Foto: OKG

Frågor och svar om kärnkraften

Efter den nya överenskommelsen om den framtida energipolitiken i Sverige finns det många frågor. Vi ställde tre frågor.

På vilket sätt kan Sveriges och även indirekt Nordens konkurrenskraft stärkas med möjligheten att kunna bygga ut antalet kärnkraftsreaktorer?

Regeringen: Regeringens överenskommelse om klimat och energipolitiken innebär att kärnkraftsparentesen förlängs genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser. Tillstånd ska kunna ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.

Svenska företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning. Det förutsätter att energiföretagen får långsiktiga spelregler och stabila villkor för sin verksamhet. Ständigt ändrade spelregler leder till otrygghet och uteblivna investeringar, vilket i sin tur leder till höga elpriser och att den nödvändiga klimatomställningen uteblir. Svensk elproduktion står i dag i princip bara på två ben – vattenkraft och kärnkraft. Klimatfrågan står nu i fokus och kärnkraften kommer därmed under den tid vi kan överblicka att förbli en viktig del av svensk elproduktion. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Regeringen är överens om att certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska vidareutvecklas och att ett nytt mål i nivå med 25 TWh bör sättas för år 2020. Likaså fastställs ett planeringsmål för vindkraften på 30 TWh till år 2020.

Fortum: Energiöverenskommelsen handlar bland annat om möjligheten att bygga ny kärnkraft, men det totala antalet reaktorer ökar inte utan befintliga ersätts med nya. En grundförutsättning för ett konkurrenskraftigt elpris är att utbudet av kostnadseffektiv elproduktion är tillräckligt. Det totala behovet av ny kapacitet, inklusive den kapacitet som behöver ersättas av åldersskäl är ungefär 70 TWh till år 2020. Kärnkraftsbeslutet är en av de delar som gör det möjligt att tillgodose detta behov. En annan viktig del är den förnyelsebara produktionen och vi ser att den består av både effekthöjningar av vattenkraften, ny biobränslebaserad kraftvärme, vindkraft och lite längre fram också vågkraft.  Möjligheten att säkra tillgång till koldioxidfri el som också skulle kunna exporteras givet att överföringsförbindelserna byggs ut ger de nordiska länderna
konkurrenskraft. Konkurrenskraften är naturligtvis även i hög grad beroende av hur energiskatterna kommer att se ut och på industrins fortsatta arbete med energieffektivisering.

SSAB: För svensk industri är det viktigt med långsiktig och stabil elförsörjning. Kärnkraften framstår idag som det mest realistiska alternativet för att nå detta.

Holmen: Den framtida elförsörjningen bör bygga på tre delar; vattenkraft, kärnkraft samt olika typer av nya kraftkällor såsom bioenergi och vindkraft.

Vattenfall: Vattenfall välkomnar det förslag till överenskommelse om energipolitiken som regeringen har presenterat. Sverige behöver en långsiktig och brett förankrad energipolitik som tar ansvar för klimatfrågan. Det är bra att energipolitiken blir mer inriktad på att nå tydliga mål och mer neutral i frågan om vilken teknik som behövs för det. Vattenfall kommer att bidra till att förverkliga de ambitiösa målen för klimatpolitik och förnyelsebar energiproduktion, som ligger i linje med Vattenfalls strategi.

Vad innebär ett utökat antal kärnkraftsreaktorer i kombination med den stora effekthöjning som sker just nu vid Forsmark och Oskarshamn¸ kan en liknande effekthöjning ske vid Ringhals och vad kommer att hända vid Barsebäck?

Regeringen: Regeringens överenskommelse om klimat- och energipolitiken innebär att kärnkraftsparentesen förlängs genom att inom ramen för maximalt 10 reaktorer tillåta byggnation på befintliga platser. Det är för tidigt att idag uttala sig om och hur många av de befintliga reaktorerna som kommer att ersättas med nya. Svaret är bland annat beroende på hur länge befintliga reaktorer behålls i drift och hur mycket som investeras i förnybar energi. Strålsäkerhetsmyndigheten överlämnade i januari en ansökan från Ringhals AB om att få höja effekten i Ringhals 4. Ansökan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Eventuella nya reaktorer och effekthöjningar bidrar till att stärka den svenska elbalansen. Ansökningar om nya effekthöjningar kommer att prövas på samma sätt som hittills. De båda reaktorerna vid Barsebäck stängdes 1999 och 2005.

Fortum: Regeringens energi- och klimatpolitiska förslag ger inte utrymme för ett utökat antal reaktorer, inte heller för andra placeringsorter än de befintliga. Därför är en omstart av Barsebäck ytterst osannolik. Syftet med moderniseringen och effektförhöjningen vid Forsmark och Oskarshamn är förbättrad säkerhet, tillgänglighet och effektökning. Effekthöjningar och livstidsförlängning av nuvarande reaktorer behövs lika väl som att planerings- och tillståndsprocesserna för nya reaktorer kommer igång. Målet är att vi kan möta den ökande efterfrågan som finns.

