Nu när lågkonjunkturen blivit ett faktum har avfallsmängden minskat. Men någon orsak till oro finns inte. Hushållen och företagen slänger fortfarande mycket sopor som Sysav omvandlar till fjärrvärme och el.
Rökgasreningen i den nya anläggningen, Linje 4, är byggd med världens modernaste teknik och är oerhört viktig för miljön. Den består av flera olika reningssteg, bland annat av tre skrubbar där röken tvättas med hjälp av vatten.
– Byggs och konsumeras det mycket i en region blir det mycket avfall. Nu har byggtakten stoppats upp och det finns byggprojekt som inte blivit av. Men vi är inte lika hårt drabbade som de avfallskraftvärmeverk som finns norrut, säger Jonas Eek, avdelningschef för energiavdelningen på Sysav.
Sysav har efter Stockholm den största avfallsförbränningsanläggningen i Sverige. I år invigdes Linje 4, som i princip är en spegelvänd kopia av Linje 3. Båda avfallskraftvärmeverken omvandlar brännbart industri- och hushållsavfall till fjärrvärme och el.
Hela värmeproduktionen säljs till E.ON som i sin tur säljer värme till slutkund i Malmö och Burlöv via fjärrvärmenätet. Elen som produceras säljs på börsen.
– Vi producerar drygt 1400 GWh värme och 250 GWh el per år. Vi står för 60 procent av hela Malmö och Burlövs fjärrvärmebehov, säger Jonas Eek.
Sysav bildades 1974. Avfallsvärmeverket med Linje 1 och 2 byggdes redan i början av 1970-talet och har eldat avfall sedan dess. Det var först något år senare som man byggde om anläggningen så att den kunde producera fjärrvärme.
I slutet av 1990-talet räckte kapaciteten inte till och Sysav sökte 1998 tillstånd att få bygga två nya pannor och samtidigt utöka förbränningstillståndet från 200 000 ton till 350 000 ton. Då byggde man Linje 3 som togs i drift 2003.
Gamla byggnader revs
Redan i juni 2000 startades förberedelserna med att riva upp markbeläggning och riva gamla byggnader. Ledningar i marken lades om. För att bära upp den stora byggnaden slogs en skog av pålar på 18-19 meter ner i marken. Våren 2002 var stora delar av anläggningen på plats och arbetet med själva byggnaden tog fart. De blå stålbalkarna som bär upp väggar och tak monteras och fasaden bekläds med sinusformade aluminiumplåt.
Bakom de tonade fönstren på byggnadens södra del skymtade katalysatorn. Från den 100 meter höga skorstenen som rymmer båda pannornas rökgaspipor. Själva rökgaspiporna är av glasfiberarmerad plast. Rökgasreningen i den nya anläggningen är mycket avancerad och oerhört viktig för miljön. Den är byggd med världens modernaste teknik och består av flera olika reningssteg, bland annat av tre skrubbar där röken tvättas med hjälp av vatten.
Redan när Linje 3 byggdes upptäckte Sysav att anläggningen inte skulle räcka till. 2009 invigdes Linje 4, men onas Eek, avdelningschef för energiavdelningen på Sysav, är övertygad om att Sysav i framtiden kommer att behöva bygga ytterligare en ny linje, för att möta behovet av miljövänlig avfallsbehandling och produktion av el och fjärrvärme i Öresundsregionen.
Under sommaren 2002 byggs tipphallen i den gamla anläggningen ihop med den nya. Anläggningarna förbinds med nytt gemensamt kontrollrum. Här ifrån körs anläggningens samtliga fyra pannor på ett optimalt sätt. I början av 2003 startade provdriften av panna 3 och under hösten invigdes den.
Men redan innan den nya Linje 3 var på plats insåg Sysav att kapaciteten inte skulle räcka till och man beslutade att söka tillstånd att få lov att bygga ut avfallskraftvärmeanläggningen med ännu en panna som fick namnet Linje 4. Med den fjärde linjen ökade Sysav sin förbränningskapacitet till totalt 550 000 ton per år.
Utöka förbränningen
– 2005 fick vi nytt tillstånd av Miljödomstolen att utöka förbränningen från 350 000 ton till 550 000 ton avfall. Det innebar att vi samma år satte igång att projektera för att i januari 2006 börja bygga Linje 4, berättar Jonas Eek.
Redan 1999 hade Sysav nämligen skrivit optioner på maskinkontrakten för Linje 3, vilket innebar att de kunde köpa maskindelar till en likadan anläggning. Linje 4 byggdes som en spegelvänd kopia på Linje 3.
I januari 2006 påbörjades arbetet med Linje 4 och 2007 lyftes maskindelarna till den nya pannan på plats. Katalysatorn, som är en viktig del i rökgasreningen, byggdes på höjden. Direkt efter pannan placerades elektrofiltret som ett första steg i rökgasreningsprocessen. Det enskilt tyngsta lyften under byggprocessen var inmatningstratten där allt avfall matas in till förbränningen i pannan. Pannan, som tillvaratar energin från själva förbränningen, monterades våren 2007. Förbränningen i de båda pannorna sker på en stor luftkyld rost. Avfall som inte kan förbrännas blir slagg.
