– Det är en stor investering för Kalmar Energi. Därför har vi valt väl beprövad teknik och vedertagna leverantörer, säger Pontus Steinwall, projektledare och en nyckelfigur som gärna tar sig tid att prata med alla på byggarbetsplatsen när Nordiska Projekt är på besök.
– Vi är i slutskedet och påbörjar produktionen i september.
Det nya kraftvärmeverket Moskogen beräknas producera 360 GWh fjärrvärme och 130 GWh el, vilket täcker 90 procent av Kalmars fjärrvärmebehov och ca 1/3 av Kalmars behov av el.
– Detta gör vi för att trygga värmeförsörjningen i Kalmar samtidigt som det är en stor miljösatsning. Vår befintliga anläggning Draken byggdes 1979 och har varit en trogen tjänare i många år. Men vi behövde ytterligare kapacitet, förklarar Pontus Steinwall.
Den stora miljövinsten är att oljeförbrukning för fjärrvärme kan med det nya kraftvärmeverket minskas med motsvarande 10 000 ton koldioxid.
– Om elproduktionen kan ersätta importerad kolkraft så motsvarar det ytterligare ca 100 000 ton koldioxid, eller koldioxidutsläpp från 20 000 personer vilket betyder att 1/3 av Kalmars invånare gör vi klimatneutrala, konstaterar Pontus Steinwall.
Låga produktionskostnader
Med kraftvärmeverket Moskogen säkerställer Kalmar Energi låga produktionskostnader för fjärrvärme. Hade de inte gjort detta skulle de tvingas använda ganska dyra bränslen.
Nu eldar man istället med biobränsle, d v s GROT (grena, toppar och bark) från skogsindustrin med viss inblandning av torv. Biobränslet hämtar man i Östra Småland. Genom att producera förnybar el med biobränsle från regionen hoppas Kalmar Energi att detta förblir en långsiktig hållbar investering. Askan som produceras kommer att återvinnas. Bland annat går flygaskan tillbaka till skogen som näringsgödning.
– Det nya kraftvärmeverket Moskogen beräknas producera 360 GWh och 130 GWh el, vilket täcker 90 procent av Kalmars fjärrvärmebehov och 1/3 av Kalmars behov av el, säger Pontus Steinwall, projektledare på Kalmar Energi Moskogen.
– Sedan maj månad har vi kört in ca 40 000 kubikmeter skogsflis. Den totala förbrukningen per eldningssäsong beräknas bli 600 000 kubik bränsle, vilket motsvarar volymen av Globen i Stockholm, säger Pontus Steinwall.
Kalmar Energi har dryg 100 personer anställda och har funnits sedan 1860-talet då produktionen av stadgas började. Företaget ägs till lika stora delar av Kalmar kommun och E.ON. De verkar i Kalmarregionen och har i huvudsak jobbat med fjärrvärme, eldistribution och försäljning av biobränsle (pellets) till industri och privata kunder.
I dagsläget omsätter Kalmar Energi 700 miljoner kr per år, men räknar med ytterligare drygt 100 miljoner kr i omsättning när den nya pannan är i drift.
Projektet med att bygga ett helt nytt kraftvärmeverk i Moskogen startade 2005. Målsättningen var att verket skulle stå klart för drift 2010. Men de höga el- och bränslepriser forcerade projektet och den nya målsättningen sattes till oktober 2009, vilket man tycks uppnå.
– Vi ökade takten helt enkelt, säger Pontus Steinwall.
Upphandling
Hösten 2006 miljöprövades ärendet och Kalmar Energi startade upphandlingen av anläggningen för att ha allting klart till september 2007. Då var alla kontrakt med leverantörer, miljötillstånd, investeringsbeslut och finansiering klara. Summan landade på 1,2 miljarder kr.
– För att minska riskerna så mycket som möjligt valde vi så få totalentreprenörer som möjligt, säger Pontus Steinwall.
NCC har stått för mark- och byggarbete samt vissa installationsarbeten. BMH Wood från Rauma i Finland utförde bränslehanteringen. Metso Power i Finland har byggt panna och rökgasrening. Simens AG Tyskland har byggt ångturbinen. Areva i Västerås har byggt 50 kV ställverket (brytare och transformator). Ackumulatorn kommer från Midroc Rodoverken i Stenungsund. Rörinstallationer har utförts av YIT. Elajo i Kalmar utför el- och instrumentinstallation.
Structor Örebro har haft tre deluppdrag i Moskogen; byggkonstruktion, bygglayout och 3D-samordning. Britt Westlind Wirén har varit uppdragsledare för bygglayout och 3D-samordnare, medan Per Åkerling har varit uppdragsledare för byggkonstruktion.
