Men politisk tvärvändning gjorde att byggplanerna stoppades. Politikerna ville inte elda med hushållsavfall. Beslutet fick vänta till 2008.
Nu är markarbetet klart och arbetet med fundamentet har påbörjats. Våren 2012 beräknas det fliseldade kraftvärmeverket vara i drift och där med är ena etappen av två klara.
– Detta blir Karlskronas största miljöinvestering. En total investering på 750 mkr. Förhandlingar med kommun och entreprenörer har pågått länge. Nu är vi verkligen igång med byggnationen, säger Jan Svensson, vd för Affärsverken i Karlskrona.
Affärsverken består av moderbolaget Affärsverken Karlskrona AB och dotterbolaget Affärsverken Energi i Karlskrona AB, som arbetar med försäljning. Entreprenad för husbyggnadentill det nya kraftvärmeverket, tillhörande markarbeten, bränslelager och bränslehantering gick till Skanska i Blekige. NCC har utfört själva markarbetet. Pannanläggningen med flera reservpannor kommer att levereras av Metsos och Wärtsiläs samägda bolag MW Power, medan utrustning med anknytning till miljösystem levereras av Metsos affärslinje Power. MW Power i Finland levererar pannan medan generatorn/turbinen kommer från MAN Turbo in Tyskland.
Byggnaden beräknas bli 35 meter hög. Skorstenen är 80 meter hög och ackumulatorn blir 55 m hög.
Rena värmeverk
– Vi har två flispannor sedan tidigare. De är rena värmeverk. Utredningen för det nya kraftvärmeverket var klart samtidigt som vi nådde produktionsstoppet 2003-2004. Sedan dess har vi endast kunnat ansluta kunder som haft bekymmer, utöver dem vi redan hade, och då fick vi elda med olja, berättar Jan Svensson.
I september 2009 påbörjades markarbetet. Fram till juni i år har 700 000 kubik berg sprängts bort och krossats. I juni lades grunden till fundamenten, ett arbete som förväntas pågå under hela hösten 2010. Samtidigt pågår projektering och arbete med pannans kringliggande verksamhet.
– Pannan beräknar vi skall flyttas på plats i januari/februari 2011. Hösten 2011 kommer generator och turbin. Provdriften av det nya kraftvärmeverket beräknar vi kunna utföra någon gång i perioden januari-mars 2012 för att vara färdig vid halvårsskiftet 2012, säger Jan Svensson.
Anläggningen byggs i anslutning till Karlskronas avfallsanläggning. Man räknar med att avfallsanläggningen kommer att sluttäckas i tre etapper. Den ena på fyra hektar pågår just nu och den andra på fem hektar, medan den tredje etappen sker först om 75 år med dagens inflöde av avfall. Här kommer det krossade berget väl till pass.
Rent flis
Kraftvärmeverket kommer att eldas med rent flis. Innan kommunstyrelsen i Karlskrona la fram förslaget 2004 diskuterade politikerna att det nya värmeverket skulle eldas med hushållsavfall. Men den allmänna opinionen mot att använda organiskt material som bränsle blev för kraftigt så politikerna gjorde helt enkelt en kovändning.
Beslutet blev att bygga den första etappen av kraftvärmeverket där man skall elda med skogsflis, vilket nu byggs. När etapp två skall byggas och vilket bränsle som kommer att användas har Karlskronapolitikerna ännu inte beslutat. Det får framtiden avgöra.
– Som planerna ser ut nu blir det först om fem-sex år som vi kommer att bygga etapp två, säger Jan Svensson.
Anläggningen som byggs nu kommer att producera ca 29 MW fjärrvärme för Karlskrona regionen och ca 13 MW miljövänlig el. Projektet kommer att sysselsätta ca 150-200 personer under en treårsperiod.
Containerbyggda
– När vi fick beslutet 2008 att bygga kraftvärmeverket gällde det att få in så många kunder som möjligt. Då har vi under tiden byggt fyra minde biooljepannor på 10 MW per styck. Dessa har vi byggt som containers, så när bygget är färdigt kan vi flytta dem till annan plats eller hyra ut dem till andra som kan behöva dem, säger Jan Svensson.
Med Karlskronas nya kraftvärmeanläggning kommer Affärsverken att kunna tillgodose det växande fjärrvärmebehovet i kommunen och öka användningen av biomassa i kraft- och värmeproduktionen. När kraftvärmeverket tas i bruk 2012 kommer Affärsverken även att kunna erbjuda lokalt producerad miljövänlig el.
– När de nuvarande värmeverken var fullbelastade 2003 hade vi fyllt ungefär 50 procent av kunderna. När vi bli färdiga 2012 kan vi erbjuda 75 procent av kunderna fjärrvärme i den första etappen och de övriga 25 procenten i etapp två, konstaterar Jan Svensson.
Den nya pannan kommer totalt ha en effekt på 42 MW. Av dem kommer 13 MW att gå till turbinen och de andra 29MW går till värme.
El-certifikat
– Vi tycker det är trevligt att kunna generera el i Södra Sverige eftersom det råder brist på elproduktion i denna landsdel. Enligt de nya eltaxorna kommer vi att få mer ersättning tack vare prisområdet i Sverige. Dessutom får vi el-certifikat på pannan eftersom vi eldar med biomassa. Pannan och turbinenkommer att ge 65 GWh under ett år, tillägger Jan Svensson.
Detta är som sagt Karlskorna Kommuns största miljöinvestering, vilket har stor betydelse eftersom kommunen var rätt sena med fjärrvärme, d v s 1990. Detta berodde på att politikerna inte var överens och att det till stor del finns mycket berg i Karlskrona att ta hänsyn till.
1993 kom Affärsverken överens med Tekniska förvaltning i kommunen, som behövde skilja på dagvatten och spillvatten. Efter 1993 har de ett samarbetat som inneburit att de delat på kulvert-/ förläggningskostnaden.
– Vad vi nu gör är att vi lägger en anslutningskulvert till nya värmeverket. Detta kommer att ge minskat koldioxidutsläpp i Karlskrona, vilket är en miljösatsning, säger Jan Svensson.
Närvärmeanläggning
Karlskrona kommun består av ca 63 000 invånare totalt. Tätort och de tre mindre orterna Nättraby, Rödeby och Jämjö, som ligger i en radie på ca två mil utanför Karlskrona, kommer att få sin värme och el från Affärsverkens nya anläggning. Rödeby ansluts till den stora anläggningen, medan Nättraby och Jämjö ansluts till närvärmeanläggningarna. Hur det blir på sikt och om de skall anslutas får framtiden avgöra.
Karlskrona är en kommun som växer. Befolkningen växer och det sker allt fler företagsetableringar. Varvet Kockums, ABB kabelfabrik ligger i Karlskrona. Telenor har sitt huvudkontor här och karlskronaborna betraktar sin stad som en IT-stad.
– Här behövs mycket värme och el, konstaterar Jan Svensson som ser ljust på framtiden.
Kim Hall