Fjärrvärmenätet i Örnsköldsvik började byggas ut 1977. Idag omfattar det 220 km kulvertlängd och utbyggnadsplan finns till 2016. År 2006 bedömde Övik Energi AB att efterfrågan på värme skulle öka med cirka 50 procent fram till 2011. Samtidigt såg man ökat behov av industriånga hos sina närmaste grannar, Domsjö Fabriker AB, Akzo Nobel och SEKAB. Övik Energi bedömde att ångbehovet skulle öka med cirka 30 procent under samma period.
En långsiktig strategi från Övik Energi ligger alltså bakom det kraftvärmeverk som nu står färdigt på Hörnett industriområde. För att i ett första steg utvidga energiverksamheten förvärvade Övik Energi år 2004 Hörnett Energi AB från Domsjö Fabriker. Affären inkluderade bland annat två pannor och en ångturbin på massabrukets område. Därefter gick Övik Energi vidare genom att bygga ett kraftvärmeverk.
BRED PRODUKTION
Nya kraftvärmeverket har effekten 130 MW. Årsproduktionen bedöms bli 1,1 TWh uppdelat på 500 GWh ångproduktion och 300 GWh elproduktion. Resterande 300 GWh blir fjärrvärme. I och med nya kraftvärmeverket kan Övik Energi tillgodose bland annat det ökande fjärrvärmebehovet. Att Hörneborgsverket nu är i drift innebär att energiföretaget använder mindre andel eldningsolja och mer biobränsle.
Företaget Övik Energi AB har funnits sedan 1993 då Örnsköldsviks Energiverk ombildades till ett kommunalt bolag. Underlaget till försäljning av energiprodukter vilar på tre ben, nämligen fjärrvärme, ånga och el. Fjärrvärmeproduktion och försäljning motsvarar cirka 250 GWh per år. El-försäljningen är cirka 200 GWh per år, varav cirka 65 GWh är egenproducerad el. Dessutom säljer företaget industriånga till Domsjö Fabriker AB, SEKAB och Akzo Nobel. Ångleveranserna motsvarar drygt 300 GWh per år. Ångan används i olika produktionsprocesser. Domsjö Fabriker använder ånga exempelvis för att torka lignosulfonat. Akzo Nobel använder ånga bland annat för att få upp temperaturen i kemiska processer.
NÄRHET TILL KUND
Närheten till ångkunderna och deras ökande behov var en viktig drivkraft bakom förverkligandet av kraftvärmeverket vid Övik Energi. Men det fanns flera skäl att bygga anläggningen. Fjärrvärmebehovet ökar allteftersom nätet som nämnts byggs ut. Totala kulvertsträckan har faktiskt ökat till mer än det dubbla under perioden 2007 - 2008. Miljöskälen var också ett tungt argument för investering i kraftvärme. Konceptet är idealiskt för att nyttiggöra biobränslets energivärde, och den samtidiga elproduktionen ger bärkraftig ekonomi. Det är därför kanske lite förvånande att inte mer än fem procent av Sveriges elproduktion baseras på kraftvärme.
– När Hörneborgsverket nu är i drift kan vi erbjuda miljövänlig energi till våra kunder, och det känns otroligt bra, säger Lars-Olof Svanholm, projektledare vid Övik Energi AB.
Foto: Jakob Norstedt-Moberg
MODERNISERING
Hörneborgsverket innebär också en modernisering av företagets bestånd av ångpannor. I den befintliga uppsättningen finns P7, som är en fastbränslepanna på 65 MW. Sedan finns P11, som är en olje/biogas-eldad panna på 20 MW, och som producerar 25 bars lågtrycksånga. De två pannorna står på massabrukets område. Där finns också en ångturbin som producerar cirka 65 GWh el per år, och hittills har stått för den egna produktionen av el från Övik Energi. Dessutom finns en fastbränslepanna på 10 MW och ett par oljepannor, dessa står på den så kallade Treetex-tomten. Sedan finns flera oljepannor och en elpanna på sjukhusområdet samt en oljepanna i Valhalla.
Det är idag ganska ovisst vad som ska hända med de befintliga pannorna. Efterfrågan på företagets energiprodukter och ekonomiskt utfall på de olika enheterna kommer förstås att styra produktions- och avvecklings- respektive investeringsplaner. Det står dock klart att bränsleunderlaget förskjuts från eldningsolja till biobränsle.
