Organisationen Svensk Vindenergi är branschens ansikte utåt. Deras årliga konferens samordnades förra året med European Offshore Wind 2009 i Stockholm. Svensk Vindenergis nästa konferens, Vind 2010 med temat ”Perspektiv 2020”, arrangeras i Göteborg 15-17 september. Nu pågår arbete att engagera föreläsare och utställare till posteravdelningen där teknikstödjande forskning blir ett viktigt fokus.
Matthias Rapp slutar som vd för Svensk Vindenergi och blir konsult i egen regi.
Långt innan Vind 2010, nämligen 27-28 april, hålls den nationella vindkraftkonferensen i Kalmar, där Svensk Vindenergi deltar. Organisationen kommer också att vara med under Almedalsveckan på Gotland.
Svensk Vindenergi har åtta anställda på kontoret i Stockholm. Under våren sker vissa förändringar. Nuvarande vd Matthias Rapp slutar, för att arbeta i egen konsultverksamhet. Han efterträds av Annika Helker Lundström. Hon har i tio år arbetat med energi- och miljöfrågor på regeringskansliet och därefter under elva år varit vd för Återvinningsindustrierna, ett branschorgan som tillhör Svenskt Näringsliv. Annika Helker Lundström har de tre senaste åren samtidigt ingått i regeringens kommission för hållbar utveckling.
Annika Helker Lundström tillträder som ny vd för Svensk Vindenergi.
– Jag ser fram mot den utmaning som vd-jobbet innebär. Vindkraften är oerhört viktig ur klimatperspektiv och de ambitiösa planer som EU har för vindkraftutvecklingen gör att den kommer att stå i centrum också i den svenska energidebatten, säger Annika Helker Lundström, som tillträder sitt nya jobb i maj.
Rejält uppåt
Nya vd:n för Svensk Vindkraft kommer in i ett för branschen mycket expansivt skede. Utbyggnadstakten var blygsam till och med 2006. I slutet av 2006 var sammanlagda installerade effekten i svenska vindkraftverk 520 MW. År 2007 och 2008, var motsvarande siffror 788 respektive 1048 MW. Sedan blev 2009 ett rekordår. Den tillkommande effekten blev då 512 MW. Det innebar att den totalt installerade effekten den 31 december 2009 var 1560 MW. Produktionen under 2009 blev 2519 GWh.
År 2009 kommer kanske att framstå som ett rekordår under ytterligare några år. Enligt prognoser från Svensk Vindenergi kommer nämligen takten på färdigställande av projekt att avta något. För 2010 bedöms den tillkommande effekten bli 400 MW. Motsvarande siffror för 2011 och 2012 är 450 MW för vardera året. Dämpningen i tillkommande effekt kan eventuellt förklaras med långa handläggningstider och lågkonjunkturen, men osäkerhet om statens ambition när det gäller havsbaserad vindkraft har också betydelse.
Prognosen från Svensk Vindenergi pekar på att produktionen under 2012 kan bli 5500 GWh. Dagens stödsystem med elcertifikat ska enligt regeringens mål generera 17 TWh förnybar el 2016. Enligt bedömningar från Svensk Vindenergi så ryms cirka 7 TWh vindkraft inom detta och mot bakgrund av den noggranna tillväxtprognos som organisationen nu publicerat bör Sverige gott och väl kunna producera 7 TWh vindkraft år 2016.
Enligt ett regeringsförslag ska produktionen av förnybar el inom elcertifikatsystemet öka med 25 TWh (från nivån 6,5 TWh 2002) fram till 2020, så att den då kommer upp i 31,5 TWh. Energimyndigheten har i uppdrag att utreda hur fördelningen på olika produktionsslag sannolikt ser ut inom den tillförda produktionen på 25 TWh. Elproduktion i kraftvärmeverk kan då bidra med 10,2 TWh och vindkraft på land till lika mycket. Man gör bedömningen att ingen havsbaserad vindkraft bidrar till produktionen inom elcertifikatssystemet fram till 2020. Förutom regeringens mål på 31,5 TWh förnybart, har riksdagen fastställt en så kallad planeringsram för vindkraften år 2020, som innebär 30 TWh vindkraft, med fördelningen 20 TWh på land och 10 TWh till havs. ”Planeringsram” betyder att samhällsplaneringen ger förutsättningar att klara en sådan utbyggnad. Detta inkluderar då nätplanering av elkraftnäten, men om denna planering sedan tas i anspråk är upp till aktörerna på elkraftmarknaden.
Anna Cederberg har slutat sin tjänst som projektledare vid Svensk Vindenergi.
Oligopol?
