Men också försvarets argument sätter käppar i hjulet.
– Investeringskostnaderna är i princip lika stora oavsett hur mycket det blåser. Tvingas vindkraften bygga fler maskiner på platser med sämre vind än på de platser där det blåser bra, leder det till misshushållning av energin för hela landet och medför dyrare kostnader för elkonsumenten genom att priset för elcertifikaten ökar, säger Gunnar Fredriksson, vice vd på Svensk Vindenergi.
Branschorganisationen Svensk Vindenergi har till uppgift att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen och fungera som ett nav för vindkraftfrågor. Deras uppgift är att sprida fakta och information om vindkraft till beslutsfattare, media och allmänhet, samtidigt som de skall vara opinionsbildare gentemot regering, riksdag, politiska partier och myndigheter.
Just nu pågår en vindkraftsboom. Utbyggnadstakten inom vindkraften slår nya rekord och det har skrivits kontrakt för leverans av totalt 670 MW under 2011. Detta är en del av EU:s direktiv som säger att fram till 2020 skall Sveriges andel av förnybar energi, där vindkraft bara är en del, uppgå till minst 49 procent av den totala energianvändningen. Regeringen har självmant ökat detta mål till 50 procent.
Avspeglar ambitionsnivån
Sveriges förnybarhetsmål innefattar att vi ska ha 25 TWh mer förnybar el än vad vi hade år 2002, vilket avspeglas i ambitionsnivån 
i systemet för elcertifikat.
– Det står inte vilken förnybar energikälla det skall vara i elcertifikatsystemet, om det skall vara vatten, vind, sol, vågor eller biobränsle. Det som skett fram tills nu är att bioenergin har byggts ut mest eftersom man bara behövde göra relativt små ingrepp i befintliga anläggningar. Det var billigt. Nu står vindkraften på tur, säger Gunnar Fredriksson.
Det finns för närvarande olika prognoser hur mycket av de 25 TWh som kommer att bli vindkraft. Energimyndigheten bedömer att 12 TWh kommer att byggas fram till 2020 inom nuvarande stödsystem. Svensk Vindenergi menar att med rätt förutsättningar så kan det byggas upp till 30 TWh fram till 2020. Redan nu produceras cirka 4 TWh el från vindkraft löpande på tolv månader.
– Ett orosmoment för vindkraften är tillståndsprocessen, som i och med kommunens vetorätt har blivit rättsosäker. Kommunen behöver inte motivera sitt beslut, det kan komma hur sent som helst i processen och det går inte att överklaga, säger Gunnar Fredriksson.
Passivitet stoppar
Eftersom lagtexten säger att kommunen måste ge sitt medgivande innebär det dessutom i praktiken att kommunen kan stoppa ett vindkraftsprojekt genom att vara passiv och inte ens behandla ärendet.
– Kommunen skall självklart ha mycket att säga till om i beslutsprocessen. Det är inte det kommunala planmonopolet som är fel utan den bristande rättsäkerheten i den nya formen, tillägger Gunnar Fredriksson.
Det viktigaste är att ändra reglerna så att kommunbeslutet går att överklaga. Dessutom anser Svensk Vindenergi att kommunerna måste redovisa och motivera sin inställning till den sökta vindkraftetableringen inom en viss tid.
– Om inte dessa saker går att genomföra så vore det trots allt tyvärr bättre att återgå till det gamla systemet med bygglovsplikt, säger Gunnar Fredriksson.
Investerade pengar
Det finns områden som kommunen pekar ut som lämpliga för vindkraftverk, eller som är utpekade som riksintresseområde. Projektörer söker sig självklart dit och går sedan igenom tillståndsprocessen. De investerar pengar i flera år och när det sedan är dags att få tillståndet finns risken att kommunen säger nej.
Kommunernas veto mot vindkraft har redan stoppat eller hotar minst 7,5 TWh vindkraftsel, nästan dubbelt så mycket som den nuvarande elproduktionen från vindkraft.
Dessutom har försvarsmakten sedan ett år tillbaka börjat agera. Då särskilt flyget som menar att det måste finnas stora stopzoner runt de militära flygfälten, vilket från början innebar cirka tolv procent av Sveriges totala yta.
– Det är väldigt mycket och nu har de modifierat områdena lite, så nu är det tio procent av landets yta som är stoppzoner, vilket fortfarande är mycket, säger Gunnar Fredriksson.
Att försvarsmakten överklagar givna bygglov och drar tillbaka redan lämnade remissvar, det är inte förenligt med svensk myndighetstradition.
Intressemotsättningar
Försvaret liksom alla andra myndigheter har till uppgift att se till sitt specialintresse och har särställningen att kunna säga nej utan att motivera anledningen. Det räcker med att säga att det drabbar rikets säkerhet. Svensk Vindenergi vill att regeringen 
tillsätter en tredje part som granskar och fattar beslut om utbyggnad när försvarsmaktens och vindkraftens intressen står mot varandra.
Samtidigt dyker det upp märkliga siffror i media på grund av bristande kunskap och tid att sätta sig in i energifrågan.
– Upprepas de felaktiga siffrorna tillräckligt länge blir det en sanning som är väldigt svår att komma till rätta med. Detta vill vi gärna tona ned och i stället kommunicera om rätt fakta, säger Gunnar Fredriksson.
Ändå sker utbyggnaden av vindkraftverk väldigt fort, vilket tyder på att det finns en stor drivkraft för energiformen. Detta visar sig inte minst genom de opinionsunderökningar som görs, där det genomgående är en stor majoritet som föredrar vindkraft och andra förnybara energislag.
Kim Hall