Från rostern faller det ner i två slaggutmatare för vidare transport ut i slaggbunkern. Därefter sorteras slaggen och de olika fraktionerna återvinns. Vid förbränning avges värme som används för att upphetta vattnet som blir till ånga. Ångan leds från pannan till turbinen som driver den 40 ton tunga generatorn. Här produceras elektriciteten. När ångan passerar turbinen är den fortfarande het, 40 bar vid 400 c°. I kondensorn, eller värmeväxlaren som det också kallas, tillvaratas värmen i form av fjärrvärme.
Med hjälp av de båda värmepumparna utvinns ytterligare fjärrvärme från rökgaserna genom s k rökgaskondensering. Hela anläggningen är energioptimerad för att uppnå så hög verkningsgrad som möjligt.
Miljösatsning
Fasadbeklädnaden av det nya avfallskraftvärmeverket Linje 4 avslutades under hösten 2007. Provdriften startades under sommaren 2008 och 2009 invigdes andra delen av Sysavs stora miljösatsning.
Även om underleverantörer var olika var huvudleverantörerna de samma för både Linje 3 och Linje 4. En av dessa har varit Petrokraft i Göteborg, som levererat styrsystemet till brännaren och själva brännarsystemet. För att förhindra uppehåll i anläggningen har
Sysav ett customer support som innebär ett serviceavtal där en man från Petrokraft ständigt står i beredskap att rycka ut om något skulle hända. Dessutom har de ett speciellt skåp med reservdelar så att ingen tid går till spillo med att hämta eller vänta in material.
– Nu ska vi även utbilda 40 medarbetare på Sysav, vilket ska bli skoj eftersom samarbetet under hela Linje 3 och Linje 4 perioden har varit så givande, säger Sture Hansson, ansvarig för försäljning och marknadsföring på Petrokraft.
Petrokraft har, med huvudkontor i Göteborg, funnits sedan 1964 då fjärrvärmen kom till Sverige. Företaget har totalt 50 anställda och står för 90 procent av fjärrvärme och bränslehantering i landet.
Övriga leverantörer har varit Martin GmbH i Tyskland som levererade pannanläggningen, franska LAB.SA som levererade rökgasreningen och Siemens i Finspång som levererade turbinen. Rökgaskondenseringsvärmepumparna (värmepumpar för rökgaskondensering) levererades av Friotherm i Schweiz.
– Under arbetets gång med Linje 3 upptäckte vi att kapaciteten inte skulle vara tillräcklig för att möta framtidens höga krav på återvinning. Därför var vi tvungna att utöka anläggningen med ytterligare en panna. Allt material går inte att återvinna. Man får alltid någon form av fraktion som det är absolut bäst att använda som bränsle i ett kraftvärmeverk, förklarar Jonas Eek.
Allt avfall, som inte är källsorterat, och som kommer till Sysavs olika avfallsstationer sorteras. Avfallet sorteras för att nyttjas i den behandling som passar bäst. Till exempel kan metaller materialåtervinnas, matavfall kan behandlas biologiskt för framställning av biogas och gödsel. Det avfall som blir kvar kan med fördel omvandlas till energi d v s el och värme.
– Det finns väldigt mycket som går att återvinna. Det krävs bara lite fantasi och kreativitet, säger Jonas Eek.
Gammalt kyrktegel
Ett lysande exempel på återvinning är den vackra fasaden på Sysavs nybyggda huvudkontor i Malmö, som består av återvunnet tegel från den gamla handkirurgen på MAS. Fasaden på huvudkontorets utbyggnad är också byggd med återvunnet tegel, men då med tegel från Maglarps gamla kyrka utanför Trelleborg.
I fjol hade Sysav 95,8 procent material- och energiåtervinning. Av Sysavs totala avfallsbehandlingsmängder gick 4,2 procent till deponi. Varje dag kör mellan 300 och 600 lastbilar med avfall genom vågen.
Hela Sysavs avfallsförbränningsanläggning är energioptimerad, vilket innebär att Sysav får ut mycket hög verkningsgrad som gör det möjligt att effektivt producera el och värme.
– Vi har värmeåtervinning på all luft från hallar, ställverk, kontrollrum och kontor. All kyla som vi har blir till värme någon annanstans, förklarar Jonas Eek när vi går runt och tittar på anläggningen.
Vintertid eldar Sysav med full kapacitet, medan sommartid lagras brännbart hushålls- och industriavfall i stora inplastade balar. Avfallsbalarna ser ut som vita pyramider ut med kusten vid infarten till Burlöv och Malmö Hamn. När vintern kommer och värmebehovet ökar kommer balarna väl till pass. På så sätt kan Sysav anpassa produktionen efter värmebehovet på fjärrvärmenätet.
