Projektet är det första i världen i en stor insjö (innanhav) och de tekniska lösningarna utgör viktiga referenser för framtida projekt i liknande miljöer. Med en total installerad effekt på 30 MW ger Vindpark Vänern dessutom ett viktigt bidrag till den svenska kapaciteten.
Förra året var framgångsrikt för vindkraften i Sverige. Den installerade effekten ökade med 49 procent, upp till 1560 MW och under året producerades 2,5 TWh. Utbyggnaden drivs av privata intressen och initiativ från det offentliga. Energimyndigheten lägger upp riktlinjer och fördelar ’smörjmedel’ i form av riktat stöd till branschen. Myndigheten har pekat ut områden av riksintresse för vindkraft. Allt detta är kanske nödvändigt för att klara siktet på 15 TWh i årsproduktion från år 2020. Sex av riksintresseområdena ligger i Värmland. Ett av dem är Gässlingegrunden några kilometer söder om Skoghall. Området ligger i Hammarö och Karlstads kommuner. Kommunerna tog i sina planer med Gässlingegrunden som lämplig vindkraftetablering.
– Idén att bygga Vindpark Vänern har dock sin bakgrund mycket längre tillbaka, berättar Mats Enmark, vd för Karlstads Bostads AB och idag även vd för Vindpark Vänern Kraft AB. Värmlands Energi & Vindkraftförening har funnits i ungefär 15 år och vindkraftverket Lucia byggdes tidigt vid Hammarö. Erfarenheter därifrån visade att det blåser bra på Vänern och föreningen såg sedan till att göra en förstudie om en hel vindkraftpark.
– Vindkraften passade oss i KBAB väldigt bra, eftersom vi länge jobbat med energieffektivisering och även engagerat oss i förnybar energi. Vi ville gärna producera grön el, inte bara konsumera den. Värmlands Energi & Vindkraftförening fortsatte att söka flera partners. De engagerade också Karlstads Energi AB. Eftersom det tänkta etableringsområdet går in både i Karlstads och Hammarö kommuner, fick man med motsvarande företag därifrån, samt kyrkan, flera privata företag och privata andelsägare.
Flera huvudmän
Det var lyckosamt med så många parter, bland annat eftersom Vindpark Vänern var för stort projekt för en enda byggherre. Parterna grupperade sig så småningom i två ägarbolag:
• Vindpark Vänern Kraft AB, i vilket ingår Karlstads Bostads AB (KBAB), Karlstads Energi AB, AB Hammaröbostäder och Hammarö Energi AB.
• Vindpark Vänern Drift AB, i vilket ingår Gåsungarna AB, Kyrkvinden (Svenska Kyrkan) och Vindkraft Gässlingen Ekonomisk Förening (i sistnämnda ingår ca 1100 privata andelsägare).
– Antalet parter var en utmaning, men gav samtidigt projektet styrka, säger Mats Enmark. Genom den breda ägarbilden, var det lätt att förankra idén lokalt och få förståelse för projektet.
Åke Petterson Frykberg i Vindkraftföreningen, senare kommunalråd för miljöpartiet i Karlstads kommun, arbetade med förstudier och tillståndsansökan. Handläggning och beviljande gick sedan ovanligt snabbt.
Projektet kom att omfatta tio vindkraftverk på vardera 3 MW. Bedömd årsproduktion är cirka 90 GWh. Vindpark Vänern Kraft AB och Vindpark Vänern Drift AB äger fem verk var. Byggherrarna beställde vindkraftparken från DynaWind.
– Vi levererade vindkraftparken som en totalentreprenad, berättar Lars Öhlin, vd för DynaWind. I vår bransch är det ett ovanligt upplägg. DynaWind har inte haft någon totalentreprenad tidigare och kommer med stor sannolikhet inte att driva åtaganden i den här formen igen. Företag i vindkraftbranschen svarar oftast för maskinleveranser och service. Ofta är det stora energiföretag eller konsortier som är beställare, de håller själva i projekten och beställer från oss.
