Problem med turbinlager har gjort att man inte kunnat köra med 1450 MW effekt som det var tänkt. Nu flyttas provdriften till mars 2011.
– Under förutsättning att vi får bukt med lagerproblemen kommer vi under vinterhalvåret att köra med 1100 MW för att vara säkra på att få god leverans till våra kunder, säger Anders Österberg, kommunikationschef på OKG i Oskarshamn.
Kärnkraften svarar för drygt hälften av det svenska elbehovet och är därmed en viktig energikälla, även ur miljösynpunkt. Opinionsklimatet är ett annat idag än det var för bara tio år sedan. Många människor har insett att klimatförändringarna har en koppling till koldioxidutsläppen och att kärnkraften under normaldrift är utan utsläpp av växthusgaser.
– Det är i mycket begränsad omfattning som vi kör de dieseldrivna reservkraftsaggregaten. Kärnkraften har mycket bra egenskaper som inte påverkar klimatet negativt, och det skall vi fortsätta med under förutsättning att vi har hög säkerhet och goda effektegenskaper, säger Anders Österberg.
Det är också av den anledningen som OKG väljer att skjuta upp provdriftsprogrammet till mars 2011.
– Själva arbetet med PULS-projektet är avslutat för O3. Men vi har inte kunnat fullfölja provdriftsprogrammet på grund av att vi har haft en del problem med framför allt turbinlager som gjort att vi inte har kunnat köra med full effekt. Tanken vara att vi skulle kunna köra med 1450 MW redan i maj. Det flyttade vi fram till oktober i år, men vi kommer inte att lyckas med det heller, så därför skjuter vi fram det till mars 2011, förklarar Anders Österberg.
Underhållsarbete
Nu påbörjas underhållsarbetet som skall ske under revisionsinställningen. För att undvika driftstörningar under vinterhalvåret körs O3 med 1100 MW för att säkra leveransdriften till kunderna. Själva provdriftsprogrammet är egentligen avslutat upp till 1200 MW. Men för att vara på den säkra sidan så kör man på den gamla effekten 1100 MW.
PULS står för Power Upgrade with Licensed Safety och är en modernisering av O3. Syftet är att man genomför säkerhetshöjande anläggningsändringar och att kostnadseffektivt modernisera och effekthöja reaktorn till 3900 MWt (termisk) och minst 1450 MWe (brutto). Samtidigt uppgraderade man alla kritiska delar så att den förväntade tekniska livslängden utökas till 60 år. Egentligen gick O3s drifttillstånd ut 2010. Men ökat elbehov bidrog till att istället utöka livslängden.
I november 2004 bildades projektet PLEX som hade till syfte att samordna en rad planerade åtgärder på Oskarshamn 2. Dessa åtgärder hade till syfte att på olika sätt uppfylla moderna reaktorsäkerhetskrav. I huvudsak var det områdena säkerhet, tillgänglighet, effekt och miljö.
Säkerhetsarbete
Stora säkerhetsarbeten utfördes 2007-2009 bland annat på reaktortanken och lågtrycksturbinerna byttes ut. Nu har man beslutat att senarelägga den sista etappen av moderniseringen av O2.
– Vi har klarat av två etapper av tre. Enligt den ursprungliga tidsplanen skulle den sista fasen, som bland annat innebär en effekthöjning till 840 MW, vara genomförd under revisionsavställningen 2011, men kommer att senareläggas eftersom det har visat sig att arbetet är mer omfattande och komplex än vad vi tidigare hade uppskattat, säger Anders Österberg.
Den slutliga etappen var tänkt att avslutas sent 2011. Men eftersom det inte går att chansa har både OKG och deras leverantörer kommit fram till att senarelägga den tredje etappen till 2012-2013.
– Vi har inte fastställt datum ännu eftersom vi vill vara säkra på att alla förberedelser är klara och att våra erfarenheter från tidigare projekt på OKG har visat att goda förberedelser är en av de viktigaste framgångsfaktorerna, säger Anders Österberg.
