– Själv berördes jag starkt av händelsen. Få trodde att detta kunde hända i ett högteknologiskt land som Japan, men naturkatastrofen var långt över vad någon hade kunnat räkna med. Vi var därför tvungna att ställa oss frågan ”Vad skulle kunna hända oss?”, säger Ingemar Engkvist, vd på E.ON Kärnkraft.
Tsunamin som drabbade Fukushima mätte 14 meter och dränkte allt i sin väg. Följden blev att kylsystemen i tre reaktorer slogs ut. En hel värld bevakade sedan händelseförloppet minut för minut och undrade ”Hur illa kommer det att bli?”
– Vi på E.ON studerade och förfasade oss över den enorma förödelse som jordbävningen och tsunamin orsakade men kunde ganska snart konstatera att just detta specifika händelseförlopp inte kan inträffa i Sverige. Trots detta ställde vi oss frågan ”Är våra kärnkraftverk säkra och robusta nog att stå emot extrema h
ändelser”. Vi inledde därför omedelbart en genomgripande analys av säkerheten av våra svenska reaktorer, säger Ingemar Engkvist.
Det operativa säkerhetsarbetet sker på själva kärnkraftverken, men som ägare har även E.ON Kärnkraft Sverige AB ett ansvar.
Klarar stora utmaningar
– Vi kom fram till att de svenska kärnkraftverken är säkra och är byggda för att klara av stora utmaningar. Det genomförs kontinuerligt stora investeringar i säkerhetshöjande åtgärder och modernisering av våra kärnkraftverk för att de hela tiden ska leva upp till de senaste säkerhetskraven, säger Ingemar Engkvist.
Oskarshamn 1, som togs i drift 1972 och är ett av Europas äldre kärnkraftverk, är den reaktor som säkerhetsmoderniserades först i Sverige. Det innebär att säkerhetsstandarden inom svensk kärnkraft är mycket hög, även i jämförelse med nyare reaktorer runtom i världen.
– Vårt säkerhetsarbete avstannar inte i och med detta, utan vi analyserar nu vad som hände och vad vi kan lära av händelserna i Japan. Detta arbete pågår på bred basis i branschen och kommer att utgöra en viktig del i de kommande europeiska stresstesten, säger Ingemar Engkvist.
Klimatmålen
Den globala uppvärmningen är den största utmaningen jorden och mänskligheten stått inför. Koldioxidutsläpp måste sänkas radikalt inte minst inom energiproduktionen. För att Sverige skall klara sin del av klimatmålen krävs det konkurrenskraftig elproduktion med minimerad klimatpåverkan. Kärnkraften är, trots olyckan i Fukushima, därför rätt väg att gå, menar Ingemar Engkvist.
– En radikal och snabb förändring där vi avvecklar kärnkraften får större negativ påverkan på miljön och människorna än om vi driver kärnkraften vidare. Då riskerar vi att gå från ett reaktorhaveri i Japan till ett globalt klimathaveri, säger Ingemar Engkvist.
Dagens reaktorer börjar bli till åren och på sikt blir det nödvändigt att ersätta dessa med nya. Det skulle ge kärnkraftindustrin en möjlighet tillämpa fyrtio femtio års teknisk utveckling och erfarenhet och därigenom höja både säkerhet och effektivitet kombinerat med mindre bränsleåtgång.
Nya kärnkraftprojekt
Genom det gemensamma bolaget Horizon Nuclear Power är E.ON och tyska RWE inblandade i att bygga två av de tio nya reaktorerna i England. E.ON äger även 34 procent av Finlands sjätte kärnkraftsprojekt, Fennovoima OY, som har blivit beviljade ett principbeslut år 2010 och nu står inför att välja plats för anläggningen.
– Det är enormt spännande att följa dessa projekt inom koncernen. Men naturligtvis påverkas vi av det som händer i Japan i form av nya krav och regler. Vi kommer nog även att få vänja oss vid att beslut från myndigheter tar längre tid för att de ska hinna analysera konsekvenserna av Japan. Det gör att det krävs extra kraft i dagsläget och extra starkt fokus för att ro dessa projekt i hamn. Detta förändrar det inte vår strategi i Sverige, Finland och England då E.ON är övertygade att kärnkraft är viktigt för att vi ska nå klimatmålen och klara den långsiktiga energiförsörjningen, säger Ingemar Engkvist.
Omsvängningen i svensk energipolitik där regeringen 2010 tog bort avvecklingslagen och skapade en möjlighet att ersätta befintliga reaktorer med nya är väldigt viktigt för att man långsiktigt skall kunna förse Sverige med konkurrenskraftig el med liten klimatpåverkan i framtiden.
Storskalig elproduktion
Landets elförsörjning kommer i stora drag till hälften från kärnkraft och andra hälften vattenkraft samt ett par procent från vindkraft. Till detta finns också några värmekraftanläggningar som eldas med naturgas eller biomassa. Det innebär att den totala elförsörjningen är väldigt beroende av storskalig elproduktion och kommer att vara så lång tid framöver.
– Jag tror inte vi är villiga att bygga ut vattenkraften, och kolkraft är i strid med våra klimatmål. Då återstår att vi måste förnya kärnkraften eftersom andra storskaliga energikällor med hög och jämn tillgänglighet inte står till buds, säger Ingemar Engkvist.
För att en förnyelse i svensk kärnkraft skall kunna ske krävs ett antal förutsättningar. Affärsmässigt måste det vara lönsamt. Skatter och avgifter måste balanseras. Samtidigt måste finnas en långsiktig politisk stabilitet kring energifrågan där enskilda riksdagsval inte förändrar förutsättningarna. Därför ser Ingemar Engkvist gärna en blocköverskridande överrenskommelse kring energisystemets utformning. Det behöver miljön, svensk industri och de svenska hushållen.
Förtroende skapar driftförutsättningar
– Det väldigt viktigt att slå fast att Sverige har varit oerhört framgångsrikt när det gäller omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter. Det är svårt att finna andra industriella verksamheter som tar ett så stort ansvar att ta hand om allt avfall genererat under livstiden. Sverige och Finland har varit väldigt framgångsrika i att utveckla ett slutförvaringskoncept för kärnavfall som har en bred acceptans, säger Ingemar Engkvist.
För att framgångsrikt kunna driva kärnkraft måste det finnas ett förtroende från allmänheten och det går bara att få genom prestation och att ta människors frågor och tvivel på allvar. Acceptansen för ett slutförvar utanför Forsmark är ett resultat av en bred förankring där öppenhet och en seriös dialog har bidragit till att lokaliseringen inte blivit kontroversiell.
Transparens, öppenhet och ödmjukhet samt att ta människors oro på allvar är oerhört viktigt för förtroendet för kärnkraften i framtiden.
Text och bild: Kim Hall