30 miljarder kr investeras för att under en fem års period bygga ut och förstärka kapaciteten på de tio kärnkraftverken som finns i Sverige.– Genom att investera i kärnkraftverken höjer vi effekten med 1400 MW, säger Per Lindell, vd på E.ON Kärnkraft Sverige.
Den historiska överenskommelsen 1976, då valrörelsen med centern i spetsen tågade till kärnkraftverket Barsebäck i syfte att stänga all kärnkraft i Sverige, eller åtminstone begränsa dess livslängd, har 33 år senare fått en politisk vändning. Alliansen, där centern ingår, har beslutat att i växthusproblematikens namn nu åter satsa på kärnkraft.
– Ännu så länge finns det ingen lagstiftning som reglerar det hela. Men så vitt vi vet är alliansen måna om att genomföra det de har sagt, säger Per Lindell.
E.ON Kärnkraft Sverige äger 55 procent av Oskarshamn, 30 procent av Ringhals, 10 procent av Forsmark och 12 procent i SKB, som är ett kärnbränsleföretag som slutförvarar kärnbränsleavfall.
Dominerande
Av E.ON:s 2600 MW produceras 20 TWh. Just nu investerar de svenska ägarna 30 miljarder kr på att under en fem års period bygga ut och förstärka kapaciteten på de tio kärnkraftverken som finns i Sverige. Syftet är att höja säkerheten, förlänga livslängden och öka effekten från 40 till 50-60 år på kärnkraftverken Oskarshamn, Ringhals och Forsmark.
På avfallssidan ska SKBs styrelse i slutet av juni avgöra vilken kommun som är lämplig att bygga ett slutförvar kärnkraftsavfall. Valet står mellan Östhammar eller Oskarshamn.
– Valet vi gör baseras på säkerhetsanalysen. Valet av plats måste vi göra ett år innan vi kan lämna in ansökan till regeringen, förklarar Per Lindell.
2009 är ett speciellt år för kärnkraften, med många aktiviteter. På Oskarshamn 3 pågår ett stort projekt som kallas Puls där målet är att höja kapaciteten från 1150 MW till 1400 MW. E.ON är även aktiva i Finland där man äger 34 procent av det nyinvigda Fennovoima, som betyder finsk kärnkraft. Där har man lämnat in ansökan om att få lov att bygga ett sjätte kärnkraftverk i Finland. Resten av Fennovoima består av energiintensiv industri och distributörer.
Energiuppgörelse
– Vi är positiva till den energiuppgörelse som nu politikerna har gjort, säger Per Lindell.
EU har ställt upp en bild där energiförsörjningen i Europa skall vara kostnadseffektiv, uppfylla klimatmålet CO2 samt kravet på leveranssäkerhet security of supply.
– Dessa viktiga parametrar gör vi allt för att uppfylla. Vi ansluter oss till de tre benen vatten, kärnkraft och förnybar energi som alliansen talar om. Vi satsar bland annat på biogas som förnybar energi, som används till fordon och som ersättning till naturgas, säger Per Lindell.
Näringsminister Maud Olofsson invigde nyligen E.ON:s nya biogasanläggning i Falkenberg. E.ON satsar stort på utbyggnaden av biogas för fordonsbränsle och sponsrar två VW-sportbilar som går på biogas i STCC.
E.ON bygger även ut en gaskombianläggning på Öresundsverket i Malmö som kommer att ersätta dansk kolkraft. Det är en investering på fyra miljarder kr. E.ON Sverige har dessutom investerat fyra miljarder kr i att bygga ett av världens största havsbaserade vindkraftspark, Rödsand 2 söder om Lolland i Danmark.
Ägnar livet åt kärnkraft
Under stor del av Per Lindells yrkesverksamma liv har han ägnat sig åt kärnkraft. 1975 började han som 25-åring på Barsebäcksverket. 1976 var han med att ladda Barsebäck 2. Efter tio år på Barsebäcksverket blev han chef för Öresundsverket och har senare också jobbat med strategi och elnät. Den förste juni 1999 blev Per Lindell vd på Barsebäckverket och den 16 juni bestämde regeringsrätten att Barsebäck 1 skulle stängas.
