Den är budgeterad till 1,8 miljarder kronor och ska stå klar vid årsskiftet 2012/13.
Bruket i Korsnäs har under lång tid levererat en del av fjärrvärmen i Gävle, senaste åren cirka 400 GWh/år. Övrigt behov har producerats av Gävle Energi AB. Idén att bygga nytt kraftvärmeverk var ett led i Korsnäs´ strategi att förbättra produktionen av energi på massa- och pappersbruket, med bland annat minskning av oljeanvändning och därmed koldioxidutsläpp. Nya anläggningen kommer att ersätta den befintliga så kallade KEAB-pannan från 70-talet. Den eldas med biobränsle och olja. Genom att ersätta gamla pannan minskar oljeförbrukningen med 21.000 kbm. På bruket har också andra åtgärder vidtagits som förbättrar energisituationen, bl.a. ny anläggning för att indunsta svartlut, och sammantaget minskar oljeförbrukningen från cirka 44.000 kbm till 4000 kbm.
– Nya kraftvärmeanläggningen kommer att eldas huvudsakligen med biobränsle, berättar Mats Törnkvist, teknisk direktör på Korsnäs AB och en av de representanter företaget har i styrelsen för Bomhus Energi AB. Ungefär två tredjedelar av biobränslet ska utgöras av restprodukter i form av bark och spill från massabruket. Resten av bränslet ska upphandlas externt. Vi bygger en bränsleberedningsanläggning där bland annat grot kan krossas.
Bubblande fluidbädd
Nya pannan ska levereras av Metso Power AB. Den bygger på konceptet BFB – Bubbling Fluidized Bed. Termiska effekten blir 150 MW och den kommer att vara försedd med ett rökgaskondenseringssteg som ger ytterligare cirka 25 MW. Producerad ånga får ett tryck på 120 bar och temperaturen 520 grader C.
Anläggningen kommer att köras från det befintliga kontrollrum som idag betjänar bland annat brukets två sodapannor. Kontrollrummet är väl tilltaget och rymmer installation av terminaler för nya anläggningen. Det innebär att allt på bruket som har att göra med produktion av fjärrvärme, processånga och el kommer att styras från detta kontrollrum.
Bomhus Energi AB bygger både ny panna och ny turbinanläggning. Turbinanläggningen som levereras av Siemens AG och får 80 MW effekt ska försörjas med ånga från nya pannan samt från sodapannorna. Brukets befintliga turbiner kommer troligen att avvecklas.
– Elen ska användas på bruket och tack vare nya anläggningen ökar vår egenförsörjning från 38 till 45 procent, säger Mats Törnkvist. Vi kommer att använda turbinanläggningen så mycket det går. Ökad självförsörjning av el var ett viktigt motiv för nya investeringen.
Driftsätt
Om man ser till hela uppsättningen pannor och körordningen kommer givetvis sodapannorna först, eftersom driften av dem är nödvändig för massafabriken. Därefter koppas nya kraftvärmepannan in.
– Vi bygger en panna som klarar låg last. Lasten kommer att variera mycket eftersom den beror av både driftsituationen på fabriken och efterfrågan på fjärrvärme. Årligen ska Bomhus Energi AB och Korsnäs AB leverera cirka 400 GWh. Det är i nivå med vad vi levererat senaste åren, men med nya pannan blir produktionen betydligt mer miljövänlig. Det blir en win-win-situation som gynnar både Gävle kommun och oss, avslutar Mats Törnkvist, teknisk direktör på Korsnäs AB.
Projektorganisationen
Bomhus Energi AB anlitar ÅF för övergripande projektledning, med Jan-Erik Eriksson som projektledare. Man har en matrisorganisation med fyra delprojektledare (panna och bränslehantering med JD-gruppen samt anslutande system och turbin med ÅF) och åtta teknikområden. ÅF har ca 50 % av konsulttimmarna och svarar för områdena process, automation/instrumentering/lågspänning, mek och rör. WSP har ca 20 % av timmarna och svarar för mark och bygg. Fred Wichmann på WSP berättar att företaget gör systemhandlingar och detaljprojektering för pannhus (grundläggning), bränslehantering (mark, kross, flisficka, silo), rörbryggor (från pannhus till turbin) samt turbinhus med ställverk. För turbinhuset görs detaljprojektering av WSP tillsammans med Strängbetong. WSP Management svarar för byggledning under byggproduktionen. Övriga konsultbolag med teknikansvar är Midroc (högspänning) och Keyvent (ventilation).
Kjell-Arne Larsson