Dessa kommer att pryda den nedersta delen av fasaden på det nya kraftvärmeverket i utkanten av Helsingborg.
Filbornaverket blir ett nytt landmärke med unik arkitektur samtidigt som det säkerställer miljöriktig el- och fjärrvärmeproduktion i regionen.
Ett överklagande är inte alltid av ondo. Ibland ger det unika möjligheter att skapa byggnader som annars aldrig hade kommit till. Filbornaverket är ett lysande exempel på hur Öresundskraft tog tillvara tiden under överklagan och gav Grontmij i uppdrag att fram olika gestaltningsförslag. Resultatet kommer vi att få se den första januari 2013. Då skall Filbornaverket gå i kommersiell drift.
– Vi bjöd in eleverna på Ramlösaskolan i Helsingborg i samband med projektets grundläggningsceremoni i september 2010. Barnen satte sina handavtryck i fyra betongformar som skall sitta i närheten av entrén. Detta fick namnet ”Avtryck för framtiden”, säger Jesper Baaring, projektchef på Öresundskraft.
Den 155 m långa, 45 m breda och 48 m höga anläggningen har fått namnet ”Skivbacken” eftersom den består av cirkulära skivor nedstuckna i marken. Byggnaden harmonierar med kullarna i miljön och smälter på så sätt in i landskapet.
– Det blir en maffig byggnad som kommer att skymtas från E6:an norr om Helsingborg, tillägger Jesper Baaring.
Mjukare gestaltning
När förslagen presenterades hade stadsarkitekten vissa synpunkter. Två av koncepten var mer traditionellt fyrkantiga gestaltningar med glas, medan det tredje förslaget hade en mjukare gestaltning. Fasaden bestod av olika gråa kulörer och med en betongdel längst ned. Vissa skivor går över i grafitgrått, medan andra har ljusare gråa nyanser.
Anläggningen kommer att innehålla en processdel och en stor servicedel med ett 50-tal kontor. Vid sidan om huvudbyggnaden finns den 60 meter höga hetvattenackumulatorn som har samma kulör som den övriga byggnaden.
Området, som ursprungligen var stadens soptipp, är idag en modern återvinningscentral som drivs i regi av Nordvästra Skånes Renhållnings AB. Men avsaknad av förbränningskapacitet gör att helsingborgarnas avfall körs med lastbil för förbränning på andra orter i Sverige. Med Filbornaverket kan helsingborgarna själva använda sina sopor till att framställa närproducerad el och fjärrvärme.
Anläggningen ägs och finansieras av Öresundskraft. En investering på 1,85 miljarder kr och Öresundskrafts största sedan Västhamnsverket byggdes 1982. Det är en av Helsingborgs största investeringar genom tiderna.
Tillstånden för kraftvärmeverket omfattar 160 000 årston restavfall från industri och hushåll. Det innebär att 30-50 lastbilar om dygnet kommer att tömma avfall i den 15 meter djupa bränslebunkern, där det blandas för att sedan lyftas in för förbränning.
Återanvändning
Av de åtta fraktioner som hämtas från hushållen går sju till återvinning eller återanvändning. Det är endast en – soppåsen under diskbänken - som går till förbränning. Den ska alltså vara fri från metall, glas, tidningspapper, organiskt avfall, plast, förpackningar samt batterier och glödlampor. Det betyder att källsortering får fortsatt stor betydelse. Det andra som ska brännas i Filbornaverket är utsorterat industriavfall, alltså avfall som rensats från sådant som går att återanvända eller återvinna.
Anläggningens huvuddelar består av bränslebunker, rosterpanna, turbin med generator samt rökgasrening. Pannan är igång under dygnets alla timmar och av den 1 100 gradiga värmen inne i pannan tillvaratar man 100 procent för produktion av fjärrvärme och el. Totalt genererar Filbornaverket 60 MW fjärrvärme och 18 MW el.
Med den senaste tekniken för rökgasrening blir utsläppsnivåerna mycket låga, i klass med den biobränsleeldade pannan i Västhamnsverket och ungefär hälften av myndighetskraven.
Rosterpannan är en så kallad vågrost, Dyna Grate, som gör vågliknande rörelser. Pannan har bland de lägsta möjliga kvävedioxidutsläppen och underhållskostnaderna på marknaden.
Avfall matas in
När lastbilarna tömt avfallet blandas det samman med hjälp av avfallskranens gripskopa som också matar in avfallet till pannan.
– Det gör att man får jämn och långsam förbränning för att få ut mesta möjliga energi. Energin i bränslet utvinns i pannan genom ångproduktion. Ångan driver en turbin med tillhörande generator som genererar elektricitet. Resterande värmeenergi utvinns i två fjärrvärmekondensorer, förklarar Morten Ravn, projektledare på Vølund.
