Reaktorerna i Japan och på OKG i Oskarshamn är alla från 1970-talet.
– De baserade sin slutsats på att det i bägge fallen rör sig om kokvattenreaktorer. Men deras reaktorer är en generation äldre och det hinner hända mycket mellan två generationer, säger Anders Österberg, informationschef på OKG Aktiebolag i Oskarshamn.
Kärnkraftolyckan i Fukushima ansågs av många lika osannolik som härdsmältan i Tjernobyl. Reaktorinneslutningarna i Fukushima var byggda för att klara en jordbävning. Men en tsunamin av denna dignitet var mer än vad någon mänsklig varelse kunde föreställa sig.
I Sverige är reaktorerna i Forsmark och Oskarshamn samt stängda Barsebäck av kokvattentyp medan Ringhals har tre tryckvattenreaktorer. Även finska Olkiluoto har kokvattenreaktorer.
– Det blev mycket fokus på OKG eftersom vi har kokvattenreaktorer som är byggda på 70-talet. Men att vi skulle drabbas av en jordbävning eller tsunamin som Japan är ytterst osannolikt eftersom vi inte har samma geologiska förutsättningar, säger Anders Österberg. 
Följer utvecklingen
Personalen på OKG har följt utvecklingen noga sedan tsunamin inträffade.
Ambitionen är att hämta hem så mycket lärdom det bara går. Så även om en jordbävning eller tsunamin går i princip att utesluta är risken för att elförsörjningen skulle slås ut något personalen ständigt tittar på.
– Det är alltid nödvändigt att titta på erfarenheter efter en kärnkraftsolycka. Ännu så länge vet vi för lite för att kunna dra några slutsatser kringhändelseförloppet och olyckans konsekvenser. Först när vi har den bilden klar kan vi dra lärdom, säger Anders Österberg.
Givetvis påverkar olyckan oss alla, vilket det alltid gör när det inträffar olyckor. Det viktiga är att ta del av olika informationer som kommer från olika håll.
– Vi tillsatte snabbt en arbetsgrupp som samlade in information och omvandlade det till ett projekt. Nu har projektledaren fått i uppgift analysera all fakta, säger Anders Österberg.
Konsekvenslindrande system
En av de erfarenheter som OKG drog efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979, då den första härdsmältan inträffade, var behovet av ytterligare konsekvenslindrande system.
Trots att reaktortanken förblev intakt vid härdsmältan i Harrisburg, så beslöt svenska kärnkraftverk att investera i filtersystem som kan klara även ett scenario där tanken inte håller och härdsmältan hamnar i reaktorinneslutningen.
– På det viset kan vi säkra att en härdsmälta inte kommer någon annan stans och att all luft från reaktorinneslutningen ventileras. De filter vi installerat minskar omgivningskonsekvenserna med 99,9 procent. På så vis är våra reaktorer mer robusta än de Japanska reaktorerna, säger Anders Österberg.
Säkerhetskulturellt perspektiv
Erfarenheterna av Tjernobylolyckan var mer av ett säkerhetskulturellt perspektiv. Där var reaktorkonstruktionen så olik de svenska reaktorerna. Detta eftersom i Tjernobyl skulle reaktorn producera både el och uran som skulle användas i kärnvapen. Ryssarna behövde frekvent hämta ut plutonium. Man hade av det skälet inte byggt upp en reaktorinneslutning.
Konsekvenserna av olyckan blev därför betydligt större och svårare att lindra än vad den ryska personalen hade räknat med.
– Av Tjernobylolyckan lärde vi oss värdet av riskmedvetenhet. Det som orsakade olyckan var att ryssarna utmanade säkerhetssystemet för experiment. Det hade vi aldrig gjort. Man skall hålla sig till den kärnverksamhet som finns. Vi är övertygade om att vår säkerhetsattityd är oerhört viktig. Konstruktionsmässigt skilde det sig så mycket att det inte går att jämföra, säger Anders Österberg.
Moderniseringsarbete
De säkerhetshöjande åtgärderna inom moderniseringsarbetet för O3 har nyligen avslutats.
– Nu uppfyller vi de förväntningar och krav som ställs. Däremot när det gäller turbinutrustningen, där vi skulle tillgodoräkna oss ökad effekt, har vi haft problem med turbinlagren. Den 22 maj skall O3 genomgå årlig revisionsavställning och med leverantörens hjälp skall turbinlagerkonstruktionen modifieras. Med hjälp av det hoppas vi kunna använda anläggningens fulla kapacitet, vilket vi inte har kunnat utnyttja fullt ut eftersom lagren inte håller måttet, säger Anders Österberg.
Säkerhetsmässigt har dock allt fungerat klanderfritt och man har klarat förutsättningarna för en 60-årig teknisk livslängd räknat från anläggningens drifttagande 1985.
Maxeffekt
Vid varje revision måste alltid en femtedel av bränslet bytas ut för att kunna behålla maxeffekt under kommande driftperiod. Utöver de sedvanliga underhållsarbeten, provningar och inspektioner som alltid sker är det vid O1 i år ett par arbeten som måste göras, bl a byte av de detektorer som mäter neutronflödet i reaktortanken och byte av brytare kopplat till 400 V-ställverket.
O2 producerar i skrivande stund med full effekt och på O3 producerar man vid en genomsnittlig effektnivå som drygt motsvarar anläggningens tidigare maximala effekt, cirka 1 260 MW.
Leveransproblem
När det gäller projekt PLEX återstår den tredje och sista etappen av moderniseringen av O2, som kommer att genomförs 2013.
– Eftersom leverantörerna inte kunde garantera att alla leveranser skulle kunna ske i tid beslutade vi att förskjuta moderniseringen fram i tid. Den effektökningsrelaterade delen som berörs sker istället 2013, då vi kan vi höja effekten i anläggningen, säger Anders Österberg.
De etapper som genomfördes 2007 och 2009 har gett god effekt. Energitillgängligheten var 2010 92 procent, vilket är en mycket bra siffra för en anläggning som är 35 år gammal. OKG är övertygade om att de även kommer att genomföra den tredje etappen med gott resultat. Även den anläggningen har idag en 60-årig teknisk livslängd.
Projekt Nyans, vars syfte är ett ytterligare förstärkt områdesskydd, håller man på att avsluta. Den siste juni skall projektet besiktigas och myndighetens alla krav skall uppfyllas.
– Vi har haft en intensiv period under ett antal år. Vår ambition är att nu skörda frukterna och säkra leveransen. Ambitionen är att reaktorerna används så effektivt som möjligt, säger Anders Österberg.
Årligt underhåll på OKG
I 15 år har Norisol arbetat med isolering på Oskarshamns kärnkraftverk, OKG. I dagarna påbörjas revisionen på O3 som skall vara klar till midsommar och förberedelserna är i full gång.
– Vi isolerar rör, ventiler och komponenter så att den 280 gradiga värmen inte kommer ut i rummet. Vi arbetar på alla tre revisioner och sköter det årliga underhållet. Vi har 28 man som arbetar på varje revision under tre-fyra intensiva veckor, förklarar Mats Brundin, projektledare för Norisol med OKG som arbetsfält.
Mats Brundin har arbetat med isolering i 35 år och har gedigen kompetens inom området. Arbetet går i huvudsak ut på att demontera isolering, tillverkning av ny isolering, samt montage av teknisk isolering och spegelisolering.
Materialet som används är stenullsmattor som isolerar närmast röret. Utanpå detta använder man aluminiumplåt för att skydda isoleringen från yttre påverkan som vatten och olja. Och som alla vet är det en hel del rör och annat som skall isoleras på ett kärnkraftverk.
Kim Hall