SSAB: På vilket sätt elförsörjningen till industrin bäst säkras är förhoppningsvis kraftbolagen själva bäst på att bedöma.

Holmen: Denna fråga får ställas till ägarna.

Vattenfall: Vi investerar i underhåll och modernisering av befintliga anläggningar, som kommer att förbli konkurrenskraftiga under betydande tid framöver.

Är ambitionen att de nya reaktorerna byggs på de befintliga ”kärnkraftsorterna” eller tror ni att det finns planer på greenfield-anläggningar?

Regeringen: Regeringens överenskommelse om klimat och energipolitiken innebär att kärnkraftsparentesen förlängs genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser. Det finns således inga planer på ”greenfield-anläggningar”.

Fortum: Fortum har nyligen lämnat in en ansökan om att bygga en tredje reaktor i Loviisa. Denna ansökan har varit vårt huvudfokus och därför har vi inte diskuterat möjliga lokaliseringar i Sverige.

SSAB: Vi förutsätter att utbyggnaden sker på de orter och platser där det finns bäst förutsättningar.

Holmen: Regeringens energiöverenskommelse innebär enligt vår uppfattning att det endast är existerande sajter som kan bli aktuella.

Vattenfall: Vi är intresserade av att bygga ny kärnkraft under förutsättning att efterfrågan finns och att det är lönsamt. Nu kan vi börja titta på och utvärdera alternativen.

AV BJÖRN ASPLIND

blog comments powered by Disqus
  • Morgondagens reaktor löser kärnavfallsfrågan

    Dagens lättvattenreaktorerna förbrukar cirka 0,7 procent av energin i kärnbränslet. Resten placeras i slutförvar. För nästa generations kärnreaktorer ser situationen annorlunda ut.

  • 1
    ISS fortsätter leverera till Barsebäck

    ISS får fortsatt förtroende som tjänsteleverantör vid Barsebäcksverket. Nyligen tecknades ett treårigt avtal till ett värde av över 30 miljoner kronor.

  • Alfa Laval tar kraftorder i Ryssland

    Alfa Laval – världsledande inom värmeöverföring, separering och flödeshantering – har tagit en order på plattvärmeväxlare från ett kärnkraftverk i Ryssland. Ordervärdet är cirka 120 miljoner kronor och leverans beräknas påbörjas under 2013 och vara avslutad 2015.

  • Tyréns vinner nytt avtal med SKB

    Tyréns har, tillsammans med ÅF, tecknat ett avtal med SKB avseende systemprojekteringen av Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Ordervärdet uppgår till cirka 75 MSEK och uppdraget ska genomföras 2012-2013.

  • 1
    Nya problem i turbinutrustningen

    - Vi är väl medvetna om att vår produktion behövs som bäst just nu och vår ambition är att hantera utbytet så snabbt som möjligt, säger produktionschef Carl-Johan Kemgren.

  • Løseths besked till Hatt

    85 procent av Vattenfalls kärnkraftsproduktion i drift. Energiminister Anna-Karin Hatt och Vattenfalls VD och koncernchef Øystein Løseth träffades idag måndag den 6 februari. De diskuterade energifrågor och speciellt den svenska kärnkraften.

  • 1
    100 miljoner på återvinning av kärnavfall

    Med 100 miljoner kronor i budget ska en grupp europeiska forskare ta ett samlat grepp om tillverkning och återvinning av kärnbränsle för fjärde generationens kärnkraftssystem.

  • Kärnkraftverksofferter till Fennovoima

    Fennovoima har fått offerter gällande Hanhikivi 1 (HA1) -kärnkraftverksenheten som kommer att byggas i Pyhäjoki. Bolaget tog idag emot kärnkraftverkets kommersiella offerter.

  • 1
    Bra år på Loviisa

    År 2011 var ett säkert och bra produktionsår vid Fortums Lovisa kraftverk. Både kärn- och strålsäkerheten var goda.

  • Tyréns vinner avtal med SKB

    Tyréns har, tillsammans med ÅF, tecknat ett avtal med SKB om utredningar inför systemprojekteringen av Kärnbränsleförvaret i Forsmark.

  • Export av kunskap kring kärnbränsle

    SKB International har tecknat ett nytt avtal med kanadensiska NWMO, Nuclear Waste Management Organization, i frågan om hantering av använt kärnbränsle.

  • Skellefteå Kraft erbjuds finsk kärnkraft

    Skellefteå Kraft har bjudits in att gå med i projektutvecklingen av den nya kärnkraftsanläggningen Fennovoima i Pyhäjoki, Finland.

  • Rope Access utför brandsanering vid Ringhals

    Ett stort saneringsarbete har nyligen avslutats i kärnteknisk miljö vid Ringhals 2 efter branden i våras. Branden i sig var begränsad men kräver omfattande brandsanering av all utrustning samt tak, väggar och golv i reaktorinneslutningen.