Vølund i Danmark är kända för sina rosterpannor eftersom de är konstruerade för att ge låg miljömässig påverkan, bland annat genom så kallad Staged Combustion och Selective Non-catalytic Reduction System (SNCR) som reducerar kväveoxidutsläppen.
– Staged Combustion syftar till att binda kväveoxiderna i bränslet medan SNCR är en kemisk process där ammoniak används för att omforma kväveoxid till kväve och vattenånga, så att den skadliga kväveoxiden inte går ut i luften. Det är en mycket kontrollerad process, säger, säger Morten Ravn.
Monteringen av pannan startar man i maj i år. Den väger 800 ton. Totalt väger pannan med galler 1300 ton. Höjden på Filbornaverket har anpassats efter pannans högsta punkt.
Hög elverkningsgrad
Ångturbinen är tillverkad av MAN Diesel & Turbo i Tyskland och har högst elverkningsgrad av de som offererade samt är utlagd för 50 bar och 425-gradig ånga. Den har separat avtappning av ånga till en absorptionsvärmepump som används för att kyla ner rökgaserna och på så sätt utvinna ännu mer energi.
För rökgasreningen är Alstom Power och Götaverken Miljö den bästa leverantörskombinationen, enligt Jesper Baaring. Alstom levererar en semitorr rökgasreningsprocess medan Götaverken levererar en efterföljande våt reningsprocess och energiåtervinning.
– Vår del är en våtskrubber för slutrening och energiåtervinning där vi också levererar absorptionsvärmepumpen för att öka uttaget av energi ur rökgaserna ytterligare. Vi kommer att påbörja vårt montage i oktober 2011 och vara färdiga för driftsättning i juli 2012 och vara helt färdiga med vår del 2013, förklarar Anders Lorén, projektchef på Götaverken Miljö.
När rökgasen når slangfiltret för stoftrening är den 160 grader. I den följande rökgaskondenseringen kyls rökgasen ända ner till 28 grader och all utvunnen energi blir till fjärrvärme.
– Vår skrubberkondensor med absorptionsvärmepump ökar energiutbytet med upp till 20 MW värme, tillägger Anders Lorén.
Intensiv projekteringsfas
Grontmij är generalkonsult i projektet. Nu är projektet inne i en intensiv projekteringsfas där Grontmij löser detaljer och samordning mellan olika leverantörer.
– Vi har i huvudsak haft egna konsulter på processidan och underkonsulter på bygg- och fjärrvärmeprojektering, Structor respektive Rörkraft. Vi har bistått Öresundskraft med utredningar av utformning och optimering och tagit fram underlag till förfrågningshandlingar för förbränningsanläggning, rökgasrening, turbin och själva bygget. Sedan har vi hållit i upphandlingarna och ansvarat för framtagandet av kontraktshandlingar, säger Ulf Josefson, projektledare och uppdragsansvarig på Grontmij.
Projektet har inneburit en hel del utmaningar. Att få in hela anläggningen i byggnadens speciella utformning har gjort att många detaljtekniska lösningar blivit mer besvärliga än vid en traditionell utformning, trots att utformningen avsevärt förenklades från arkitektens ursprungliga förslag Där finns också särskilda önskemål att beakta, till exempel att ha all utrustning så nära pannan som möjligt, trots att det är omöjligt.
– Det blir dessutom en del tekniska speciallösningar då pelare har olika höjd, taket har en varierande lutning, med mera. Den arkitektoniska utformningen är ganska besvärlig, summerar Ulf Josefson.
Hög tid
För Öresundskraft, Helsingborg och grannkommunerna förverkligas nu önskemålen om att kunna behandla sitt eget avfall och samtidigt utvinna värme och el.
– Vår huvudanläggning 28 år gammal och det är hög tid att se om vårt hus. Ur ett energiperspektiv hade vi gärna haft en större anläggning. Men nu bygger vi utifrån restavfall som finns i regionen, säger Anders Östlund, vd på Öresundskraft och tillägger att 40 procent av Helsingborgs fjärrvärmebehov kommer att täckas av Filbornaverket.
Öresundskraft är 150 år gammalt och har varit med om olika paradigmskiften, från gas till elektricitet, från fossila bränslen till biobränsle.
– Hemmabanan är Öresundsregionen. Vi jobbar hårt för att utveckla vår kärnverksamhet, kundnära energilösningar. Vår vision handlar om just det: energi för en bättre värld och kraft för regionen. Där blir Filbornaverket en avgörande pusselbit, avslutar Anders Östlund.
Kim Hall