Foto: Ringhals

Gryningstid för kärnkraften

Ett rekordstort antal nya kärnkraftsreaktorer byggs och planeras just nu.36 nya kärnkraftsreaktorer byggs runt om i världen.

– Det som har hänt i kärnkraftsbranschen under de senaste två åren är att kraftbolagen på allvar har börjat beställa och bygga en ny generation av kärnkraftverk. Det här är naturligtvis väldigt positivt för oss, säger Johan Hallén, regionchef för Westinghouse i Sverige.

– Som koncern har vi fått beställningar på fyra kärnkraftsreaktorer i Kina och fyra i USA. Vi håller också på och förhandlar med kunder om ytterligare kärnkraftverk i USA.

– Ur praktisk synpunkt är det också positivt för oss eftersom vi har fått ökade marknadsandelar när det gäller bränsletillverkningen som sker här i Västerås. Vi har en stark tillväxt och har investerat rejält de senaste åren. På sikt, eftersom det byggs nya reaktorer, kommer bränslemarknaden att öka ytterligare. Vi ser totalt sett en ökande marknad och känner inte av någon konjunkturpåverkan.

Westinghouse hoppas också få större möjligheter att leverera kärnbränsle till de nya reaktorerna som byggs i USA.

– På sikt borde detta bli möjligt också i Sverige och Finland, säger Johan Hallén.

VÅG AV BESTÄLLNINGAR

Utvecklingen i USA är inledningen på en våg av beställningar av nya kärnkraftverk i västvärlden.

– Beställningarna i USA är väldigt avgörande för nyvaknandet i kärnkraftsvärlden.

I Finland byggs och planeras för nya reaktorer. I Storbritannien, med en redan stor kärnkraftsflotta, planeras för en stor nysatsning på reaktorer vid befintliga anläggningar.

– Här planeras för 16 nya kärnkraftsreaktorer och från Westinghouse är vi med och konkurrerar om ett antal av dessa. Vi arbetar med ett antal olika kraftbolag som är intresserade av att bygga Westinghouse-reaktorer av vår standardkonstruktion AP1000, säger Johan Hallén.

En underleverantörskedja håller på att byggas upp i Storbritannien med bland andra BAE Systems och Rolls Royce.

– Även om Westinghouse och Toshiba kommer att stå för huvudleveranserna i form av kraftverks- och turbindelen behövs ett stort nät av underleverantörer.

EUROPAS STARKASTE REAKTOR

När det gäller Norden pågår förberedelserna för ytterligare kärnkraftsutbyggnad. Först i spåret är Finland som planerar för en sjätte reaktor. Fyra reaktorer är i drift, den femte Olkiluoto 3 är under byggnad med planerad start år 2012. 

Med sina 1 600 MW eleffekt blir den Europas starkaste kärnkraftreaktor och ska leverera cirka 13 terawattimmar elkraft om året. Den sjätte reaktorn i Finland är under planering.

Under 2009 förväntas Finlands riksdag fatta ett principbeslut om att bygga en sjätte reaktor. Möjligtvis blir det också en sjunde reaktor. Huvudorsaken till utbyggnaden i Finland är att man har ett kontinuerligt kraftbehov och idag importerar en stor mängd el, främst från Ryssland.

– För reaktorerna i Finland och för de första förberedelserna vid en eventuell utbyggnad i Sverige arbetar vi med vårt moderbolag Toshiba, säger Johan Hallén.

Sedan 2006 är Toshiba huvudägare till Westinghouse.

– Under 1,5 års tid har vi arbetat med att anpassa Toshibas reaktorkonstruktion ABWR (Advanced Boiling Water Reactor) till den finska och i och med det också till den nordiska marknaden.

Ett gemensamt ingenjörsarbete mellan Toshiba i Japan och Westinghouse i Sverige och USA har pågått för anpassning av den här reaktorkonstruktionen. Tanken är att ABWR ska kunna användas på hela den europeiska marknaden.

– En av Toshibas strategiska idéer med att köpa Westinghouse var naturligtvis att nå ut på världsmarknaden på ett annat sätt.

Toshiba är den största reaktorleverantören i Japan och nu är tiden mogen för företaget att ge sig ut på världsmarknaden.

TRE VILL BYGGA I FINLAND

Åter till Finland.  Här är tre kraftbolag intresserade av att bygga nya kärnkraftverk och reaktorer; Fortum, TVO och det nystartade bolaget Fennovoima.

