat in ansökan fick Forsmark Kraftgrupp i augusti 2008 tillstånd av miljödomstolen om att enligt miljöbalken höja den termiska effekten i reaktorn på Forsmark 1 och Forsmark 2 om vardera 3 253 MW och i reaktor Forsmark 3 om 3 775 MW och därmed genomgöra de åtgärder som krävs för att höja effekten i reaktorerna
till den nivån.
Kärnkraftverket Forsmark är en av Sveriges största elproducenter. Var sjätte kilowattimme el som förbrukas kommer från Forsmark. Årligen produceras cirka 25 TWh.
Forsmark består av tre kokarvattenreaktorer av lättvattentyp och som och en för sig producerar lika mycket el som hela Stockholm med omgivande kommuner. Det är Sveriges senast byggda kärnkraftanläggning. 1980 togs Forsmark 1 i kommersiellt bruk, 1981 startade Forsmark 2 och 1985 Forsmark 3. Forsmark 1 och 2 är i princip identiska, medan Forsmark 3 är av senare modell. Den totala effekten är 3 206 MW el.
Kraftverket har ca 900 anställda och år 2007 investerades i storleksordningen 1,5 miljarder kr i anläggningarna. Den årliga omsättningen är drygt sex miljarder kr. Förutom kärnkraft finns slutförvar för låg- och medelaktivt avfall i Forsmark.
Grundförutsättning
- Vi räknar med att höja effekten på Forsmark 1 och 2 med vardera 120 MW och Forsmark 3 med 170 MW. Det innebär att vi ökar produktionsförmågan med drygt tre TWh per år från nuvarande 25 TWh. Det motsvarar drygt 12 procent, säger Claes-Inge Andersson.
En grundförutsättning för att genomföra effekthöjningar är utvecklingen som skett inom bränsleområdet.
- Vi arbetar nu med ett investeringsprogram som innebär att under en tio års period investerar vi 12 miljarder kr i anläggningen varav mellan tre-fyra miljarder på effekthöjningsdelen, säger Claes-Inge Andersson.
För att utnyttja bränslet effektivare och därmed utvinna högre effekt har men bytt ut en hel del komponenter såsom rör till grövre rör och större ventiler samt ny högtrycksturbin. Dessa installationer av komponenter har gjorts för att kärnkraftverket skall kunna producera mer ånga för att i sin tur producera mer el.
Nu väntar man som sagt bara på att SSM skall ge kärnkraftverket tillstånd att få lov att köra på högre effekt i Forsmark 1 och Forsmark 2 år 2011. Därefter är det dags att vidta åtgärder för att effekthöja Forsmark 3 år 2014.
Kim Hall