Arbetet med att lägga grunden för Landskronas första produktionsanläggning för el och värme pågår för fullt.
Med PTP-bränsle skall det nya kraftvärmeverket producera 8 MW el och 27 MW värme inkl rökgaskondensering. En total investering på drygt en halv miljard kr.
Utrednings- och planeringsprocessen har varit lång. Sedan 2006 har Landskrona kommun och Öresundskraft AB diskuterat om att bygga en produktionsanläggning i Helsingborg eller Landskrona. År 2008 sattes de ekonomiska ramarna och 2009 beslutade kommunfullmäktige i Landskrona i ett inriktningsbeslut att bolagisera verksamheten för fjärrvärme, eldistribution och stadsnätet.
I november 2009 beslöt tekniska nämnden om upphandling och bolagsbildning, vilket kommunstyrelsen och fullmäktige tillstyrkte vid beslut i februari 2010 för genomförande.
Resultatet blev att starta bolaget Landskrona Energi AB som ett moderbolag och som skulle äga fjärrvärme-, el- och stadsnäten. Parallellt startades Landskrona Kraft AB som ett dotterbolag som skulle äga och driva produktionsanläggningarna för värme och el.
Vid fullmäktige i mars 2010 klubbades bolagsordningen och ägandet. Därefter började styrelsen att arbeta och man rekryterade en vd som skulle sätta igång bolagets organisation.
– Jag blev erbjuden vd-posten i maj och tackade ja. Sedan dess har vi löpande arbetat med upphandlingsarbete om vem som skall bygga kraftvärmeverket. Vi har gjort alla delupphandlingar i projektet och tidsplanen är att driftsätta kraftvärmeverket i maj 2012 för kommersiell drift i september 2012, säger Kåre Larsson, vd för Landskronas nya kraftvärmeverk.
Mottagningsstation
Bolaget ansvarar också för byggandet av ny mottagningsstation för elkraft på 130 kW. Förstudier är gjorda, upphandlingsprocessen är igång och anläggningen skall vara i drift efter sommaren 2012.
– Vi har bildat en ny driftorganisation för igångsättning av bolagsverksamheterna, ekonomisystem, drift och administration, där personalen från befintliga verksamheter har erbjudits att gå över till de nya bolagen. I stort sett alla har tackat ja, säger Kåre Larsson. Det innebär att en del av medarbetarna flyttar från stadshuset till Landskrona industriområde, där nya kraftvärmeverket byggs bredvid hetvattencentralen (HVC) från 1983 och som idag producerar fjärrvärme av flis och trä åt Landskrona. Den nya kraftvärmeanläggningen blir dubbelt så stort som hetvattencentralen och kommer att producerar 8 MW el och 27 MW värme inklusive rökgaskondensering. Behovet av olja och naturgas minskas i och med att man använder återvinningsmaterial som PTP (papper, trä och plast) som bränsle.
– Det finns en del PTP på marknaden. Vi kommer att elda med endast verksamhetsavfall och inget hushållsavfall. Biobränsle i form av flis kommer vi också att kunna använda., säger Kåre Larsson.
Första produktionsanläggning
Detta blir Landskronas första produktionsanläggning som producerar el. I dagsläget finns ingen lokal elproduktion om det skulle hända något med det stora elnätet. Idag har Landskrona enbart en hetvattenanläggning och ett antal centraler som producerar värme av biobränsle, spillvärme, deponigas och fossilt bränsle när det blir väldigt kallt.
– Vi har en fjärrvärmeledning från Helsingborg som driftsattes 2005. Har de kapacitet över kan vi få värme därifrån. Fjärrvärmeledningen har varit bra för båda städerna eftersom vi har optimerat våra produktionsresurser genom spillvärme i både Helsingborg och Landskrona, sä
ger Kåre Larsson.
Det nya kraftvärmeverket består av bränslelager med två traverser för bränslehantering, en träbränslepanna som är utförd enligt EU:s direktiv för samförbränning, och är inte avsedd för hushållsavfall.