BIOBRÄNSLE BASEN
Hörneborgsverket kom igång med ångproduktion i augusti 2008 och när detta skrivs i februari 2009 ska turbinanläggningen startas upp. Pannan har en termisk effekt på 130 MW. Man beräknar att den klarar årsproduktion på 500 GWh ånga, 300 GWh fjärrvärme och 300 GWh el.
Bränslena kommer att utgöras av framförallt bark och flis, samt grot (grenar och toppar). Även andra typer av biomassa kan bli aktuella, stycketorv och mald torv, men även salix, hampa, rörflen och motsvarande.
– Olika energigrödor är alltså möjliga och vi driver ett projekt tillsammans med bland annat lantbrukare på orten för att hitta grödor som är lämpliga både för pannan och passar att odla i vårt norrländska klimat, berättar Lars-Olof Svanholm. Visningsodlingar har gjorts i ordning i Översjäla och Bodum. Projektet tittar också på metoder för skörd, lagring och transport av energigrödorna.
– Jag vill betona att vi inte kommer att elda sopor i kraftvärmeverket, fortsätter Lars-Olof Svanholm. Vi ska heller inte använda lignin från Domsjö Fabriker eller andra massabruk, eftersom innehållet av natrium och svavel är för stort.
För att skaffa lämpliga bränslen bildade Domsjö Fabriker och Övik Energi 2007 det gemensamma bolaget Domsjö Fiber AB. Det ansvarar för inköp och transport fram till verkets markficka. Avsikten är att naturresursen biomassa från skogsbruket ska användas på bästa sätt, cellulosaråvara till industrin och resten av biomassan till energiverksamhet. Att Domsjö Fiber nu samordnar anskaffningen tjänar både miljön, leverantörerna och kunderna på.
Lars-Olof Svanholm.
FRÅN RENSERIET
Nu i början eldas mest bark och flis i Hörneborgsverket. Bränslet kommer från renseriet hos grannen, Domsjö Fabriker, men även från andra massabruk. Merparten transporteras med lastbil, men även båt och tåg kan användas. Botniabanan går alldeles intill och industribangård finns redan.
Efter en markficka går bränslet till en beredningsstation där magnetiskt metallskrot separeras och sedan passerar bränslet ett såll. Överstora bitar krossas. Merparten av materialet har partikelstorlek i flis-skala eller något större, men transportörer och panna kan klara även ”vedklabbar”.
Bränslet mellanlagras i en silo, som rymmer 8000 kubikmeter och det motsvarar två dygns maxförbrukning. Via transportörer når det så småningom pannans två pannsilor.
BUBBLANDE BÄDD
Pannan har levererats av Metso Power AB. Varumärket är HYBEX den bygger på konceptet BFB – Bubbling Fludized Bed. Pannan har fem stycken överhettare och en ångdom. Metsos leveranser av panna, pannhus, reningsanläggningar med mera motsvarar ungefär hälften av investeringsvolymen för Hörneborgsverket.
– Det är en robust panna med en beprövad konstruktion som ger mycket god förbränning, berättar Lars-Olof Svanholm. Tack vare att bränslet omblandas med sand i nedre delen av pannan, så klarar man också fuktigt bränsle, som till exempel fuktig flis. Vi körde i provdrift sex veckor och hade inget kritiskt stopp av pannan.
Maximala ångeffekten är 95 MW. Pannans ångdata är 141 bar och 540 grader C. Höga ångdata medger hög el-produktion i turbinanläggningen.
Turbin och generator har levererats av Siemens AB Power Generation. Anläggningen kan ge max 41 MW el. Medeleffekten över året bedöms bli 30 MW. Turbin, växellåda och generator väger tillsammans cirka 190 ton och står på en fjäderdämpad betongplatta som i sin tur vilar på sex pelare.
Bygget av kraftvärmeverket har också inneburit en del investeringar och ombyggnader i elkraftsutrustning. Nya transformatorer har installerats. En befintlig transformator vid fördelningsstationen väster om sjukhuset har flyttats till Hörneborgsverket. Genom att nu ha två fördelningsstationer, fyra kilometer från varandra som är sammanbundna med 145 kV-kabel, garanteras hög leveranssäkerhet.