Det är intressant att se vilka som levererat de svenska vindkraftverk som startades 2009. Några företag dominerar. Vestas installerade 139 verk, motsvarande 271 MW. Enercon installerade 83 verk, motsvarande 136 MW. Dessutom levererades verk av WinWind, Nordex och Kenersys. Frågan är om vi har ett oligopol som driver upp priserna och försämrar servicen, eller ett antal trygga leverantörer som också kan leverera kostnadseffektivt underhåll under verkens hela livslängd.
Tittar man på de idag tillståndsgivna projekten (för effekt över 10 MW) är bedömningen att 138 verk börjar byggas under 2010 och 153 under 2011. De tillståndsgivna projekten vid ingången av 2010 motsvarar 2168 MW. Här finns tre stora aktörer: Vattenfall Vindkraft, Universal Wind Offshore och Skellefteå Kraft.
Europa och världen
Den installerade kapaciteten i EU-27 ökade med 10 GW under 2009, 23 procent mer än året innan. Kapaciteten är därmed uppe i 74,8 GW, och vindkraften står för 9,1 procent av totala elproduktionen i EU-27. Investeringar i förnybar el svarade 2009 för 61 procent av investeringarna i elproduktion, det var andra året i rad som förnybart stod för merparten av investeringarna. Europa minskar användningen av fossila bränslen. När det gäller kolkraft, oljekraft och kärnkraft så avvecklades 2009 mer kapacitet än man byggde upp. Vindkraft var det produktionsslag som hade störst andel, nämligen 39 procent av investeringssumman i EU-27.
I Europa är Tyskland fortfarande det land som har störst installerad kapacitet, följt av Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien. Under 2009 var det Spanien som installerade mest. Hela Europa har idag en total installerad effekt på 76.152 MW.
Utbyggnaden av landbaserad- respektive havsbaserad vindkraft är intressant. Av de 10 GW som installerades i EU-27 var endast 0,58 GW havsbaserad. Den senare utgör fortfarande en alltför liten del, men positivt var att marknaden för havsbaserad vindkraft ökade hela 56 procent från 2008 till 2009.
Europa svarar för ungefär hälften av världens vindkraft. Installerad kapacitet är 76 GW (hela
Europa) av världens 158 GW. De länder som hunnit installera mest är USA, Tyskland, Kina och Spanien. Statistiken visar tydligt att vindkraftintresset är fokuserat till ett fåtal länder, eftersom tio-i-topp-länderna tillsammans svarar för hela 86,5 procent av kapaciteten. Stora länder som Ukraina och Ryssland har bara 94 respektive 9 MW i installerad effekt. Ryssland har många bra vindlägen att bygga i, men förlitar sig idag på sina övriga energitillgångar.
Här hemma
Här i Sverige finns också utmärkta vindlägen, längs kuster och uppe i fjällvärlden. Långa handläggningstider och konflikter med andra intressenter försenar emellertid utbyggnaden. Organisationen Svensk Vindenergi har tillsammans med Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Svenska samernas riksförbund ett intressant projekt, för att underlätta samarbete mellan samer och vindkraftaktörer. Projektet kallas VindRen.
Den planerade vindkraftutbyggnaden kan ge 110.000 årsarbeten under perioden 2009-2020.
Att framgångsrikt kunna bygga vindkraftparker även i renbetesland är inte bara en fråga om att ingå ekonomiska avtal och skriva kontrakt. Målet är att båda parter på flera sätt ska kunna dra nytta av vindkraftsetableringar.
VindRen-projektet pågår året ut. Det redovisas i en serie seminarier och resulterar i riktlinjer som beskriver hur ett vindkraftprojekt startas, hur miljökonsekvensbeskrivning görs, hur hänsyn tas i byggfasen och under drift. Riktlinjerna beskriver vad vindkraft är och vad rennäring är, samt hur samebyar kan påverkas, men också vilken nytta de kan ha av vindkraft. Riktlinjerna bör vara klara för publicering i början av 2011.
Uppförandekod
Målet med VindRen är att vindkraftprojekt ska leda till hållbara lösningar för båda parter. Om aktörerna följer riktlinjerna så håller de sig också till uppförandekoderna. Detta rimmar väl med ett annat koncept i vindkraftbranschen. Energimyndigheten tillhandahåller nämligen en uppförandekod för vindkraftprojektörer, och den är generell och gäller oavsett vems mark man tänker exploatera.
”Även om kommunen har pekat ut ett område som lämpligt för vindkraft, är det alltid någons skog eller marker man rör sig i. Det ska man tänka på.” Citatet kommer från en klok kvinnlig projektör. Tyvärr har det inte varit en självklarhet för alla att närma sig markägare och andra intressenter med lyhördhet och respekt. Projektörer som vill ansluta sig till uppförandekoden kontaktar helt enkelt Energimyndigheten.