  • Eva Halldén ny vd för Ringhals

    Eva Halldén har utsetts till ny vd för Ringhals AB. Hon tillträder tjänsten den 1 januari 2012. Nuvarande vd Bertil Dihné har valt att träda tillbaka inför sin pensionering hösten 2012.

  • 1
    Kärnkraften knäckfråga för elpriset

    Milt väder och lägre spotpriser än väntat indikerar lägre elpriser för kommande period. Löften om större tillgänglighet i kärnkraften har utlovats under hösten.

  • Brandsanering vid Ringhals

    Ett stort saneringsarbete har nyligen avslutats i kärnteknisk miljö vid Ringhals 2 efter branden i våras. Branden i sig var begränsad men kräver omfattande brandsanering av all utrustning samt tak, väggar och golv i reaktorinneslutningen.

  • 1
    Grontmij utformar entré åt Clab

    Grontmij har utformat den nya entrébyggnaden till Clab, SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn.

  • 1
    Svensk robotteknik sanerar Fukushima

    Husqvarna Constructions fjärrstyrda rivningsrobotar DXR 310 och DXR 140 används i räddningsarbetet vid Fukushima kärnkraftverk.

  • 1
    Mindre brand släcktes på O2

    Natten till söndagen släckte den stationära räddningstjänsten en mindre brand i O2s turbinanläggning.

  • 1
    Grontmij har slutfört uppdrag i Tjernobyl

    Grontmij har slutfört sitt fem år långa uppdrag i Tjernobyl. Byggnaden som Grontmij brandskyddat kommer att vara central i det fortsatta arbetet med att skapa ett miljösäkert system vid den havererade reaktorn.

  • Fortsatt svensk-finskt samarbete om kärnavfall

    SKB och det finska systerbolaget Posiva har tecknat ett nytt treårigt avtal för fortsatt samarbete inom metod- och utvecklingsarbetet för slutförvaring av använt kärnbränsle. Genom detta samarbete kan de bägge företagen effektivisera resurserna både inom inkapslings- och slutförvarsteknik.

  • Var med och syna kärnkraftens framtid!

    Hur gör vi kärnkraften hållbar? Kan Sverige leda utvecklingen av framtidens kärnkraftsystem? Och hur påverkas svensk forskning av Tysklands beslut att avveckla all kärnkraft?

  • 1
    Betydligt bättre utgångsläge än tidigare år

    För andra hösten i rad inbjöd näringsminister Maud Olofsson representanter för de tre stora energibolagen i Sverige för en lägesrapport inför kommande vinter.

  • Moderniserade O3 levererar vid ny maxeffekt

    Under fredagen skrevs OKG-historia. Då producerade Oskarshamn 3 (O3) för första gången vid den nya maximala kapaciteten efter den omfattande modernisering som utförts vid anläggningen.

  • Oskarshamn 3 åter i produktion efter driftstörning

    Natten till torsdag kunde Oskarshamn 3 (O3) återuppta elproduktionen efter att ha åtgärdat de fel som medförde att anläggningen stoppades under torsdagen den 25 augusti.

  • Oskarshamn 3 snabbstoppad

    Klockan 13:34 på torsdagen snabbstoppades Oskarshamn 3 (O3) på grund av ett fel i matarvattensystemet, ett system som förser anläggningen med vatten.

  • Polen planerar för kärnkraft

    Polen planerar för kärnkraft. Sverige har nu möjlighet att lämna synpunkter som handlar om hur planerna kan komma att påverka miljö och människor i Sverige.

  • Tyskt kärnkraftsbeslut drar ned rörelseresultatet

    Vattenfall redovisar ett försämrat rörelseresultat med 12,2 miljarder SEK för det andra kvartalet framförallt på grund av det tyska beslutet att avveckla landets kärnkraft men även på grund av att Vattenfall inte kunde upprepa de höga produktions- och försäljningsvolymerna under motsvarande kvartal i fjol.

Klar majoritet för kärnkraft

Klar majoritet för kärnkraft

GfK:s samhällsbarometer talar för kärnkraften

Kärnkraften behöver civilingenjörer

Kärnkraften behöver ingenjörer

De äldre ingenjörerna ska lära de yngre

Säkerhetsfrågor på tapeten

Säkerhetsfrågor på tapeten

Efter Fukushima ökar pressen

.
  • 1
    Klar majoritet för kärnkraft

    GfK:s Samhällsbarometer visar att en majoritet av Sveriges befolkning, närmare bestämt 58 procent, är uttalat för kärnkraft i Sverige.

  • 1
    Kärnkraften behöver civilingenjörer

    SNAC - Scandpower Nuclear Academy är ett nytt sätt att interutbilda ingenjörer, där de yngre lär av äldre erfarna ingenjörer om risk management.

  • 1
    Säkerhetsfrågor på tapeten

    Under lång tid diskuterades slutförvaringen av kärnbränslet. Men efter kärnkraftolyckan i Japan har säkerhetsfrågorna åter hamnat på tapeten som en av de viktigaste frågorna när det gäller kärnkraft.