Elproduktionen i anläggningen bidrar stort till ekonomin
FJÄRRVÄRME
I turbinen görs ett ångavtapp för leveranserna till industrin. Avtappad ånga håller 7,6 bars tryck. Kunderna använder ångan ’fritt’, vilket i sammanhanget betyder att de inte samlar kondensat för retur till kraftvärmeverket. Pannvattnet får nämligen inte kontamineras, och det innebär att man vid kraftvärmeverket ständigt måste ersätta förlorat pannvatten med nytt, cirka 80 kubikmeter per timme. En pumpstation vid Veckefjärden pumpar vatten till en avsaltnings- och reningsanläggning på kraftverksområdet. Spädvattensystemet medför i sin tur att man måste ha extra stor matarvattentank. Inlyftet av matarvattentanken var ett av de tunga lyft som gjordes under pannbygget.
Den icke-avtappade ångan som passerat turbinen fortsätter till värmeväxlare och värmer fjärrvärmevattnet. När det pumpas ut från verket har det tryck upp till 16 bar. Ute i nätet finns pumpstationer för att klara distributionen i den kuperade Örnsköldsviksterrängen.
RÖKGASRENING
Rökgaserna går efter pannhuset till det stora el-filtret. Partiklar separeras i ett elektriskt fält och fastar på plåtar. De skakas och el-filteraska samlas i tratten på botten. Leverantörens garantivärde på stofthalt är max 20 mg per normalkubikmeter.
Sista reningssteget är rökgaskondensorn. Här blir man av med klorider och ämnen som löses i kondensatet. Med hjälp av lamellsedimentation avskiljs en slurry ur kondensatet. Möjligen kommer man att återföra slurryn till bränsleflödet, genom att blanda slurry med bränsle i bränslesilon, men detta har ännu inte provats.
Fjärrvärmevattenreturen passerar rökgaskondensorn, som förvärmer vattnet. På så sätt ger rökgaserna en extra värmeeffekt på 27 MW. Rökgaskondensorn ger också fördelen att flödet av vattenånga ut genom skorstenen minskar. Skorstens yttre utförande är något utöver det vanliga. Arkitektföretaget Tengbom valde att vidga det mätplan som finns i skorstenen. Mätplanets placering ger sig nu tydligt tillkänna som en utbyggnad kring skorstenens mitt, lite påminnande om ett flygledartorn, med fönster och utsikt för kontrollanterna, men härifrån kontrolleras ingen flygtrafik, utan det som står i fokus är om anläggningen klarar de beslutade utsläppsvärdena.
SKORSTEN MED DISPLAY
Arkitekten har också mer vittgående idéer att förse skorstenen med en display, likt ett ljusband som slingrar sig kring övre delen av skorstenen, bland annat för att kunna presentera siffror på aktuell produktionsnivå, miljöparametrar med mera. Något beslut att montera displayen har inte tagits.
– Kraftvärmeverket har bättre miljödata än befintliga pannor, särskilt om man tänker på att bränsleunderlaget enbart består av biobränslen, poängterar Lars-Olof Svanholm. De låga stoftutsläppen kommer att ge sig tillkänna genom att snön häromkring blir vitare och det kan ju även allmänheten observera.
– Pannan ger heller inga större mängder bottenaska. Vi har tillstånd att lagra bottenaska här på området för att senare eventuellt använda den i fyllnadsmassor, berättar Lars-Olof Svanholm. El-filteraskan är miljöfarligt avfall och transporteras till deponi.
STYRSYSTEM
Pannan med kringutrustningen är köpta från Metso som en funktionsupphandling. Metso svarar även för styrsystemet. Den speciella roll Övik Energi har som leverantör av industriånga, återspeglas i operatörsgränsnittet. Där går det att följa inte bara den egna kraftvärmepannans parametrar utan även Domsjö Fabrikers sodapannor P8 och P9. Motivet är att vid driftstörning på sodapannorna så ökar massafabrikens behov av processånga, och driftteknikerna på kraftvärmeverket kan då snabbt förbereda sig för ökad ångleverans, ett lysande exempel om något på vad som går att åstadkomma i ett industriellt kluster.
DYRARE ÄN BERÄKNAT
Hörneborgsverket blev dyrare än beräknat. Slutnotan hamnade på 1140 Mkr, jämfört med ursprunglig kalkyl på 850 Mkr. När markarbetena inleddes upptäcktes förorenade jordmassor. Saneringen orsakade merkostnader. Själva bygget krävde utökade markarbeten. Pannan flyttades längre söderut, bland annat för att ge plats åt SEKAB:s planerade Industrial Development Unit – en utvecklingsanläggning för tillverkning av etanol ur skogsråvara.