Fennovoimas mål är att bygga ett kärnkraftverk med en kapacitet på 1500–2500 megawatt, som ska producera 14–20 tWh el, eller cirka 15 procent av den elkraft Finland behöver. Fennovoima genomför en lämplighetsutredning av tre moderna reaktortyper och utreder placeringen av ett kärnkraftverk på tre orter: Simo, Pyhäjoki och Strömfors.

Majoriteten av Fennovoimas delägare består av lokala energibolag samt företag inom industri och handel som använder el. Minoritetsdelägare är e.on Nordic.

Ett beslut om ytterligare utbyggnad i Finland skulle innebära ett färdigt kraftverk till åren 2017-2019.

– Jämfört med Finland ligger Sverige efter tids- och utvecklingsmässigt. Nu har förberedelserna börjat. Vattenfall är intresserad av att bygga i Storbritannien. Det arbete som görs där blir ju också ett förberedelsearbete för Vattenfall inför en eventuell framtida utbyggnad i Sverige, säger Johan Hallén.

Det finns också andra konstellationer som är intresserade av att bygga mer reaktorer i Sverige. Både e.on Sverige och BasEl i Sverige AB har börjat undersöka möjligheterna att bygga nya reaktorer. BasEl ägs av 23 svenska bolag inom elintensiv industri, bland annat Sandvik, Holmen, Korsnäs, LKAB, SCA, Stora Enso och SSAB.

– Vi är medvetna om att det är en längre process i Sverige, först måste vi nå en politisk enighet om att bygga ut kärnkraften. Det är realistiskt att tro att vi kan ha nya anläggningar till åren 2019-2023.

OMFATTANDE EFFEKTHÖJNINGAR

Vid sidan av diskussionen om en kommande utbyggnad av kärnkraften i Sverige pågår det just nu mycket omfattande effekthöjningar.

– Primärt syftar dessa investeringar till att förlänga livslängden, betonar Johan Hallén.

Det viktigaste för de svenska kraftbolagen är enligt honom att först och främst upprätthålla god drift, i andra hand att förlänga livslängden.

¬– Den viktigaste frågan efter att man nu har upphävt de här tidsbegränsningarna för kärnkraftens drift är att det nu går att planera för en livslängd på 40 år eller mer. De svenska kraftbolagen planerar för en livslängd på mer än 50 år. Här finns de största vinsterna.

Även ur ett nationellt perspektiv är denna fråga viktigt, eftersom kärnkraften idag står för 50 procent av den svenska elförsörjningen.

– För oss på Westinghouse är livslängdsförlängningen i samband med effekthöjningen en viktig förberedelse för ett nytt svenskt kärnkraftsprogram.
Det gäller att blicka utanför Sveriges gränser och vägledas av vad som sker på andra håll, hävdar Johan Hallén.

– Det har på allvar börjat byggas nya kärnkraftverk i USA. I Storbritannien planeras det för många nya reaktorer. Det byggs reaktorer i Sydafrika, Frankrike, Korea, Kina, Japan och Finland. Runt om i världen byggs det mer än 30 nya reaktorer just nu.

– Med historien som vägledning är det rimligt att tro att det kommer att byggas nya reaktorer i Sverige också. Vi förstår naturligtvis att det kommer att ta många år innan vi är inne i några definitiva byggbeslut.

FÖRSTÅELSE FÖR KÄRNKRAFT

Hur ska man då kunna påverka opinionen och de politiska besluten när det gäller kärnkraften?

– Vi som leverantör är mindre aktiva i lobbyarbetet. Westinghouse-koncernen medverkar i organisationen Foratom, som också har en svensk underavdelning. Mycket av arbetet handlar om att på Europanivå skapa en förståelse för att kärnkraften är en viktig del av den långsiktiga energipolitiken. Westinghouse har personer i Bryssel som sysslar med de här frågorna.

Ett annat viktigt politiskt forum är USA:s senat och kongress. Även här arbetar personer från Westinghouse med att skapa ökad förståelse för kärnkraften, men även med praktiska frågor om hur det kan skapas förutsättningar för en säker och affärsmässig ökad användning av kärnkraften.  I USA har dessutom delstaterna en stor självständighet i energifrågor.

Utvecklingen här i Norden styrs mycket av den gemensamma elnätsmarknaden och den nordiska elbörsen Nord Pool. Utbyggnadstakten av ny kraft i Norden är en angelägenhet för alla kraftbolag i Sverige, Norge, Finland och Danmark.