– Ångdata är på 70 bar, 430 C° med avfallsbränsle och ger ännu högre temp med skogsflis. Den är utrustad med rökgasrening i form av textilfilter med möjlighet för dosering av kalk och aktivt kol, förklarar Mats Johansson, konsult och projektledare på Reng Consulting i Skivarp.
Rökgaskondenseringen kommer från Götaverken. Turbinanläggning på ca 9 MW är från Fincantieri i Italien. En robust maskin som redovisar hög tillgänglighet och tillförlitlighet och har god verkningsgrad.
Panninstallationen påbörjas omkring den första maj och stora delar slutförs under sommaren 2011. Ångpannan, som kommer från det danska företaget Völund i Esbjerg. Då skall den installeras och driftsättas för att sedan producera värme och el lagom till sommaren 2012. Pannan tillverkas i Polen, men det är Völund som designat den.
– Landskrona blir först med att ha denna nya typ av panna/roster. Metoden i sig har funnits i 10-15 år. Men vi har vidareutvecklat rosten och kallar den för Revision 2, säger Klaus Jensen, projektledare på Völund.
Vibrerande rost
Metoden går till så att bränslet skjuts automatiskt in på en vibrerande rost där förbränningen försiggår. Rosten är fördelad i två steg som gör det lättare att styra förbränningen i förhållande till Revision 1, som bare har ett steg. Den vattenkylande rosten består av rörpaneler med lufthål mellan rören där förbränningsluften blåses upp under bränslet.
Pannan har en eldningseffekt på 33 MW, vilket ger en bränsleförbrukning på ca 11,9 ton i timmen. Ångtrycket är 70 BAR och ångan är 430 C°, vilket ger ett ångflöde på 39 ton i timmen.
– Ångpannan är effektiv och miljövänlig. Det är lätt att reglera förbränningen efter värmebehov. Mellan 35-100 procent last. Förbränningsutrustningen gör att det går inte att använda hushållsavfall. Då får man ha en annan typ av panna. Denna panna går bara på PTP, säger Klaus Jensen.
Peab har bygg- och anläggningsentreprenaden. De har projekterat och bygger kraftvärmeverket.
– I vårt åtagande ligger markarbete för anläggningen och själva byggandet av processdelar och administrationsbyggnader. Just nu arbetar vi med fundament och en del markarbeten, säger Gustav Giertz, platsombud och arbetschef för infraavdelningen på Peab.
Byggnaden består av bränslelager, lagerlokal för bränsleförvaring till pannan och själva pannbyggnaden. Stommen byggs av stålpelare som kläs med Parock-element, som är en isolerskiva med plåt, och som blir fasaden. Byggnadens nedre del och innerväggarna på processdelen består av betongelement, medan trapphus och hisschakt består av glasfasader.
Administration
Administrationsbyggnaden är i tre plan och ligger i anslutning till pannan. Entrén till administrationsbyggnad har klinkergolv och de 16 kontorsrummen, matsal, träningslokal, förråd och kontrollrum har akustikplattor och målade väggar. På bottenvåningen finns en mekanisk verkstad och serviceavdelning.
– Denna typ av byggnader har vi byggt förr, bl a Sysav i Malmö. Vi har som mål att bli starka inom industribyggnation, framför allt inom energi. Vindkraft bygger vi tillsammans med etablerade vindkraftbolag, säger Gustav Giertz.
Under våren och sommaren 2012 blir det delad driftsättning av Landskronas nya kraftvärmeanläggning för att någon månad innan den stora intrimningen på hösten driva hela anläggningen. Det offentliga övertagandet av Landskronas nya kraftvärmeverk till Landskrona Kraft sker i november 2012.
– Vi har jobbat mycket med att korta ner tidsplanen för att kunna producera under hela värmesäsongen 2012 och 2013. Ursprungligen var det planerat att överstagande skulle ske årsskifte 2012-13, men vi lyckades komma igång tidigare. Det tjänar beställaren mycket pengar på, säger Mats Johansson.
Samarbetet mellan Landskrona och Helsingborg kommer att fortsätta och utvecklas vidare. Parallellt med kraftvärmeverket i Landskrona byggs Filbornaverket i Helsingborg. På så sätt garderar de båda städerna sig att kunna få el och värme till sina kunder.
Text och Foto: Kim Hall