– Genom bygget gjorde vi det möjligt att planera för utvecklingsanläggningen för cellulosabaserad etanol. Vi tror på en intressant utveckling inom drivmedelsteknik. Kraftvärmeverket och utvecklingsanläggningen kan leva i symbios med varandra, säger Pelle Fridström, vd för Övik Energi.
EKONOMIN
Kraftvärmeverket kommer att förbättra företagets ekonomi. Konceptet är idealiskt för att utnyttja bränslets energivärde på bästa sätt. Övik Energi AB har också en stabil marknadssituation med sina tre kundkategorier. Företagets årsredovisning visar att år 2007 såldes 200 GWh fjärrvärme. Det var ett varmt år och vid ett normalår uppskattas behovet till cirka 250 GWh. Fjärrvärmenätet täcker hela tätorten samt flera förorter. I tätorten finns idag en, möjligen två lokala värmepannor, knappt någon skorstensrök syns alltså inne i Örnsköldsvik ens den kallaste vinterdag.
Övik Energi har även anläggningar för närvärme i mindre orter, även så långt bort som i Björna och Bredbyn.
Örnsköldsviks fjärrvärmenät har byggts ut mycket kraftigt. I slutet av 2006 var kulvertlängden 100 km. Under 2007 tillfördes 40 km och under 2008 hela 80 km, och nätet växer vidare, för fram till 2016 ska ytterligare 6000 fastigheter erbjudas fjärrvärme. Det gäller bland andra Gimåt, Bosundsnäs, Hallbacken, Översjäla och Självevad 2. Även långt utsocknes läsare av dessa rader är bekanta med Själevad, eftersom kyrkan flera gånger röstats fram som Sveriges vackraste, och den är väl exponerad strax väster om E4:an.
SPECIELLA ERBJUDANDEN
En av de åtgärder som behövs på nationell nivå för att Sverige ska klara energimålen år 2020 respektive 2050 är att byta värmesystem i el-uppvärmda villor. Övik Energi erbjuder kunder med el-värme att konvertera till vattenburet fjärrvärmeförsörjt system. Med fast pris på radiatorerna är det lätt att räkna ut investeringskostnaden. Pay off-tiden blir beroende av kommande fjärrvärmepris. Här går Övik Energi ut med att nya kraftvärmeverket sörjer för trygga värmeleveranser till trygga priser, i och med Hörnborgsverkets tillkomst.
Nya pannan där ger cirka 300 GWh värme årligen och de befintliga cirka 250 GWh. Underlaget är alltså betryggande. Vissa gamla pannor kan dock komma att ersättas med ny utrustning.
För fastighetsägaren som idag finns utanför nätet, och som har värmesystem i mycket dåligt skick, erbjuder Övik Energi en temporär lösning tills nätet når fastigheten i fråga. Man får helt enkelt hyra en pelletspanna.
När Övik Energi ändå är ute och gräver i stadens omgivningar, lägger man samtidigt ner bredband. Genom dotterbolaget Örnsat AB säljs kabel-tv och internettjänster.
ÅNGBEHOV ÅRET OM
Att Övik Energi har ångförbrukande industrier till grannar, är exempel på de speciella förutsättningar och möjligheter som finns i ett industrikluster. Tack vare att ångbehov finns även sommartid, kan kraftvärmeverket köras även då, och med relativt hög last. Som nämnts kräver ångleveranser en hög flexibilitet i ångproduktionen. Produktionsstopp i en sodapanna på massabruket kan snabbt öka ångbehovet i bruket, medan ett stopp hos någon annan av industrigrannarna kanske i stället snabbt minskar ångbehovet. För driftteknikerna vid kraftvärmeverket kommer detta att tillhöra vardagen.
Produktionsplanerarnas vardag däremot, fylls av mer långsiktiga problem. Domsjö säljer speciella produkter baserade på dissolvingcellulosa. Man tillverkar också produkten lignosulfonat. Del av produktionen torkas. Behovet av torkkapacitet styr ångbehovet. Ångkunden SEKAB tillverkar främst fordonsbränslen och där har prisutvecklingen varit fallande senaste halvåret.
Konjunkturläget påverkar alla företag och därmed marknaden för Övik Energi. Går det bra för grannarna går det bra för Hörneborgsverket och det kan köras med relativt hög kapacitet även sommartid, vilket gör att el produceras även då. Tider för underhållsstopp synkroniseras med industrin. De stoppar med 1 ½-års intervall. Stoppen görs vår eller höst.