– Kl 23.59 den 30 december 1999 stängde vi reaktorn. Det var en utmanande och speciell tid för alla anställda, minns Per Lindell som därmed varit med om att starta ett och stänga ett kärnkraftverk.
2001 jobbade Per Lindell som vd för naturgas/biogas. 2005 blev han vd för E.ON Kärnkraft Sverige AB.
Inget nytt kärnkraftverk
Nu står han inför förberedelserna att ersätta något av de befintliga kärnkraftverken, eftersom politikerna har bestämt att något nytt kärnkraftverk blir det inte tal om.
– Skall vi ersätta något är det Oskarshamn 1 som är högst troligt. Jämför vi med Finlands nya kärnkraftverk med driftkapacitet på ca 1600 MW så finns det ett klart intresse från vår sida med en ny reaktor i Oskarshamn 1 som kan ge 1400-1600 MW, säger Per Lindell.
Om förberedelserna påbörjas 2010 kan ansökan lämnas in till regeringen 2013. Efter projektering och beställningar kan bygget starta runt 2018 och det tar ca fem år för att bygga. Så ungefär 2023 kan vi räkna med att den nya kärnkraftsreaktorn kan vara i drift. Till detta skall tilläggas att Oskarshamn 1 skall på säkert sätt vara i drift under hela perioden. Just nu pågår studier för att se vad som krävs för att hålla Oskarshamn 1 i drift fram till dess att det i så fall skall ersättas med ny reaktor.
Hitintills har E.ON Kärnkraft Sverige byggt själva, men ser nu gärna ett samarbete med energiintensiva industrier, skogs- och pappersbruk med flera.
– Tillsammans skapar vi rätt förutsättningar, säger Per Lindell.
Under nästa mandatperiod 2010-2014 beräknar E.ON Kärnkraft Sverige som sagt att lämna in ansökan att ersätta Oskarshamn 1.
Rådgivande expert
Som en av experterna och rådgivare i IAEA (International Atomic Energi Agency) i Wien har Per Lindell god insikt i hela världens kärnkraftsenergi. Gruppen träffas två gånger om året för att diskutera konkreta händelser och ge råd till IAEA:s generaldirektör.
– Nu med politikernas överenskommelse har kärnkraftens roll i växthussammanhang äntligen blivit erkänd, säger Per Lindell.
I dagsläget byggs det ett 30-tal nya kärnkraftsverk runt om i världen, varav tio i USA sju i Europa och ett tiotal i Kina. Bristen på olja, gas och kol har kärnkraften drivits fram som ett miljöalternativ. Det är kostnadseffektivt och uppfyller klimatkraven som ställs.
– Barsebäck står där det står eftersom vi har ingen plats att förvara rivningsmassorna på. Vi skall bygga ett lager i Forsmark där kontraminerad utrustning, d v s utrustning som är radioaktiv, kan förvaras. 2020 beräknas det stå klart, säger Per Lindell.
Fram till 2020 måste Barsebäck stå i så kallad servicedrift. Sedan ska verket rivas under fem års tid vilket är lika länge som det tog att bygga kärnkraftverket.
– På samma sätt som det är viktigt för oss att vi kan lösa avfallsfrågan är det viktigt att för hela kärnkraftsprogrammet visa att vi även klarar denna delen. Mina gamla kolleger på Barsebäck brukar säga att de utvecklar avveckling, säger Per Lindell.
Kärnkraften är som sagt inte enda lösningen på energifrågan. Mångfald är bra. Både förnybar energi och vattenkraft behövs. Vindkraft är idag för storskalig energi. Det blåser inte alltid. Därför måste det finnas en basproduktion som säkrar energiförsörjningen.
AV KIM HALL