MÅNGA NYANSTÄLLDA

Hela denna utveckling på kärnkraftsområdet gör att det går väldigt bra för Westinghouse just nu. Att det är skjuts ute på bränslefabriken i Västerås märker en tillfällig besökare av.

– Under de senaste tre åren har vi anställt drygt 100 personer per år, med en nettoökning på cirka 60 personer. Vi fortsätter att rekrytera; dels för att stötta tillväxten på bränslesidan, dels för att stötta de pågående moderniseringsprojekten vid Forsmark, Oskarshamn och Ringhals samt till TVO i Finland, där vi har levererat två anläggningar.

– En del av den rekrytering och uppbyggnad vi gör är en förberedelse för att på ett eller annat sätt bygga nya kärnkraftverk. Vi ser en verklig möjlighet att tillsammans med Toshiba lyckas vinna ett av kraftverksprojekten i Finland. Det kommer att innebära ett mycket stort behov av erfarna ingenjörer här i Västerås. Många av dem som under de senaste åren har arbetat med moderniseringsprojekten står väl förberedda att bygga nya anläggningar, avslutar Johan Hallén.

OM WESTINGHOUSE:

Företagsgruppen Westinghouse Electric Company, med huvudkontor i Pittsburgh, USA, har cirka 9000 anställda i USA, Europa och Asien. Sedan 2006 ingår bolaget i den världsomspännande Toshibagruppen med 172000 anställda. Det globala Westinghouse är uppdelat i tre affärsområden: Nuclear Fuel, Nuclear Services och Nuclear Power Plants.

I Sverige har Westinghouse drygt 800 anställda i Västerås och Täby och är en komplett leverantör av kärnkraftsteknologi med mer än 50 års framgångsrik erfarenhet inom branschen. Bolaget har byggt elva kärnkraftverk i Norden och levererar idag kärnbränsle och komponenter, ombyggnader, el- och kontrollsystem och service på marknaderna i Europa, USA och Asien.

Westinghouse levererar kärnbränsle till flera olika typer av reaktorer, främst tryckvatten- (PWR) och kokvattenreaktorer (BWR). Westinghouse i Västerås tillverkar bränsle till lättvattenreaktorer världen över. Westinghouse i Sverige är teknikcentrum för bränsle till BWR och ska se till att företaget hela tiden har en modern och konkurrenskraftig produkt som tillgodoser kundernas krav och behov på en global marknad.

De nordiska kärnkraftverk som levererades av dåvarande ABB Atom och dagens Westinghouse är: Forsmark 1, 2, och 3; Oskarshamn 1, 2 och 3; Ringhals 1, 2, 3 och 4: Barsebäck 1 (stängt) och 2 samt TVO I och II (Industrins Kraft Abp) i Olkiluoto, Finland.

Viktiga årtal:

1962 ASEA:s Atomkraftavdelning börjar utvecklingen av den svenska lättvattenreaktorn
1966 Kärnbränsletillverkning startar i den så kallade ”gamla” bränslefabriken på Finnslätten i Västerås. Här tillverkas bränsle till Sveriges första kommersiella kärnkraftsreaktor Oskarshamn 1, vilken tas i drift 1971
1969 ASEA-ATOM bildas genom fusion mellan ASEA och statliga Atomenergi
1971 ”Nya” bränslefabriken står nu klar för inflyttning. Här tillverkas kompletta bränsleelement för kokvattenreaktorer och styrstavar
1976 Bränslefabriken byggs till med en konverteringsanläggning
1980 Sverige folkomröstade om kärnkraften, alternativ 2 vann
1982 Bränslefabriken byggs till för tillverkning av bränsle för tryckvattenreaktorer. Samma år återköper ASEA statens ägarandel av ASEA-ATOM
1986 Uranåtervinningsanläggningen tillkommer, samtidigt som verkstaden för styrstavar byggs ut
1988 ASEA och BBC Brown Boveri fusioneras, ASEA-ATOM blir ABB Atom
2000 ABB Atom blir Westinghouse Atom när företaget inlemmas i Westinghousegruppen
då ABB sålde sin nukleära verksamhet till brittiska BNFL
2002 Genombrott i Frankrike med en betydande tryckvattenreaktor-order
2003 Westinghouse Atom byter namn till Westinghouse Electric Sweden AB för att ytterligare förstärka Westinghouse kännemärke
2006 Japanska Toshibagruppen blir ny ägare till företagsgruppen Westinghouse
2008 439 kärnkraftsreaktorer finns i drift i 30 länder. I 12 länder pågår uppförandet av totalt 36 nya reaktorer.

blog comments powered by Disqus
  • Morgondagens reaktor löser kärnavfallsfrågan

    Dagens lättvattenreaktorerna förbrukar cirka 0,7 procent av energin i kärnbränslet. Resten placeras i slutförvar. För nästa generations kärnreaktorer ser situationen annorlunda ut.

