Befintlig värmeproduktion i Jordbro är redan biobränslebaserad. I och med nya verket får man större kapacitet och möjlighet att använda ett bredare spektrum av biobränslen. Att det samtidigt går att producera el, gör verksamheten väldigt energieffektiv.
Förutom de två biopannorna finns flera andra pannor i fjärrvärmenätet. Alla oljepannor utom en är konverterade till bioolja, och den största enheten utgörs av en pulverpanna. Befintliga pannor kommer att behållas, men tack vare nya kraftvärmeverket kan användningen av dem minska, och de redan låga nettoutsläppen av koldioxid kan bli ännu lägre.
– Nya kraftvärmeverket byggs för returträ som huvudbränsle, berättar Anders Agebro, Vattenfalls projektledare. Och returträ är återvunnet trä från industrin, till exempel förpackningar och lastpallar. Det kan också vara rivningsvirke från fastigheter. Även andra biobränslen är möjliga, så det här blir en bränsleflexibel anläggning.
Klimatmål
Första spadtaget för nya kraftvärmeverket togs i februari. När detta skrivs pågår monteringen av pannan som bäst.
– Pannan kommer enligt planerna att vara färdigmonterad i december, fortsätter Anders Agebro. Vi räknar med att köra in bränsle i anläggningen första gången i april nästa år. Projektet avslutas sedan med provdrift som ska ske i augusti 2010.
Den nya pannan är ett led i Vattenfalls koncernmål att halvera koldioxidutsläppen från elproduktion till hälften år 2030, för att sedan vara helt koldioxidneutral 2050. Samtidigt bidrar pannan i Jordbro till Haninge kommuns lokala klimatarbete.
– Haninge genomgår nu en förvandling och formulerar en energistrategi för att sänka koldioxidutsläppen, helt i linje med EU:s och Sveriges mål, säger Yvonne Radestam, ordförande i Haninge kommuns miljönämnd. Vi jobbar dels med fjärrvärmen och det som Vattenfall kan göra, men vi gör åtgärder även på andra områden som inte är kopplade till fjärrvärmen.
– Kommunens och Vattenfalls mål går alltså hand i hand, påpekar projektledaren Anders Agebro.
När nya pannan är i drift kommer fjärrvärmeproduktionen till Haninge, Tyresö och Älta att vara nästan helt baserad på biobränslen. Den gamla pannan i Jordbro är redan biobaserad. Nya kraftvärmeverket kommer i första hand att eldas med returträ, men är som nämnts bränsleflexibelt.
– Det gör att vi kan anpassa bränslemixen efter vad som finns på marknaden och vad som har lägst priser, säger Jörgen Engström, anläggningschef vid Jordbro. För våra kunder innebär det att vi kan ha konkurrenskraftiga och stabila priser på fjärrvärmen. Samtidigt bidrar anläggningen starkt till Vattenfalls klimatmål.
Vattenfall kommer att använda kraftvärmeverket för baslasten på fjärrvärmenätet. Det är strategiskt riktigt, både för ekonomin och miljön, att prioritera den anläggning som har högst verkningsgrad. Man bedömer att kraftvärmeverket årligen kommer att producera cirka 480 GWh, därav cirka 150 GWh i form av el. Investeringen är budgeterad till cirka 600 miljoner kronor.
Väl beprövad teknik
Pannanläggningen som Vattenfall valt bygger på väl beprövad teknik. Själva förbränningen sker i en bubblande bädd enligt BFB-konceptet. Det är finska MW Power Oy som är totalentreprenör för pannan, inklusive rökgasrening och turbinanläggning samt byggnader för dessa. Företagets åtagande omfattar även automation och all el-utrustning, inklusive el-utmatning fram till 20 kV-transformator. De enda entreprenader utöver MW Power som Vattenfall upphandlat gäller bränslelagerbyggnaden med den yttre bränsleutrustningen samt betongarbeten för plattor och fundament. MW har även levererat den nya skorstenen.
MWPower har också ett affärsområde BioPower som bygger rosterpannor med en roterande rost för fastbränslen.