– Totalentreprenaden för Vindkraftpark Vänern genomfördes med ett partneringupplägg, fortsätter Lars Öhlin. Det innebar bland annat regelbundna uppföljningsmöten där den viktigaste underentreprenören Peab Karlstad deltog tillsammans med beställarrepresentanter. Det var ett bra sätt att följa upp kostnader och även att hantera tillkommande beställningar utanför totalentreprenaden.
I fallet Vindpark Vänern tillverkades tornen i DynaWinds fabriker i Kristinehamn. WinWinD i Finland levererade maskinhus och rotorblad. Tillverkningen av bladen lades ut på verkstäder i Polen och Tyskland.
Lyckat genomförande
– Även under genomförandet av projektet hade vi nytta av den breda ägarbilden, säger Mats Enmark, vd för Vindpark Vänern Kraft AB. Upplägget med partnering, där ägarrepresentanter deltog vid mötena, var ett vinnande koncept under byggfasen bland annat för att ha insikt i projektet och komma överens om framdrift och beställningar som måste göras.
– Energimyndigheten lyfter idag fram vårt projektkoncept som en förebild. Att vi nu är i full produktion visar att det går att bygga vindkraft i Vänern. Olika konsortier tittar idag på möjligheter att bygga fler parker i Vänern. De särskilda lösningar som vi utvecklade i vårt projekt är öppna för andra aktörer.
– Samtidigt har vi stärkt vår region som ett kompetenscentrum för vindkraft. Idag finns både verkstadsföretag, utvecklingsföretag och forskning som ytterligare hjälper vindkraften framåt, avslutar Mats Enmark, vd både för Karlstads Bostads AB och Vindpark Vänern Kraft AB.
Inte minst för kommunerna är det glädjande att Vindpark Vänern nu står klar, och detta mer än tio år efter att förslaget väcktes. Karlstads kommun formulerade en energiplan för perioden 2006-10, som siktade på förnyelsebar energi. Vindpark Vänern är nu i full drift, och Karlstads kommun arbetar vidare på en vindkraftplan som ska komplettera den ordinarie kommunala översiktsplanen.
Tekniken
Vindpark Vänern är den enda i världen i en stor insjö (innanhav). Projektet kan få stor betydelse för efterföljare. Mot den bakgrunden, och för att särskild teknisk utveckling krävdes, bidrog Energimyndigheten med 40 miljoner kronor.
För att minska vikten på maskinhuset valdes teknik med en planetväxel som varvar upp rotorns varvtal något. Konstruktionen är ett mellanting mellan direktdrift och en lösning med konventionell växellåda. En generator i en direktdriven maskin är tung, men i det här fallet kunde man välja en lättare permanentmagnetgenerator.
Jämfört med konventionell växellåda blir varvtalet lägre och antal delar färre, vilket ökar tillförlitligheten. Konstruktionen gör också att monteringen underlättas.
Utvecklingsarbete lades ner även på fundamenten som är av en helt ny konstruktion. På land gjöts 40 ton tunga betongringar. De staplades på varandra ute i sjön, på de grund som frilagts i förväg. Fundamenten fästes med spännbultar i berget som låg på 3-13 meters djup, olika antal ringar åtgick således. Ringarna stadgades i varandra med vertikala stag som gjöts fast.
Peab Karlstad
Den största entreprenaden under totalentreprenaden svarade Peab Karlstad för, som gjorde allt bygg- och anläggningsarbete. Man tillverkade och monterade fundamenten. Peab ansvarade också för byggarbeten i samband med utläggning av kraft- och signalkabel på Vänerns botten. Bland annat täcktes kabeln med betongskydd. En viktig entreprenad utfördes också av Rymans Elservice AB som svarade för kabeldragning och andra elinstallationer. Där elkraftkablarna kom upp på land, tog Fortum vid.
