Rabbalshede Kraft, som ligger i Rabbalshede, Tanums kommun, längs med E6:an 12 mil norr om Göteborg mot Oslo, har idag tio vindkraftverk i drift i höjd med Fjällbacka. För närvarande bygger de sex vindkraftverk Brattön i Munkedals Kommun.
– Vi har tillstånd för tio verk men resterande fyra verk inväntar elanslutning innan byggnation kan påbörjas, vilket beräknas ske 2012, säger Thomas Linnard.
Bolaget grundades i maj 2005 i samband med att de ville uppföra två vindkraftverk i Bohuslän. Hud med sina sex vindkraftverk, som blev bolagets första park, invigdes i juni 2008. Under mellantiden genomfördes ett antal nyemissioner som tillförde bolaget över 370 miljoner kr samtidigt som Rabbalshede Vindenergi AB förvärvades och ett stort antal vindkraftprojekt övertogs. I augusti 2009 togs bolagets andra vindkraftpark Kil med fyra vindkraftverk i drift.
Nu har Rabbalshede Kraft fått tillstånd att bygga 25 vindkraftverk på Töftedalsfjället, men har i ett första skede valt att bygga 21 verk. Tio av dessa är sålda till Göteborg Energi. Fram till 2015 har Göteborg Energi satt som mål att få fram 100 vindkraftverk som skall ge 500 GWh, vilket omfattar tio procent av Göteborgs stads elförbrukning.
– Ledtiderna på tillstånd är långa och när vi tittade på Töftedalsfjället tyckte vi att det passade oss väldigt bra. Rabbalshede Kraft hade gjort ett bra grundarbete och projektet gagnar oss båda, säger Jonas Cognell, produktägare för förnyelsebar elproduktion på Göteborg Energi.
Alliera sig
Göteborg Energi tittar på flera olika vindkraftbolag för att alliera sig med flera partners, främst i västra Sverige. Men de driver även vindkraftsprojekt i egen energi.
– Vi har sju vindkraftverk som står ute vid Göteborgs hamn. Dessutom har vi nytt Kenersys vindkraftverk i Gårdstensbergen vid Angeredsbron. Och nyligen drog vi igång en ny Vestas maskin med start vid årsskiftet i Askersund. För tillfället väntar vi på besked från regeringen om att förtäta parker i Arendal. Så vi har ett antal parker där vi har gått in med ansökning, förklarar Jonas Cognell.
Att få tillstånd till vindkraftsparke
r på mark kring storstadsregionen är ganska besvärligt. Därför tittar vindkraftföretagen mest på att få tillstånd att bygga mer in åt land längs hela västra Sverige.
Byggandet av vägar på Töftedalsfjället påbörjades vid årsskiftet. Skanska som fått uppdraget att bygga den 2,4 mil långa vägen i parken, kommer även att bygga fundamenten till vindkraftverken. Siemens levererar vindkraftverken bestående av Siemens vindturbin SWT 2,3 MW anpassad för låga till medelhöga vindhastigheter, som är typiskt för svenska vindförhållanden. Rotorn är 101 m i diameter. Projektet är en totalinvestering på 700 miljoner kr.
– Under våren kommer vi att bygga vägar och gjuta de första fundamenten. De först verken driftsätts under december. Vi räknar med att elanslutningen är på plats i september 2010 och vi tar över parken vecka 11 år 2011. Då kan vi börja leverera el, säger Thomas Linnard.
Markägarkontrakt
Innan en vindpark kan tas i drift krävs det omfattande förarbete som normalt tar fem-sex år. Detta arbete inkluderar förstudier med markägarkontrakt, vindmätningar, tillståndsansökning och byggnation. Samtidigt bedrivs ett omfattande samarbete med olika underkonsulter när det gäller projekterings- och tillståndsarbete.
När väl ett vindkraftverk sätts i drift är de löpande kostnaderna relativt begränsade. Varje verk måste följa en service- och underhållsplan, samtidigt som driften måste övervakas, vilket sker med hjälp av en datautrustning på distans från leverantören.
Töftedalsfjället blir alltså Rabbalshede Krafts fjärde vindpark. Tillsammans med Hud, Kil och Brattön ger Töftedalsfjället en total produktionskapacitet på cirka 160 GWh per år.
– För oss är Töftedalsfjället ett kvitto på att vi är en snabbväxande aktör inom vindkraft. Vi har en betydande projektportfölj med parker i goda vindlägen. Vi avser att i rask takt fortsätta bygga ut produktionskapaciteten. Vår målsättning är att driftsätta 250 verk fram till 2015, säger Thomas Linnard.
Vindkraftsparken Hud, som består av sex Nordexmaskiner som producerar 2,5 MW per år, var den första parken i Sverige som hade verk med en navhöjd på 100 meter. Parken var klar våren 2008 och ligger längs med E6 i straxt norr om Rabbalshede i Tanums kommun.
Den andra parken Kil, som sattes i drift sommar 2009, består av ett Enerconverk på 2 MW per styck och ligger strax söder om Strömstads kommun i Tanums kommun. Brattön i Munkedals kommun blir bolagets tredje park, sex verk är beställda från Nordex med leverans i mars 2010. I december 2009 gjorde bolaget en nyemission då de fick in 138 miljoner kr.
– Vi är idag 20-tal anställda. Fram till idag har vi tagit in 500 miljoner kr, nyemissionen i december innebar att antalet aktieägare i bolaget ökade från cirka 200 till drygt 1 000. Vi har långsiktig ambition att driva verken i 20-25 år och har stor projektportfölj på 500 verk. Av dem kommer vi att driftsätta 250 verk fram till år 2015, säger Thomas Linnard.
Börsintroduceras
Deras verksamhet är indelad i projektering, byggnation och sedan drift och underhåll. Nu förbereder de sig för en börsintroduktion i Nasdaq och OMX Stockholm.
– Målsättningen fram till 2015 innebär en investering på 8 miljarder kr. Vi har som policy att upp till 75 procent av en vindkraftinvestering ska finansieras via banklån med vårt egna kapital som säkerhet. Vår strategi är att ta in kapital i takt med att större beställningar ska göras, säger Thomas Linnard.
Ett enda energiverk producerar el som räcker till 300 villor med en genomsnittlig elförbrukning på 20 000 kWh/år. Men vindkraften står inte ensamt. Det krävs även vattenkraft och kärnkraft för att tillgodose energibehovet.
Under 2009 producerades 2,5 TWh vindkraftsel. och den politiska målsättningen fram till 2020 är att producera 30 TWh, varav 10 TWh är havsbaserad vindkraft och 20 TWh är landbaserad vindkraft.
– Det är ett planeringsmål vilket innebär att samhället skall planera för detta. Men jag tror att man kommer att uppnå någonstans kring 15 TWh produktion på land till 2020. Det sker en stor omställning i samhället idag där vi ser en övergång från fossila till förnyelsebara energikällor. Vindkraft hänger ihop med de Europeiska målen med lägre koldioxidutsläpp. Vindkraft är inte bara miljömässigt lönsamt. Med dagens elpriser finns det också en ekonomisk vinning, säger Thomas Linnard.
Rabbalshede Kraft är med tanke på projektportfölj och vad de har åstadkommit ett av de största bolagen när det gäller vindkraft. De jobbar enbart med vindkraft.
– Det är fantastiskt att producera el av vinden som vi sedan i framtiden kan köra bil på. Därför tycker vi också att det är värdefullt att satsa aktier på vindkraft, tillägger Thomas Linnard.
Kim Hall