– Vi startar upp med olja för att pannan skall komma upp till 850 grader. När pannan har startat använder vi enbart avfall. Olja används endast vid start och stopp, och det handlar om väldigt små mängder olja, försäkrar Jonas Eek.
Underhållsåtgärder görs sommartid. Under vintern försöker man undvika stopp för att inte störa värmeproduktionen.
– Vi producerar energi samtidigt som samhället blir av med avfallet. Det kan inte bli bättre. Vi gör avfallsbehandlingen, miljön och energin en tjänst genom att använda sopor till något bra, säger Jonas Eek.
Ny linje behövs
I dagsläget eldar Sysav 540 000 ton avfall per år, men tillståndet medger 550 000 ton.
– Det handlar om vilket avfall vi får in och genomsnittliga energiinnehållet per ton. I framtiden är jag övertygad om att det kommer att uppstå ett behov av att bygga ytterligare en ny linje, säger Jonas Eek.
Processen från projektering tills att produktionen är igång tar fem år.
– När vi drog igång Linje 3 trodde vi som sagt att vi skulle klara oss. Men ganska omgående gick vi in för planering av Linje 4. Nu har lågkonjunkturen dragit ner på takten, men på lite längre sikt är jag övertygad om att vi måste bygga ut avfallskraftvärmeverket med ytterligare en linje, säger Jonas Eek.
I dagsläget har Sysav cirka 255 anställda, varav 80 anställda på energiavdelningen. På grund av den minskade avfallsmängden minskade omsättningen för hela Sysavkoncernen från 793 miljoner kr till 745 miljoner kr år 2008. Resultatet minskade från 29 miljoner kr till 16 miljoner kr. Sysav tog emot 834 980 ton avfall varav 95,8 procent återvanns som material och energi. Endast 4,2 procent av avfallet hamnade på deponi.
Avfallshantering tillhör den grundläggande infrastrukturen i ett fungerande samhälle. Det handlar om att tillvarata resurser, skapa energi och minska utsläpp av växthusgaser. Genom att skapa förutsättningar för en hållbar avfallshantering får miljön en chans för kommande generationer.
EU ställer höga krav på att förbättra miljön och klimatet. En av Sysavs åtgärder är att låta 35 procent av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker gå till biologisk behandling år 2010.
Naturvårdsverkets anvisningar är bland annat fokusering på att minska avfallets farlighet och mängd, öka kunskapen om miljögifter och göra det enkelt för hushållen att sortera avfall de närmaste åren.
– Vi har ett nära samarbete med kommuner och företag för att skapa långsiktiga och hållbara lösningar för avfallshanteringen i regionen, säger Jonas Eek.
Regelbundna kontroller
Sysav är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2001, och arbetar ständigt med att förbättra och utveckla miljöarbetet som en naturlig del i verksamheten. Tillsynsmyndigheterna kontrollerar verksamheten regelbundet.
Sysavs arbete med kvalitet och styrning ledde 2008 fram till att den internationella certifieringen ISO 9001. Grönkompost av park- och trädgårdsavfall gjorde att Sysav 2008 även blev kvalitetscertifierade enligt SPCR 152.
Eftersom våra medarbetare hanterar olika typer av arbetsmiljörelaterade risker arbetar vi mycket med att förebygga och kartlägga arbetet för att minimera risken för ohälsa och olyckor. Detta arbete ska under 2009, genom certifiering enligt OHSAS 18001, bli en del av vårt verksamhetssystem, tillägger Jonas Eek.
De senaste decenniernas avregleringar, införande av ekonomiska styrmedel, förändringar i miljölagstiftningen, för att inte tala om förändrade attityder och beteenden kring konsumtion och återvinning, har påverkat Sysavs verksamhet i mångt och mycket.
En av de största förändringarna på senare tid inom avfallsområdet i Sverige är avregleringen av det kommunala ansvaret för industriavfall, som trädde i kraft 2000, och avregleringen av farligt avfall år 2007.
Fler valmöjligheter
I takt med den ökade konkurrensen på avfallsmarknaden, ställs kunderna inför allt fler valmöjligheter och de kan välja den avfallslösningen som passar dem bäst.
– Vi kommer att fortsätta att investera i anläggningar och anpassa våra tjänster för att möta framtidens och kundernas krav. Trenden pekar på fortsatt behov av helhetslösningar, långsiktig avfallspartner med kapacitet och kompetens som på bästa möjliga sätt tar hand om hushållens sopor och industriavfallet, säger Jonas Eek.
Under hösten 2008 introducerade Sysav bland annat ett nytt insamlingssystem för hämtning av hushållens farliga avfall, som till exempel färgavfall, spillolja, elektronik och lyskällor. Ett specialdesignat skåp placerades ut i bostadsfastigheter så att de boende lätt kunde lämna farligt avfall nära sin bostad.
AV KIM HALL