– Vi har projekterat byggkonstruktionerna och de stora betongfundamentet som finns under mark. Det är de stora lasterna från utrustningen samt vindlaster från de höga byggnaderna som måste tas om hand. Utmaningen har hela tiden varit tidsplanen. Mycket av projekteringen har skett parallellt med byggarbetet. Vi har ritat och byggt samtidigt, förklarar Britt Westlind Wirén.
Konstruktionsarbete
Detta parallellarbete har gjort att Structor inte alltid kunnat få alla uppgifterna från leverantörerna på en gång, utan varit tvingade att fråga efter de viktigaste uppgifterna och därefter utföra konstruktionsarbetet.
– Till exempel kommer lastuppgifter från t ex pannleverantör i olika byggstyrande underlag vilket styrs av tidsplanen. När pannan kommer måste grundläggningen var klar. Men när alla jobbar åt samma håll går det ju bra, säger Britt Westlind Wirén.
När det gäller bygglayout fanns det från början ett koncept och gestaltning som arkitekterna hade tagit fram. Sedan har Structor anpassat byggnaden efter de leverantörer som Kalmar Energi köpt utrustning ifrån. Maskinutrustningen styr utformningen och då får resten anpassa sig.
– Bygglayouten är ett samarbete där krav från leverantören och arkitektens ursprungsgestaltning tillsammans med Kalmar Energis önskemål skulle stämma överens, säger Britt Westlind Wirén.
Detta har också varit ett arbete som pågått parallellt med byggarbetena där många olika hänsyn har tagits för att alla skall bli nöjda med resultatet.
– Det är en process. Nu efteråt ser det inte ut som ursprungsskisserna, konstaterar Britt Westlind Wirén.
Hela anläggningen är projekterad i 3D rakt igenom. Varje projektör har haft sitt cadprogram som varit utvecklad för sitt teknikområdet och varje leverantör har haft sin programvara när de har projekterat. Dessa har olika namn och fungerar olika. Pannleverantören ritar till exempel i PDMS, medan andra använder AutoCad, Tekla, Inventor, Autoplant eller Magi Cad.
– Var och en har alltså utfört sin projektering i sin programvara. Sedan har vi på Structor samlat in allt i ett samgranskningsprogram som kallas Naviswork Jetstream, förklarar Britt Westlind Wirén.
Gemensam 3D
NavisWork är en programvara som läser alla de andra leverantörernas format och gör en gemensam 3D-modell av de olika underlagen. Denna modell har Structor publicerat i en projektserver kallad PDS som NCC ansvarar för. 3D har sedan varit tillgänglig för alla och samtliga inblandade har kunnat ladda ner en gratis programvara Freedom som gör det möjligt för alla parter att gå in och titta på 3D-modellen. 3D är helt enkelt en gemensam plattform.
– Moskogen har varit ett intressant projekt och vi tycker att det har varit roligt att få vara med. Vi har varit tio hos oss som arbetat med projektet och det har gett oss ny kunskap som vi kan använda i framtiden. Även om vi har gjort flera liknande projekt har det ena projektet inte varit det andra likt. Det finns alltid mer att utveckla i 3D för att möta framtidens krav, säger Britt Westlind Wirén.
Just nu håller Structor på med projekt i bland annat Fiskeby i Norrköping. Andra projekt är en avfallsförbränningsanläggning som Öresundskraft planerar i Helsingborg samt i Örebro där E.ON planerar att ersätta ett antal äldre pannor med en ny biobränslepanna. Båda dessa projekt är i tidiga skeden och inga investeringsbeslut finns ännu.
Framtiden för Structor är att fortsätta utveckla sig och det ser ut att fortfarande finnas nya projekt framöver trots att det på andra fronter är lågkonjunktur.
Transport via kulvert
När det gäller kraftvärmeverket i Moskogen kommer den att förbindas med en tolv km lång kulvert till den befintliga anläggningen Draken inne i Kalmar där Kalmar Energi kommer att transportera och distribuera fjärrvärme ifrån. Detta arbete utförs av Roslagens Värmemontage med fjärrvärmerör från Logstor. Schaktning utförs av PEAB.
Kalmars nya kraftvärmeverksanläggning är byggd på 110 000 kvm stor yta i Moskogen. Bearbetningen av råmarken påbörjades i november 2007. Marken jämnades ut och vegetationen togs bort. Detta för att få en yta att arbeta på.