LEVERANSER AV EL
Årsredovisningen 2007 för Övik Energi visade att man sålde 197 GWh el. Därav var 64 GWh egenproducerad. El-behovet för Örnsköldsviks tätort är ca 60 MW de kallaste vinterdagarna. Hörneborgsverket kommer att klara baslasten för värme, samt 2/3 av el-behovet i Örnsköldsvik. För att klara behovet hos företagsgruppens samtliga abonnenter körs också gamla ångturbinen och dessutom köps el.
– Det är intressant att se till kraftvärmeverkets tillgänglighet och varaktighetskurvan över året, påpekar Lars-Olof Svanholm. Leverantören Metso har lovat en tillgänglighet på 97 %, och det tilltalar oss. Jämfört med ett kraftvärmeverk som inte levererar någon ånga, utan bara el och fjärrvärme, får vi en mycket jämnare produktionskurva över året.
– Med jämn produktion över året och hög tillgänglighet på pannan blir bränsleflödet jämnare, från leverantör ända fram till panna, med minskade risker för kvalitetsförsämringar. Logistik och inköp underlättas. Panna och annan utrustning ger bättre ekonomisk avkastning i och med det högre och jämnare utnyttjandet. Det som sedan tar priset är att vi kan göra goda affärer på el-produktionen året runt, säger Lars-Olof Svanholm.
20 VARAKTIGA JOBB
Bygget av kraftvärmeverket pågick under mer än två år och som mest jobbade cirka 300 personer på bygget. Övik Energi har skapat 20 varaktiga jobb på verket. Sen tillkommer 50-70 jobb inom bränsleanskaffning och transport. Dessutom väntar nya projekt runt hörnet.
– Den gamla ångturbinen kommer att rustas upp med bland annat nya skovlar för att få upp produktionen, avslöjar Lars-Olof Svanholm. Vad vi ska göra med den befintliga pannparken är inte beslutat. Kanske bygger vi ett kraftvärmeverk till, eller också någon eller några mindre pulvereldade pannor.
Visionerna inom företaget är emellertid oerhört mycket större än så. För på orten och i företaget finns nämligen en stor visionär, med fortsatt stort engagemang, trots att han i höst går i pension, nämligen Pelle Fridström, vd för Övik Energi.
– Du måste helt enkelt skriva och berätta för läsarna att Pelle Fridström har varit ett verkligt orakel när det gällde att få till stånd bygget av Hörneborgsverket, säger Lars-Olof Svanholm med eftertryck. Projektet skulle inte blivit genomfört om han inte fått med industrierna och kommunen med på noterna. Pelle är en verklig visionär, en tålmodig lyssnare som kan engagera parterna genom att måla upp bilder av hur det nya kommer att fungera.
NATIONELLA MÅL
I Örnsköldsvik möts myndigheter och industrin, men även forskarvärlden finns i högsta grad med, bland annat i och med universitetens forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med flera av företagen inom Domsjö utvecklingsområde. Här, om någonstans kan man visa att det går att komma längre än EU:s energimål och längre än de som formulerats för Sverige till 2020. Målet här i Örnsköldsvik är att Övik Energi producerar förnybar energi som motsvarar elkonsumtionen i hela kommunen (undantaget de energislukande industrierna i Husum och Domsjö). Det är tänkt att redan 2014 ska vindkraften stå för 40 procent av el-produktionen.
– Vi har sagt att vi ska satsa på vindkraft och det gör vi. Än så länge kanske det inte märks och det beror på att det är långa ledtider från starten av planeringen tills de kan stå klara för drift, säger Pelle Fridström.
Vindkraftverken ska helst stå inom kommungränserna. Lämpliga lokaliseringar har kartlagts. Det handlar om bra vindlägen, men också att markägare är positiva. Helst ska inga motstående intressen finnas.
– Vi har kommit fram till fyra-fem lämpliga områden och nästa skede blir att komma överens med markägare. Om vi har gjort vårt arbete bra i förväg ska inte tillståndsbiten vålla några problem, menar Pelle Fridström.
