Ambitiös satsning på kraftvärme i Gällivare

Kraftvärmeverket kommer att ha en termisk effekt på 30 MW. Det beräknade maxuttaget av värme är 21 MW och av el 9 MW. Dessutom medger rökgaskondenseringen en ytterligare värmeproduktion på cirka 4 MW. Det blir huvudsakligen torv som eldas i nya pannan, men den klarar även andra biobränslen som spån och flis. Det nya kraftvärmeverket kommer att användas för baslasten vid produktion av fjärrvärme i kommunen. Befintliga pannor ska användas för topplast och som reserv.

Ganska lång historia
I Gällivare har man haft fjärrvärme relativt länge. Gällivare Värmeverk AB bildades 1978. I början var verksamheten relativt blygsam och inriktad på försörjning med fjärrvärme i centrala Gällivare. Värmeproduktionen skedde i mobila oljeeldade centraler. Allteftersom byggdes fjärrvärmenätet ut och företaget förvärvade så småningom också ett befintligt nät med panncentral (närvärmesystem), i den intilliggande tätorten Malmberget.

Hur Gällivare Värmeverk AB kom att utvecklas berodde delvis på vad man kan benämna yttre faktorer. I början på 80-talet gav riksdag och regering i uppdrag åt Vattenfall att utreda om det var möjligt att bygga torveldade värmeverk och kraftvärmeverk i övre Norrland. En tänkbar lokalisering var Gällivare. Där hade dessutom LKAB problem i rådande lågkonjunktur och försökte ordna ersättningsarbeten. Omständigheterna ledde till att Gällivare Värmeverk AB byggde en torveldad panna. Den invigdes 1983 på den industritomt där företaget fortfarande har sina fasta anläggningar.

LKAB startade 1983 torvbrytning på myren Rautavuoma utanför Hakkas, och levererade torven till nya pannan. Några år senare köpte Gällivare Värmeverk AB, Torvbolaget av LKAB. Torvbolaget finns fortfarande kvar, men själva brytningen utförs av entreprenörer.

Flera pannor
Idag har fjärrvärmenätet byggts ut ganska ordentligt i Gällivare samt i de närliggande orterna Malmberget och Koskullskulle. År 1997 anslöts den första villan, och idag har man över 1100 villakunder.

På industritomten finns idag torvpannan med sin maxeffekt på 20 MW. Dessutom finns en oljepanna med samma effekt. År 2006 skaffade man två mindre pelletspannor. Sedan finns några mindre panncentraler ute i nätet.

Bränslet till torvpannan kommer idag till 30 procent från Rautavuoma via det egna Torvbolaget. Dessutom handlas torv från SCA och finska Neova, som båda bryter på myrar i Norrbotten.

Inriktning
Att Gällivare Värmeverk AB nu bygger ytterligare en panna görs dels för att större del av bränsleunderlaget ska utgöras av lokalt biobränsle, dels för att kunna producera el. Idag ger den egna anläggningen endast 2000 MWh el årligen, och det räcker bara för egna el-behovet. Framtida försäljning av el väntas stärka affärsverksamheten. Man bedömer att årligen producera minst 40.000 MWh.

Enligt företagsledningen kommer man att kunna tjäna pengar på den el som produceras, genom att sälja den på marknaden. Och de gör dessutom det politiskt riktiga –  producerar el med förnybart bränsle.

Idag reser sig nya byggnader på industritomten. Mark- och grundläggningsarbetena är klara för pannhus, turbinanläggning och el-filter. Fundament och stålstommar är på plats i dessa byggnader och i slutet av augusti lyftes pannan in.
 
– Det är viktigt att vi hinner bli klara med taket till pannhuset och övriga byggnader innan vintern, säger projektledaren Lennart Bergman. Hela anläggningen ska vara klar för provdrift i augusti nästa år. Enligt tidplanen ska pannan tas över i december för att sedan vara i kommersiell drift kring årsskiftet 2010/11.

Lennart Bergman med sin firma LB Energi, har anlitats av Gällivare Värmeverk AB under hela projekttiden, inledningsvis under förstudier och förprojektering. Han har sedan svarat för projekteringsledning, samordning och leder nu projektet tills anläggningen står klar. Lennart Bergman har nära samarbete med värmeverkets drifts- och verksamhetsledning, samt med konsulter från FVB och ÅF, som också är anlitade för projektet.

Flera leverantörer
Själva pannan inklusive styrsystem levereras av finska Metso Wärtsilä Power, ett företag som är inriktat på pannor upp till en effekt på cirka 70 MW. I Gällivare svarar man också för själva byggnaden till pannan.

Alla schakt- och grundläggningsarbeten har utförts av Nåiden Bygg AB från Luleå. Detta företag svarar också för byggnaden till elfilter respektive rökgaskondensering. I elektrofiltret och rökgaskondenseringen renas rökgaserna från pannan. Rökgaskondenseringsutrustningen levereras av Pilum Engineering AB från Malmö.

– De delar som vi idag ännu inte upphandlat är i huvudsak VVS samt bränslelager och bränsletransportörer, berättar Lennart Bergman. Pannan som är en fluidbäddspanna av typen BFB kommer i huvudsak att eldas med torv. Även sågspån och träflis kan användas, och det går också att mixa bränslen så länge de har små partikelstorlekar. Däremot klarar den inte krossat trä. I framtiden skulle detta gå om bränsleutrustningen först modifieras.

– Kapaciteten och storleken på pannan kommer att passa mycket väl in i Gällivare Värmeverks produktion. Pannans konstruktion är väl beprövad och det finns gott om referenser, fortsätter Lennart Bergman. Denna typ har visat sig fungera väl, och ger också höga ångdata. Här kommer vi att få 485 gradigt vatten med 80 bars tryck. Höga ångdata ger möjlighet att omvandla stor andel av den termiska energin till el. Visserligen finns pannor med ännu högre data, men de är dyrare, och sedan måste vi tänka på att kunna kombinera pannan med turbin för rätt ångdata.

Turbinen som ska installeras i Gällivare levereras av Cantieri Navalli Italiani SPA.

Baslast
Med den uppsättning pannor som Gällivare Värmeverk har idag, så körs den befintliga torvpannan för baslast, från början av september till början av juni. Från årsskiftet 2010/11 blir det annorlunda. Nya kraftvärmeverket kommer då att svara för baslasten och köras året om, förutom under högsommaren. Att kunna producera värme och el, även vid så liten last som 20 procent av designkapacitet, blir väldigt förmånligt, med tanke på försäljningen av el och alternativbränslen för värmeproduktionen.

Vid ytterligare behov av fjärrvärme vintertid kopplas den gamla torvpannan in, därefter pelletspannorna och sist oljepannan samt de mindre panncentralerna ute i nätet.

Gällivare Värmeverk har från och med årsskiftet 2010/11 en ny och fräsch anläggning som kan producera fjärrvärme i 25-30 år till, och som gör att företaget kan ha erbjuda priser.

AV KJELL-ARNE LARSSON

FAKTA:
Gällivare Värmeverk AB ägs av Gällivare kommun. Under 2007 såldes 138.000 MWh fjärrvärme. För driften åtgick 41.000 ton torv, 1600 kubikmeter olja, 7.900 ton träbränslen och 100 MWh el. Antalet kunder årsskiftet 2007/08 var 1319, därav 1094 villakunder. Omsättningen 2007 var 80 mkr. I och med utbyggnaden ökas antalet anställda med 2-3 personer, från dagens 17.