  • 1
    ISS fortsätter leverera till Barsebäck

    ISS får fortsatt förtroende som tjänsteleverantör vid Barsebäcksverket. Nyligen tecknades ett treårigt avtal till ett värde av över 30 miljoner kronor.

  • Alfa Laval tar kraftorder i Ryssland

    Alfa Laval – världsledande inom värmeöverföring, separering och flödeshantering – har tagit en order på plattvärmeväxlare från ett kärnkraftverk i Ryssland. Ordervärdet är cirka 120 miljoner kronor och leverans beräknas påbörjas under 2013 och vara avslutad 2015.

  • Tyréns vinner nytt avtal med SKB

    Tyréns har, tillsammans med ÅF, tecknat ett avtal med SKB avseende systemprojekteringen av Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Ordervärdet uppgår till cirka 75 MSEK och uppdraget ska genomföras 2012-2013.

  • 1
    Nya problem i turbinutrustningen

    - Vi är väl medvetna om att vår produktion behövs som bäst just nu och vår ambition är att hantera utbytet så snabbt som möjligt, säger produktionschef Carl-Johan Kemgren.

  • Løseths besked till Hatt

    85 procent av Vattenfalls kärnkraftsproduktion i drift. Energiminister Anna-Karin Hatt och Vattenfalls VD och koncernchef Øystein Løseth träffades idag måndag den 6 februari. De diskuterade energifrågor och speciellt den svenska kärnkraften.

  • 1
    100 miljoner på återvinning av kärnavfall

    Med 100 miljoner kronor i budget ska en grupp europeiska forskare ta ett samlat grepp om tillverkning och återvinning av kärnbränsle för fjärde generationens kärnkraftssystem.

  • Kärnkraftverksofferter till Fennovoima

    Fennovoima har fått offerter gällande Hanhikivi 1 (HA1) -kärnkraftverksenheten som kommer att byggas i Pyhäjoki. Bolaget tog idag emot kärnkraftverkets kommersiella offerter.

  • 1
    Bra år på Loviisa

    År 2011 var ett säkert och bra produktionsår vid Fortums Lovisa kraftverk. Både kärn- och strålsäkerheten var goda.

  • Tyréns vinner avtal med SKB

    Tyréns har, tillsammans med ÅF, tecknat ett avtal med SKB om utredningar inför systemprojekteringen av Kärnbränsleförvaret i Forsmark.

  • Export av kunskap kring kärnbränsle

    SKB International har tecknat ett nytt avtal med kanadensiska NWMO, Nuclear Waste Management Organization, i frågan om hantering av använt kärnbränsle.

  • Skellefteå Kraft erbjuds finsk kärnkraft

    Skellefteå Kraft har bjudits in att gå med i projektutvecklingen av den nya kärnkraftsanläggningen Fennovoima i Pyhäjoki, Finland.

  • Rope Access utför brandsanering vid Ringhals

    Ett stort saneringsarbete har nyligen avslutats i kärnteknisk miljö vid Ringhals 2 efter branden i våras. Branden i sig var begränsad men kräver omfattande brandsanering av all utrustning samt tak, väggar och golv i reaktorinneslutningen.

  • Eva Halldén ny vd för Ringhals

    Eva Halldén har utsetts till ny vd för Ringhals AB. Hon tillträder tjänsten den 1 januari 2012. Nuvarande vd Bertil Dihné har valt att träda tillbaka inför sin pensionering hösten 2012.

  • 1
    Kärnkraften knäckfråga för elpriset

    Milt väder och lägre spotpriser än väntat indikerar lägre elpriser för kommande period. Löften om större tillgänglighet i kärnkraften har utlovats under hösten.