DATA – HÖRNEBORGSVERKET:
Biobränsleunderlag: motsvarande 1,3 TWh. Bark, flis, spån, grot (toppar/grenar). Andra biobränslen möjliga. Enligt miljötillstånd max 20 % torv (torv räknas som fossilt bränsle)
Pannans termiska effekt: 130 MW
Pannkoncept: BFB, 7 överhettare, 1 ångdom
Bedömd verkningsgrad: 88 %
Turbin: maxeffekt 41 MW, bedömd medeleffekt 30 MW
Bedömd total årsproduktion, kraftvärmeverket: 500 GWh ånga, 300 GWh el, 300 GWh fjärrvärme
FAKTA:
Byggherre: Övik Energi AB
Projekteringsledning, projektledning, byggledning: egen regi
Huvudkonsult, process och konstruktion: ÅF + egen regi
Platschef och samordningsansvarig: Lennart Bergman, LB Energi
Arkitekt: Tengbom
Byggentreprenör: Skanska
Leverantör, panna, pannhus, pannhusvent, inre bränslehantering, el-filter, rökgaskondensering, skorsten, askhantering: Metso Power AB
Underleverantör, skorsten: Steelcon A/S
Leverantör, turbin och generator: Siemens AB Power Generation
Leverantör, yttre bränslehantering: Bruks Celltec AB
Leverantör, rening spädvatten: Goodtech MRAB
Entreprenör, rörmontage: YIT
Entreprenör, högtrycks-ångrör: ORAB
Entreprenör, el: El & Industrimontage Svenska AB
Kostnad, ursprungligt budgeterad: 850 Mkr, budgeterad med tillägg: 1140 Mkr, därav panna 475 mkr
NUTIDSHISTORIA:
1977 Örnsköldsviks Energiverk börjar bygga fjärrvärme
1993 Nya kommunala bolaget Övik Energi AB tar hand om el- och värmeverksamhet
2004 Övik Energi AB köper Hörnett Energi AB från Domsjö Fabriker AB
2004 Dec. Ansökan ang. kraftvärmeverk lämnas till miljödomstolen
2005 Juli Detaljplaneändring beslutas
2006 Feb. Miljödomstolen godkänner MKB och ansökan
2007 Jan. Byggstart
2008 Juni Naturvårdsverket tilldelar utsläppsrätter t.o.m. 2012
2008 Aug. Intrimning, idrifttagning panna
2008 Okt. Proveldning med torv
2008 Okt. Generator och turbin lyfts in
2009 Feb. Idrifttagning, turbinanläggning
2009 Mars Prestandaprov
2009 Maj Officiell invigning
ÖVIK ENERGI AB
Ägare är moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB. Övik Energi AB levererar ånga till Domsjö Fabriker AB, Akzo Nobel och SEKAB (totalt 330 GWh 2007). Man levererar fjärrvärme till Örnsköldsviks tätort samt delar av Arnäs, Själevad, Gullänget, Kroksta, Högland, Hörnett och Varvet (totalt 199,6 GWh 2007) samt närvärme till Bjästa, Husum, Bredbyn, Björna, Mellansel samt ett antal skolor och äldreboenden (totalt 26 GWh 2007). Övik Energi AB levererar också fjärrkyla till företag i centrala Örnsköldsvik (totalt 2 GWh 2007). Företaget levererar el till Domsjö Fabriker AB, Akzo Nobel och SEKAB, samt till kunder i huvudsak inom Örnsköldsviks kommun, men även andra delar av landet. Omsättningen för Övik Energi AB 2007 var 396 Mkr. Dotterbolag som ingår är Övik Energi Nät AB, Hörnett Energi AB, Örnsat AB och Domsjö Vatten AB.
MINDRE FOSSILT
Tack vare biobränsleunderlaget till nya kraftvärmepannan kan Övik Energis användning av eldningsolja minimeras. Olja används dock som start- och reservbränsle i nya pannan. Av de biobränslen som kommer att eldas får enligt miljövillkoren max 20 procent utgöras av torv. Torv definieras som ett fossilt bränsle. Ett företag som använder fossila bränslen måste skaffa sig utsläppsrätter. Antingen kan man köpa utsläppsrätter, eller ansöka om dem från Naturvårdsverket. Övik Energi har fått sin ansökan, om begärda antal utsläppsrätter, beviljad av Naturvårdsverket, och behöver därmed inte köpa utsläppsrätter. Anledningen är att kraftvärmeverket klassas som en industri, eftersom det ligger på ett industriområde, och levererar ånga till företagen inom området. Utsläppsrätterna gäller perioden 2008-2112.
AV KJELL-ARNE LARSSON