Miljöprocessutredningen, som skulle underlätta för förnybar energi, är hittills en flopp för småskalig vattenkraft. Det menar Svensk Vattenkraftförening, som anser att det är resursslöseri att inte utnyttja t.ex. de nedlagda vattenkraftverken som ändå finns utmed vattendragen.
– Vi bedömer att med en effektivisering av befintliga, och återstart av nedlagda, småkraftverk kan vi nå 7 TWh i årsproduktion, vilket motsvarar hushållselen för 1,4 miljoner bostäder, säger Lars Rosén, ordförande i Svensk Vattenkraftförening.
Föreningen bildades 1980 då samhället fick upp ögonen för den fossila bristsituationen och förnybara bränslen blev aktuellt. Så småningom blev också utsläpp och klimatförskjutning realiteter på den politiska agendan. Föreningen växer nu i takt med att den förnybara energin efterfrågades både i Sverige och internationellt.
Sverige är till ytan större än Tyskland men har bara en tiondel så stor befolkning. Vi har massor av fri natur och vattendrag. Solen får vattnet att dunsta och sedan regna ner igen högre upp. Vattnet i våra forsar är alltså kretsloppsenergi med solen som källa. Det gör Sverige viktigt i energisynpunkt. Och vi har tillsammans med Norge och Finland Europas bästa vatten, bl.a. tack vare vattenkraften, som hjälpt oss att inte smutsa ner.
– För att lönsamt utvinna elkraft behövs en viss vattenvolym och fallhöjd. Sverige har ca 40 000 fallsträckor med tillräckligt flöde. Vi har en tradition med vattenkraft som vi måste tillvarata, säger Lars Rosén.
Mekanisk vattenkraft
Det var vattenkraften och malmen som satte Sverige på världskartan under hytt- och stormaktstiden, och det var vattenkraften som drev de flesta av våra kvarnar. När vi så småningom upptäckte de praktiska fördelarna gjorde vi om den mekaniska vattenkraften till elektrisk kraft. Vid tiden för andra världskriget fanns i landet 4000 vattenkraftverk som försåg bostäder och många företag med el. Det var småskaligt och närproducerat. Sårbarheten var liten.
– Den storskaliga vattenkraften kom huvudsakligen efter andra världskriget och elen kostade bara något öre per kWh. Det ledde till en strukturrationalisering där hälften av de små kraftverken slogs ut. Idag finns ca 2000 småskaliga vattenkraftverk i drift och lika många är nedlagda, säger Lars Rosén.
Idag är inte elen så billig längre, och samhället efterfrågar samtidigt ren miljö och lösning på klimatproblemet genom förnybar energi. Det närproducerade, uthålliga, småskaliga som minskar sårbarheten och bidrar till sysselsättningen har blivit aktuellt igen. Ett modernt tänkande som borde betyda en renässans för småskalig vattenkraft, och det har fått många skogsägare och lantbrukare att åter starta de små vattenkraftverken.
– Idag vill vi ha både ren energi och levande miljö. Med modern kunskap går det att kombinera och åter driva de små vattenkraftverken anpassade till samhällets synsätt, säger Lars Rosén.
EUs definition av småskalig vattenkraft har som övre effektgräns 10 MW. I Sverige producerar småkraftverken årligen storleksordningen 4,5 TWh.
– Vi bedömer att med en effektivisering av befintliga, och återstart av nedlagda, småkraftverk kan vi nå 7 TWh i årsproduktion, vilket motsvarar hushållselen för 1,4 miljoner bostäder. Ändå är det en del som påstår att småskalig vattenkraft är försumbar, säger Lars Rosén.
Älvkanten
Den lilla kvarnen som ligger vackert i älvkanten till bondgården kanske ger bara 100 000 KWh per år, som innebär hushållsel till 20 familjer.
– Vad man glömmer är att vi är små var för sig men många. Tittar man på summan är det inte lite. Hushållsel till 1,4 miljoner hushåll! Och vi har en överlägsen klimateffekt, livslängd ofta över 100 år och släpper inte ut något i luften eller i vattnet. Vi lånar vattnet som ändå rinner förbi, säger Lars Rosén.
Men det finns motsättningar. En del traditionella miljöintressen menar att klimatproblemet kanske inte finns, och om det finns får det lösas av andra, så att utveckling av småskalig vattenkraft skulle vara onödig. De flesta menar dock att all förnybar energi behövs om vi ska klara den riktigt stora miljöfrågan, klimatet, varför man med rätt ansats stöttar den småskaliga vattenkraften.
– Lokalbefolkningen, d.v.s. de som bor nära småskalig vattenkraft, gillar den, medan vissa centrala intressenter ser mera skeptiskt på den. Med vindkraft är det litet tvärt om. Det kan tyckas konstigt, men ett smalt ansvarsområde ger lätt ett smalt synsätt där man saknar helhetssyn och glömmer den totala samhällsnyttan, säger Lars Rosén.
Småföretagare
Svensk Vattenkraftsförening växer och har i dagsläget 800 medlemmar. I huvudsak är det småföretagare som lantbrukare eller skogsbrukare som äger och driver något eller några små vattenkraftverk.
– Vi menar att vi ska ha en levande landsbygd, och vi har ett starkt engagemang i miljö- och kulturminnesvård. Våra kritiker menar nog motsatsen och hävdar att vattenkraftverken stör fisken. Alla körs över en kam, och man glömmer att vi vill ha både ren el och levande natur, säger Lars Rosén.
– Här finns många missförstånd och pågår ett otidsenligt skyttegravskrig. Över 80 procent av världens energiförsörjning kommer från fossil förbränning, som kol, olja och gas Alla måste hjälpas åt att bli kvitt fossilberoendet och lösa klimatproblemet. Annars omintetgörs ju alla våra miljövärden. Sverige 
har goda naturresurser och kan hjälpa till, menar Lars Rosén.
Sverige märks knappt bland stora ekonomier som växer så det knakar, t ex Kina och Indien. Men det finns mycket Sverige kan göra för att hjälpa Europa med förnybar energi, menar Svensk Vattenkraftförening.
– Vi behöver all förnybar energi från vatten, vind, bio etc., alla derivat av solenergi. Skandinavien har goda förutsättningar och måste utnyttja naturresurserna på ett klokt sätt. Många länder är sämre lottade och behöver importera. Själv skulle jag önska en konstruktiv och fredlig samexistens med våra kritiker istället för skyttegravskrig. Vi har ett ansvar för vår planet. Vi har ju bara den. Vi måste byta stil, säger Lars Rosén.
Kim Hall