  • Brandsanering vid Ringhals

    Ett stort saneringsarbete har nyligen avslutats i kärnteknisk miljö vid Ringhals 2 efter branden i våras. Branden i sig var begränsad men kräver omfattande brandsanering av all utrustning samt tak, väggar och golv i reaktorinneslutningen.

  • 1
    Grontmij utformar entré åt Clab

    Grontmij har utformat den nya entrébyggnaden till Clab, SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn.

  • 1
    Svensk robotteknik sanerar Fukushima

    Husqvarna Constructions fjärrstyrda rivningsrobotar DXR 310 och DXR 140 används i räddningsarbetet vid Fukushima kärnkraftverk.

  • 1
    Mindre brand släcktes på O2

    Natten till söndagen släckte den stationära räddningstjänsten en mindre brand i O2s turbinanläggning.

  • 1
    Grontmij har slutfört uppdrag i Tjernobyl

    Grontmij har slutfört sitt fem år långa uppdrag i Tjernobyl. Byggnaden som Grontmij brandskyddat kommer att vara central i det fortsatta arbetet med att skapa ett miljösäkert system vid den havererade reaktorn.

  • Fortsatt svensk-finskt samarbete om kärnavfall

    SKB och det finska systerbolaget Posiva har tecknat ett nytt treårigt avtal för fortsatt samarbete inom metod- och utvecklingsarbetet för slutförvaring av använt kärnbränsle. Genom detta samarbete kan de bägge företagen effektivisera resurserna både inom inkapslings- och slutförvarsteknik.

  • Var med och syna kärnkraftens framtid!

    Hur gör vi kärnkraften hållbar? Kan Sverige leda utvecklingen av framtidens kärnkraftsystem? Och hur påverkas svensk forskning av Tysklands beslut att avveckla all kärnkraft?

  • 1
    Betydligt bättre utgångsläge än tidigare år

    För andra hösten i rad inbjöd näringsminister Maud Olofsson representanter för de tre stora energibolagen i Sverige för en lägesrapport inför kommande vinter.

  • Moderniserade O3 levererar vid ny maxeffekt

    Under fredagen skrevs OKG-historia. Då producerade Oskarshamn 3 (O3) för första gången vid den nya maximala kapaciteten efter den omfattande modernisering som utförts vid anläggningen.

  • Oskarshamn 3 åter i produktion efter driftstörning

    Natten till torsdag kunde Oskarshamn 3 (O3) återuppta elproduktionen efter att ha åtgärdat de fel som medförde att anläggningen stoppades under torsdagen den 25 augusti.

  • Oskarshamn 3 snabbstoppad

    Klockan 13:34 på torsdagen snabbstoppades Oskarshamn 3 (O3) på grund av ett fel i matarvattensystemet, ett system som förser anläggningen med vatten.

  • Polen planerar för kärnkraft

    Polen planerar för kärnkraft. Sverige har nu möjlighet att lämna synpunkter som handlar om hur planerna kan komma att påverka miljö och människor i Sverige.

  • Tyskt kärnkraftsbeslut drar ned rörelseresultatet

    Vattenfall redovisar ett försämrat rörelseresultat med 12,2 miljarder SEK för det andra kvartalet framförallt på grund av det tyska beslutet att avveckla landets kärnkraft men även på grund av att Vattenfall inte kunde upprepa de höga produktions- och försäljningsvolymerna under motsvarande kvartal i fjol.

Klar majoritet för kärnkraft

Klar majoritet för kärnkraft

GfK:s samhällsbarometer talar för kärnkraften

Kärnkraften behöver civilingenjörer

Kärnkraften behöver ingenjörer

De äldre ingenjörerna ska lära de yngre

Säkerhetsfrågor på tapeten

Säkerhetsfrågor på tapeten

Efter Fukushima ökar pressen

.
  • 1
    Klar majoritet för kärnkraft

    GfK:s Samhällsbarometer visar att en majoritet av Sveriges befolkning, närmare bestämt 58 procent, är uttalat för kärnkraft i Sverige.

  • 1
    Kärnkraften behöver civilingenjörer

    SNAC - Scandpower Nuclear Academy är ett nytt sätt att interutbilda ingenjörer, där de yngre lär av äldre erfarna ingenjörer om risk management.

  • 1
    Säkerhetsfrågor på tapeten

    Under lång tid diskuterades slutförvaringen av kärnbränslet. Men efter kärnkraftolyckan i Japan har säkerhetsfrågorna åter hamnat på tapeten som en av de viktigaste frågorna när det gäller kärnkraft.