Anledningen till det stora markarbetat var att anläggningen ligger på en hårt packad moränås bestående av grus och sten. Tre Caterpillar arbetade i tre månader med att jämna ut marken för tillfartsvägen. 200 000 kubikmeter grus flyttades till den norra delen av anläggningen där bränsleplan ligger. Mars 2008 startade grundläggningen för pannhuset, ångturbinen och ackumulatorn.
– Marken var så hård att vi fick ibland sätta en krok i marken för att lossa stenar och annat. Maskinerna klarade inte av att gräva på traditionellt sätt. Så markförhållandena är väldigt goda för denna typ av anläggning, säger Pontus Steinwall.
Under april och maj 2008 utfördes stor del av gjutningen till betongfundament. Bland annat är fundamentet till ackumulatorn 600 kubik.
– Var sjunde minut kom en lastbil med betong. På en förmiddag kunde det komma 100 lastbilar, avslöjar Pontus Steinwall.
Den fjärde augusti 2008 påbörjades planenligt montaget av stålpelare till pannan och i november utfördes montaget av själva pannan med panelväggar från Göteborg.
– Förhoppningen var att vi skulle ha anläggningen täckt med tak den 12 januari 2009, men det försenades några veckor på grund av försenad leverans av ångdomen från Stabo i Tyskland, tillägger Pontus Steinwall.
Bränslehantering
I januari samma år gjordes montaget av bränslehanteringen och i början av februari monterades ett trefackselfilter från Alstom i Växjö, samtidigt som rökgaskondensering och vattenledning monterades av Metso.
Arbetet med att montera ackumulatorn började i augusti 2008 och var klar i december 2008. Tanken är uppskruvad och innehåller 21 600 kubik fjärrvärmevatten och är 56 meter hög.
Den består av 174 plåtar som väger totalt 600 ton. Plåtarna kördes med järnväg från Polen till Nybro. I april började man fylla tanken med vatten, vilket tar cirka tre månader att fylla. När tanken är fylld kommer den att isoleras och plåtbekläs.
Anslutningen till E.ONs elnät kopplades in i maj och i slutet av samma månad anlände den 107 ton tunga turbinen, som transporterades på en pråm på floden Elbe från Görlitz i sydöstra Tyskland för omlastning i Hamburg och anlände Kalmar hamn den 26 maj. Från hamnen transporterades turbinen ut på snirkliga vägar till Moskogen. Ekipaget vägde 170 ton och var elva meter långt, 4,5 meter brett och 5,4 meter högt, vilket gjorde att trafiken fick stängas av i centrala Kalmar och även motorvägen eftersom man var tvungen att köra på vänster sida om vägen.
– Ekipaget var så stort att vi omöjligt kunde komma under elledningar och viadukter. Dessutom fick vi montera ner ett antal skyltar, berättar Pontus Steinwall.
När Nordiska Projekt besökte det nya kraftvärmeverket höll Siemens på att montera turbinen och generatorn samtidigt som YIT arbetade med att ansluta ångledningar till pannan som ansluts till turbinen.
Kalltestas
Under juni-juli påbörjades driftsättningen genom elinkopplingar och kalltestas. Den tredje augusti tänds pannan på olja för torkeldning och den 26 augusti påbörjas eldning av biobränsle och renblåsning.
I mitten av september sker den varma intrimningen som skall pågå till den andra november då själva provdriften startar, som pågår i 720 timmar. Hela anläggningen skall vara överlämnad till Kalmar Energi senast den 22 december i år.
– Det ser ut att vi håller schemat, konstaterar Pontus Steinwall.
Sedan maj har Kalmar Energi sina sex skiftledare på plats så att de kan lära sig anläggningen och driftsättningen. I augusti kommer resterande 18 personer från driftpersonalen. Under sommaren sker en intensiv period av driftsättning och utbildning av personal. Färdigställande av montage sker samtidigt.
I maj startade leverans av bränsle till anläggningen. Lastbilarna lastade med skogsflis in till en vågstation med två vågar från Flintab. Virkesmätarföreningen (VMF) är anlitade av Kalmar Energi för att kontrollera bränslet.
Vid vågstationen får chaufförerna order om de antingen ska tippa på en upplagsytan, som är 25 000 kvm, eller i tippfickan som har dubbla stokrar.
Tippfickan har en volym på 400 kubik med en utmatningskapacitet på 700 kubik i timmen. Från tippfickan går bränslet med en skraptransportör till sållhuset med magnetavskiljare som tar bort skrot, d v s soll och rejektkross. Det som är för stort krossar den.
Från sollhuset går bränslet med ytterligare en skraptransportör till en mellanlagringssilo med en volym på 5000 kubik, vilket motsvarar en bränsleförbrukning under en helg.