MW Power Oy har tidigare byggt en rad BFB-pannor som liknar den i Jordbro, bland annat en träeldad panna i Tallin som dessutom är i samma storleksordning. BFB-tekniken är det självklara valet för den här typen av bränslen, och affärsområdet Multi Power inom MW arbetar uteslutande med BFB då det gäller fastbränsle. Pannan i Jordbro ska ju eldas med träavfall och andra biobränslen. Största tillåtna partikelstorlek in till pannan definieras som ett längdmått, nämligen att summan av partikelns bredd, höjd och längd inte bör överstiga 300 mm.
Bränslet bereds och transporteras i den yttre bränslehanteringen, som levereras av Saxlunds. MW Power svarar för den inre bränslehanteringen och där ingår bland annat två pannsilos på 100 kubikmeter, transportörer och inmatare. Förbränningen sker i den bubblande sandbädden som fluidiceras av luftdysor på botten av pannan. Eftersom träavfall ska kunna eldas, och pannan definitionsmässigt blir en samförbränningspanna måste pannan uppfylla EU:s direktiv om avfallssamförbränning som kräver en uppehållstid på minst 2 sekunder vid 850 grader.
I pannans botten finns en luftkyld balkrost, en dysbotten av Metso’s HYBEX-konstruktion. Genom den faller obrännbart material såsom stenar och metall. Det transporteras till en sikt, där rejekt skiljs från sand. Sanden transporteras tillbaka till pannan och den bubblande bädden, medan rejektet går till en silo.
– En utmärkande konstruktionsdetalj på pannan är att den är försedd med ett vertikalt tomdrag före överhettarregionen, för att rökgaserna inte ska orsaka korrosion, berättar Mikael Barkar, projektledare på MW Power Oy.
Pannan är försedd med oljebrännare som i första hand används för start av pannan, men det är också möjligt att använda dem som stödbrännare.
Den ånga som pannan producerar vid full last har 81 bars tryck och temperaturen 470 grader C. Turbinen som installeras har specialdesignats för nya pannan i Jordbro. MW Power har köpt turbinen, som har varumärket Mark 4, från tyska MAN.
Låg-last-drift
Den produktion pannan ger vid full drift ska motsvara effekterna 43 MW värme och 20 MW el. Verkningsgraden väntas bli mycket hög, åtminstone över 90 procent. Anläggningen kommer att kunna köras även vid låg last, ner till 40 procent av full last. Det som sätter gränsen neråt är att när ångtemperaturen sjunker så mycket att ånga kondenserar i turbinen, och då kan man inte köra anläggningen. Möjligheten att köra vid låg last är viktig för att kunna producera el även då efterfrågan på fjärrvärme är måttlig eller låg, det vill säga vår och höst.
– Pannan kommer att ha en rökgasrening som består av tre parallellkopplade textilfilter, berättar Mikael Barkar. I filtret tillsätts kalk och aktivt kol, som fångar upp föroreningar.
Reningsutrustningen är en underleverans från Metso Power Environmental Systems, ett företag som ingår i samma koncern som MW Power Oy.
Ingen rökgaskondensering
Kraftvärmeverket förses inte med rökgaskondensering, en teknik som gör det möjligt att utvinna extra värme ur rökgaserna, men som minskar elverkningsgraden. Fysiskt utrymme finns dock, och vissa förberedelser görs för att senare kunna installera rökgaskondensering.
– Att vi vill få ut så stor andel el som möjligt var ett argument för att inte ha rökgaskondensering, säger Anders Agebro. Men skälet är också att vi huvudsakligen räknar med att använda returträ. Det är ett så torrt bränsle att rökgaserna inte innehåller tillräckligt med fukt för att en rökgaskondensering ska vara effektiv.
– Dessutom kräver en rökgaskondensering att man tar hand om och renar kondensatet innan det släpps till avlopp. En satsning på rökgaskondensering hade kunnat göra miljöprövningen svårare, särskilt som det finns ett Natura 2000-område i närheten av anläggningen, avslutar Anders Agebro, projektledare på Vattenfall.
AV KJELL-ARNE LARSSON