Ett riktigt lyft
Projektet har inneburit mycket omfattande och speciella lyftuppdrag. De har utförts av Nordic Crane Wind, ett företag inom Nordic Crane Group. Vid Vindpark Vänern jobbade man först med lyften på land av betongringarna till fundamenten. Med hjälp av kranar på pråmar sattes sedan fundamenten, som väger 40 ton styck, samman på plats ute på Vänern. Fundamenten bestod av ett tiotal ringar som lades på varandra och stabiliserades med vertikala stag som gjöts fast.
Nordic Crane svarade sedan för lyften av själva vindkraftverken bestående av torn, maskinhus och rotorblad. Maskinhusen vägde hela 120 ton. Lyften gjordes med den larvburna 600-tonskranen Terex Demag CC 2800-1. Den placerades på arbetsfartyget M/S Westwind. Detta hade byggts om och förstärkts på sidorna för ökad flytkraft och stabilitet. Fartyget ägs av PEAB och kommer att finnas tillgängligt i fem år, ifall man akut måste lyfta ner någon komponent igen.
Nordic Crane riggade kranen med superlift och en 108 meters bom. Det var en stor utmaning att lyfta bland annat de 120 ton tunga maskinhusen, eftersom vindkraftverkens torn är hela 90 meter höga.
– Uppdraget var mycket spännande, säger Robert Tunmats på Nordic Crane. Vanligtvis skulle lyften kunna göras under en 2-3 dagars session, men vi var tvungna att först lyfta torn och maskinhus på alla verk, och sedan bygga om kranen innan vi åkte ut för att lyfta alla rotorblad på plats.
Nordic Crane Wind är helt specialiserat på vindkraftlyft.
Regionala projektet FEM
Förnyelsebar energi är ett av arbetsområdena för det regionala projektet FEM – Förnyelsebar energi, Energieffektivisering och Miljö. Värmlands och Dalarnas län samt två fylken i Norge deltar. Till målen hör att utveckla och stärka den regionala industrin, där exempelvis vindkraftindustrins konkurrenskraft ska höjas. Huvudprojektledare för FEM är kompetenscentrumet Stål & Verkstad. Man driver både forskning och utveckling och stödjer entreprenörer och tillverkare. DynaWind finns med i Stål & Verkstads nätverk. Kompetenscentrumet fortsätter att stötta bland annat den lokala energiindustrin. Nu etablerar exempelvis vindkraftföretaget GE Wind Energy en forskningsavdelning i Karlstad. Företaget utvecklar bland annat havsbaserad vindkraft. Många intressanta projekt inom förnyelsebar energi genomförs nu i regionen, bland annat byggs en testpark i Arvika, där sol-, vind- och vattenkraft ska utvecklas. Även undervisning ska bedrivas där. En professur vid Karlstads universitet kommer att knytas till testparken för att utveckla solkraft.
Flera av de områden som enligt Energimyndigheten är av riksintresse för vindkraftetablering ligger i Värmland. Kristinehamns och Säffle kommuner har upprättat vindkraftplaner. Nu gör Karlstads kommun likadant. I höst kommer en plan som blir ett tematiskt tillägg till kommunens ordinarie översiktsplan. Vindkraftplanen tar hänsyn både till riksintressen samt till regionala och lokala intressen. Planen blir en vägledning för aktörer på vindkraftområdet och för nätägare. Planen underlättar också beslut angående ansökningar om exploatering av vindkraftlägen.
Vindpark Vänern är ett utmärkt exempel på att samverkan mellan det offentliga, ett flertal intressenter, utvecklingsresurser, leverantörer och entreprenörer är en bra förutsättning för att förverkliga stora och innovativa projekt. Energimyndigheten har pekat ut fler intressanta etableringsområden i regionen, bland andra Sten Kallesgrund och Alfhilds Grund i Vänern. Det kanske blir byggen även där, för vid Gässlingegrunden har man ju verkligen lyckats.
– Vindkraftverken fick en bra start i november när det också blåste kraftigt och hittills har driften gått väldigt bra. Vi kommer att följa detta väldigt noga, inte bara för att vi är ett Värmlandsbaserat företag med projektet på hemmaplan, utan också genom att vi har femårigt serviceavtal på vindkraftverken, avslutar Lars Öhlin, vd för DynaWind.