Komplexa konstruktionsarbeten
Den största bidragande orsaken till förseningen är det komplexa konstruktionsarbetet.
Projektet Nyans, som står för Nytt anläggningsskydd, är inne i en slutfas och räknas vara färdig våren 2011. Projektet handlar om att stärka områdesskyddet gent emot exempelvis terrordåd.
Ett steg har varit att förändra de vardagliga rutinerna hos OKG:s personal och fordon som skall in i området. Man har förberett sig på våldsamma angrepp, sabotage och hindra obehöriga personer att tränga sig in i området.
– Nyans är en löpande uppgradering där vi ständigt arbetar med säkerhetsförbättringar och tillvaratar erfarenheter. Det handlar om att skapa ett fysiskt skydd som är överensstämmande med Strålsäkerhetsmyndighetens krav och föreskrifter, förklarar Anders Österberg.
När det gäller slutförvaringen av kärnavfallet har regeringen beviljat Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) 28,2 miljoner kr ur Kärnkraftsfonden för 2010. Avsikten är att myndighetens kärnavfalls arbete fortsättningsvis ska finansieras med medel ur fonden istället för med statliga medel.
Kärnavfallsgranskning
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning vill att ytterligare medel ur fonden tillförs myndigheten för att starta ett särskilt forskningsprogram för finansiering av, frånindustrin, fristående forskning.
– Vi betalar redan idag till Kärnavfallsfonden för slutförvaring av kärnbränsleavfall. Detta är inget konstigt. Vi måste se till helheten. Och även om det finns andra länder i världen där man återanvänder bränsleelementen, så är det inget vi i Sverige har sagt att vi skall göra. Det kostar för mycket., säger Anders Österberg.
Däremot ingår kärnkraftverken i Sverige i et världsomspännande nätverk, där bland annat FN är inblandade. I detta nätverk utbyts information och erfarenhet i syfte att höja säkerheten och standarden på hela kärnkraftsflottan.
– Utmärkande för Sverige är att vi har en myndighetshantering som är unik. Våra reaktorer skall, trots att de är byggda på 1970-1980-talet, motsvara samma krav som en helt nybyggd kärnkraftsanläggning. Så är det inte i hela världen. Där är kraven att de skall motsvara den säkerhet som fanns när kärnkraftverket byggdes, förklarar Anders Österberg.
Uppgradering
Uppgradering av kärnkraftsverk i omvärlden görs på helt andra premisser än de svenska. De har andra typer av licenseringskrav, medan i Sverige är kraven de samma som på ett modernt kärnkraftverk. Där av grunden till satsningarna på PULS- och Plex-projekten.
– Vi samarbetar i viss mån med säkerhetsrelaterade arbeten med kärnkraftverken i Finland. Med det får inte vara så pass mycket så att vi stöter oss med Konkurrensverket, tillägger Anders Österberg.
När det gäller den förlorade generationen från 1980-1990-talet då alla talade om en kärnkraftsavveckling, har börjat vändra morgonluft. OKG samarbetar med Svensk Kärntekniskt Centrum genom att vara högskolan/universitetets förlängda arm.
Kärnkraftsforskning
– Sedan andra halvan av 2000-talet har intresset hos ungdomar att studera kärnkraftsforskning ökat. Sedan lagen som gör det möjligt att bygga fler reaktorer, träder ikraft från årsskiftet 2011, har vi förhoppningen att fler unga ser kärnkraftsområdet som ett framtidsyrke, säger Anders Österberg.
Jan Blomgren, vd på Kärntekniskt Centrum, talar om positiva förändringar och arbetar intensivt med att förbättra utbudet på högskolan. Fler professurer har införts vilket i sin tur skall entusiasmera studenterna.
– Om våra ägare, Fortum och E.ON, och andra investerare är redo att bygga fler reaktorer genom att ersätta en befintlig, då ligger vårt äldsta kärnkraftverk O1 nära till hands. Då skulle vi kunna ersätta den gamla reaktorn på 500 MW med en helt ny på 1500-1600 MW, säger Anders Österberg.
Kim Hall