Från silon går bränslet med bandtransporten till pannans två dagsilon på 110 kubik vardera.
Bränslehanteringen är brandskyddad från tippficka till mellanlagersilon med ett system från Fire-Fly. I bandgången har ett torrsprinklersystem monterats in som släcker eld vid eventuell brand.
– Silobränder är svårsläckta och vi är bland de första som har installerat ett kvävgassystem i botten av silon. Före och efter silon sitter giljotinspjäll som slår till om det skulle brinna, förklarar Pontus Steinwall.
Hängande konstruktion
Själva pannan är på 90 MW termisk effekt och är en bubblande fluidbädd från Metso Power. Pannan är 27 meter hög och av hängande konstruktion. Den är uppbyggd i fyra stråk. Det första med själva förbränningsutrymmet med sekundär och tertiär överhettare i översta delen.
I andra stråket sitter primäröverhettare och sedan en kokaryta. Tredje schaktet är tomt. I det fjärde schaktet sitter ekonomiser och luftförvärmare som tar ner rökgastemperaturen till 140 grader innan elfiltret där stoftnivån sänks till under 20 mg/NM3. Efter elfiltret sitter rökgasfläkten och en fläkt för rökgascirkulationen. I botten av skorstenen finns en skrubber för värmeutvinning. I denna kyls rökgaserna i två steg med fjärrvärme och ett steg med förbränningsluft så att rökgaserna kan kylas ner till 35 grader för maximalt bränsleutnyttjande.
– Från rökgaskondenseringen får vi ca 100 000 kubikmeter vatten per år som går igenom en omfattande rening för att klara miljövillkoren, innan vattnet släpps ut i Tomtebybäcken som går via Ljungbyån till Kalmarsund, berättar Pontus Steinwall.
För att uppnå de strikta miljövillkoren är reningen uppbyggd med mikro- och ultrafilter med efterföljande jonbytare och kolfilter. Pannan producerar 36 kilo ånga per sekund vid 140 bar och 540 grader som går till ångturbinen som i sin tur ger en eleffekt på 32 MW el. Efter att ångan har passerat ångturbinen kyls den med fjärrvärme i två kondensorer som producerar 58 MW fjärrvärme. Systemet är även utrustad med dumpkondensorer om turbinen skulle vara ur drift. I rökgaskondenseringen produceras ytterligare 26 MW. Anläggningens totala värmeproduktion blir därmed 84 MW.
Atmosfärisk ackumulator
Fjärrvärmen transporteras via en pumpstation i Smedby in till den befintliga anläggningen Draken och vidare ut till kunderna. Kulverten, som är 11,8 km, har byggts av 1 500 rör med en dimension av DN600. Vid Moskogen har en ny atmosfärisk ackumulator byggts som kan lagra ca 1000 MWh. Detta som en reserv vid driftavbrott och säkerhet för hela fjärrvärmenätet samtidigt som produktionstoppar kan jämnas ut.
Generatorn producerar 32 MW el med en spänning på 11 kV som transformeras upp till 50 kV och matas ut på E.ONs elnät, som går mellan Stävlö, Norr om Kalmar, till Bergkvara söder om Kalmar.
Hela anläggningen består av 15 huskroppar och är ritad av Mats Dahlström från Kalmar Dahlström Arkitekter. Pannhuset som är själva hjärtat av anläggningen har symboliskt fått röd kulör med inslag av vissa glaspartier.
Kontrollrumsbyggnaden har vit kulör och i övrigt är byggnaderna i silver eller svart färg. Ackumulatortanken kommer att få effektbelysning, eftersom Kalmar Energis nya kraftvärmeverk blir ett nytt landmärke i Kalmar som syns från E22, Ölandsbron och vägen till Växjö.
– Detta var första gången vi ritade ett kraftvärmeverk av denna storlek. Eftersom anläggningen ligger en bit från vägen ville vi att den skulle upplevas från långt håll. Därför blev mittenpartiet rött, säger Mats Dahlström, huvudarkitekt på Dahlström Arkitekter.
Byggprocessen pågick under 26 månader och totalt har över 300 personer från ca 15 olika länder arbetat på plats. Tyvärr har projektet drabbats av sju olyckor, med tre skärskador från vinkelslip och fyra benbrott med sjukskrivning upp emot ett halvt år.
– Detta till trots har vi lagt stort arbete på att få till god arbetsmiljö genom att hålla arbetsplatsen städad och samtidigt hålla god tidsplanering, avslutar Pontus Steinwall.
AV KIM HALL