– Opinionsmässigt har vi inte märkt något hos oss. Däremot har vi från våra besökare, som är cirka 15 000 besökare varje år, fått fler frågor kring säkerhet och lite funderingar kring vår bild av händelserna i Japan, säger Claes-Inge Andersson, kommunikationschef på Forsmark och fortsätter.
Allmänhetens intresse kring säkerhetsfrågorna har minskat genom åren, medan frågorna kring slutförvaringen av bränslet var den stora frågan. Sedan säkerhetsfrågorna kom upp igen i samband med Fukushima har samtliga kraftverk fått frågan på nytt.
Öka kunskapen
– Allmänheten vill veta likheter och skillnader mellan våra reaktorer och de i Japan för att skapa sig en bild av vilka reaktorer och kraftverk, konstruktion och generationer som finns. Genom att ställa frågor ökar kunskapen och de förutfattade meningarna minskar, säger Claes-Inge Andersson.
På den tekniska sidan var avstampen för svensk kärnkraft den 30 mars då strålskyddsmyndigheten och kärnkraftverken träffades för att starta arbetet med att ta till vara erfarenheterna från Japan.
– Det är inte helt lätt att få en bild eftersom japanerna fortfarande befinner sig i händelseförloppet. Datorer och hårddiskar hade spolades bort och förstördes i tsunamin och därför är det svårt att få tag på samlade data. Det kan ta lång tid bilda sig en uppfattning kring vad som egentligen hände. Men vi kan inte sitta och vänta. Vi måste få igång vårt arbete, säger Claes-Inge Andersson.
Säkerhets- och reservsystem
Forsmark går bland annat på nytt i detalj igenom hur säkerhets- och reservsystemen är uppbyggda. Forsmark befinner sig i ett skede med tekniskt säkerhetshöjande åtgärder som de påbörjade för några år sedan. Nu skall de se över om det finns något mer inom ramen som kan utvecklas vidare. Det kommer att bli en form av trestegs raket i takt med analyser där Strålskyddsmyndigheten ställer nya krav baserat på nya erfarenheter.
Stresstester som EU aviserat kommer också, men vilket inriktning det blir i detalj vet ingen ännu. Gissningsvis kan det röra sig om värsta scenariotester, vilket skiljer sig mellan olika länder. Det kan röra sig om extrema väderfenomen på olika breddgrader.
WANO har också gått ut med rekommendationer att kärnkraftverken går igenom all utrustning på nytt, ser om det kan komma fram något nytt som kan förstärkas.
– Alla är tämligen eniga om att man skall ha lite is i magen, inte springa iväg för fort. Fortsätta att behålla fötterna på jorden innan man vidtar åtgärder.. Viktigt är att titta över vilka reserver som finns om vi tappar strömförsörjning. Det jobbar vi mycket med, säger Claes-Inge Andersson.
Nyttig lärdom
Samtidigt får den svenska kärnkraften inte gömma sig bakom att en tsunamin inte kan inträffa hos oss, menar Claes-Inge Andersson som säger att svensk kärnkraft kan dra mycket nyttiga lärdomar som ligger utanför själva jordbävningen och tsunamin av Fukushima-olyckan.
– För tillfället har vi sett över elmatningen. Det finns fyra dubbla system på Forsmark, men där kan det komma att behövas ytterligare förstärkningar. Att det kommer att bli ytterligare förstärkningar efter erfarenheterna efter Fukushima kan vi vara säkra på, men på vilken detaljnivå vet vi inte i nuläget, säger Claes-Inge Andersson.
På F2 genomfördes tekniska åtgärder för att höja effekten redan 2009, men man hade problem med att modifiera ventilerna. De vibrerade och byttes ut i höstas mot ventiler som suttit i Ringhals, så nu fungerar de bra.
– Vi hoppas få tillstånd under året att köra reaktorn på den högre effektnivån. Vi har provkört båda turbinerna i F2 med högre ångflöde.. Det föll ut väldigt bra och det var inga vibrationer, säger Claes-Inge Andersson.
För tillfället installeras teknisk utrustning på F1 för att man skall kunna få högre effektnivå även där. Den här gången har man befintliga ventiler. Någon modifiering av ventilerna blir det inte i nuläget. Beslutet om slutlig tidplan för effekthöjningen vid F1 tar Forsmark under 2011.
När det gäller F3 beslutade Forsmark i höstas att nytt beslut om tidsplan för effekthöjning fattas under 2013.
Kim Hall